<p> </p><p>Nollvisionen innebär att ingen människa ska dödas eller skadas svårt i trafiken. Utifrån detta har riktlinjer tagits fram att fordons hastighet bör begränsas till 30 km/h där oskyddade trafikanter kan bli påkörda. Det faktum att fordon inte håller hastigheten har gett upphov till olika fartdämpande åtgärder för att tvinga förarna att sänka hastigheten och på så sätt rädda liv.</p><p>Syftet med examensarbetet har varit att ta fram en konstruktionslösning som sänker hastigheten på fordon, uppfyller kraven som ställs och kommer till rätta med problemen som de nuvarande lösningarna har. Arbetet har utförts på teknikkonsultföretaget Prodelox AB.</p><p>Arbetet inleddes med en litteraturstudie om vad som idag används som fartdämpande medel på de svenska vägarna, vilka lagar de behöver uppnå och vilka för- och nackdelar de har. Litteratur om metoden systematisk konceptutveckling, som har använts i projektet, har även studerats. Det är en generell produktutvecklingsmetod som lämpar sig väl på mekaniska produkter. Först bryts problemet ner och granskas, konkurrenter analyseras och en konstruktionskriterielista sammanställs. Hjälpverktyg som black-box modellen, funktions/medel-träd och brainstorming används. Flertalet koncept skapas, analyseras och gallras. Slutligen utförs en omfattande utvärdering och ett koncept väljs för vidare konstruktion.</p><p>Vid genomförandet av metoden lades stor vikt på en inledande fas, att ta reda på kundönskemålen och strukturera dessa. En referensgrupp sattes samman med representanter från Vägverket, Statens väg- och transportforskningsinstitut samt Linköpings kommun. De fick rangordna vilka produktegenskaper som de tyckte var viktigast och resultatet infördes i en QFD-matris. Detta gav riktlinjer om att farthindret bör vara enkelt att underhålla, tåla temperaturskillnader och vara snöröjningsanpassad.</p><p>Tidigt i utvecklingsprocessen riktades arbetet in mot dynamiska farthinder. Det bygger på att fordonens hastighet läses av och vid hastighetsöverskridelse uppstår konsekvenser, i form av t.ex. ett hinder i vägbanan. Utryckningstjänsten kan då få behörighet att passera med valfri hastighet utan att något händer och bussförare kommer få en bättre arbetsmiljö om de väljer att hålla gällande hastighet.</p><p>Konkurrenterna på marknaden har alla haft problem med driftsäkerheten. Utmaningen blev att ta fram koncept som är lätta att underhålla och fungerar i den tuffa miljön. Fyra koncept togs fram. De påverkar föraren på olika sätt, genom avsmalning, uppskjutande hinder och justering av signaljuset. Alla koncepten utvärderades och ett valdes att arbeta vidare med. Det valda konceptet detaljkonstruerades och ingående komponenter valdes.</p><p> </p>

Nollvisionen innebär att ingen människa ska dödas eller skadas svårt i trafiken. Utifrån detta har riktlinjer tagits fram att fordons hastighet bör begränsas till 30 km/h där oskyddade trafikanter kan bli påkörda. Det faktum att fordon inte håller hastigheten har gett upphov till olika fartdämpande åtgärder för att tvinga förarna att sänka hastigheten och på så sätt rädda liv. Syftet med examensarbetet har varit att ta fram en konstruktionslösning som sänker hastigheten på fordon, uppfyller kraven som ställs och kommer till rätta med problemen som de nuvarande lösningarna har. Arbetet har utförts på teknikkonsultföretaget Prodelox AB. Arbetet inleddes med en litteraturstudie om vad som idag används som fartdämpande medel på de svenska vägarna, vilka lagar de behöver uppnå och vilka för- och nackdelar de har. Litteratur om metoden systematisk konceptutveckling, som har använts i projektet, har även studerats. Det är en generell produktutvecklingsmetod som lämpar sig väl på mekaniska produkter. Först bryts problemet ner och granskas, konkurrenter analyseras och en konstruktionskriterielista sammanställs. Hjälpverktyg som black-box modellen, funktions/medel-träd och brainstorming används. Flertalet koncept skapas, analyseras och gallras. Slutligen utförs en omfattande utvärdering och ett koncept väljs för vidare konstruktion. Vid genomförandet av metoden lades stor vikt på en inledande fas, att ta reda på kundönskemålen och strukturera dessa. En referensgrupp sattes samman med representanter från Vägverket, Statens väg- och transportforskningsinstitut samt Linköpings kommun. De fick rangordna vilka produktegenskaper som de tyckte var viktigast och resultatet infördes i en QFD-matris. Detta gav riktlinjer om att farthindret bör vara enkelt att underhålla, tåla temperaturskillnader och vara snöröjningsanpassad. Tidigt i utvecklingsprocessen riktades arbetet in mot dynamiska farthinder. Det bygger på att fordonens hastighet läses av och vid hastighetsöverskridelse uppstår konsekvenser, i form av t.ex. ett hinder i vägbanan. Utryckningstjänsten kan då få behörighet att passera med valfri hastighet utan att något händer och bussförare kommer få en bättre arbetsmiljö om de väljer att hålla gällande hastighet. Konkurrenterna på marknaden har alla haft problem med driftsäkerheten. Utmaningen blev att ta fram koncept som är lätta att underhålla och fungerar i den tuffa miljön. Fyra koncept togs fram. De påverkar föraren på olika sätt, genom avsmalning, uppskjutande hinder och justering av signaljuset. Alla koncepten utvärderades och ett valdes att arbeta vidare med. Det valda konceptet detaljkonstruerades och ingående komponenter valdes.

I detta projekt har farthinders påverkan på luftkvaliteten på Vaksalagatan i Uppsala studerats. Bakgrunden till detta projekt var att oro bland de boende på Vaksalagatan uppstod då farthinder infördes på gatan under 2017 och att det ligger i Uppsalas kommuns intresse att ständigt arbeta med att förbättra luftkvaliteten i kommunen. Höga halter av luftföroreningar är ett allvarligt folkhälsoproblem och orsakar många för tidiga dödsfall. Partiklar med en aerodynamisk diameter mindre än 10 m (PM10) och kvävedioxider (NO2) är de luftföroreningar som idag påverkar människors hälsa främst och det är därför just dessa två valts att studera i detta projekt. Båda dessa luftföroreningar har vägtrafiken som en av de främsta utsläppskällorna. Halter av PM10 domineras av partiklar som frigörs vid slitage av vägbana, däck och bromsar bland annat. Vid förbränning av bränslen frigörs kväveoxider (NOx) som sedan oxideras till NO2 i luft. För att utvärdera hur luftkvaliteten på Vaksalagatan påverkades av farthinder användes simuleringsverktyget SIMAIR. SIMAIR är ett webbaserat modellsystem utvecklat av Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) främst för att beräkna luftkvaliteten runt om i Sveriges tätorter och för att kontrollera halterna i jämförelse med miljökvalitetsnormer, utvärderingströsklar och miljökvalitetsmålet Frisk luft. Då resuspensionsmodellen som är implementerad i SIMAIR saknar hastighetsberoende för partiklar infördes en korrektion av detta. Resultatet från detta projekt resulterade i att både emissionerna och halterna PM10 minskade vid införandet av farthinder. För NOx samt NO2 ökade emissioner och halterna då simuleringar med farthinder genomfördes i jämförelse med referenskörningen som inte innefattade några farthinder. För att fastställa hur luftkvaliteten påverkades av farthinder längs hela Vaksalagatan beräknades procentuella förändringar av respektive luftförorening. Den procentuella förändringen visar dock att halten PM10 minskar med 12 % samt att NO2 ökar med 17 %. Resultat från en tidigare studie visar att PM10 har en större negativ effekt på folkhälsan i jämförelse med NO2 och därmed är den samlade bedömningen att luftkvaliteten, sett till människors hälsa, förbättras något på Vaksalagatan.

Norrköpings kommun stÃ¥r inför mÃ¥nga utmaningar gällande den rÃ¥dande tillväxtsituationen. OmrÃ¥det Västra staden, som innefattar stadsdelarna SÃ¥pkullen, Ektorp och Kneippen, ska utökas med cirka 2000 nya bostäder. Västra staden omrÃ¥det omfattar bland annat vägen Skarphagsleden, som idag är en genomfartsled men som med hjälp av projektet ska byggas till en stadshuvudgata. Syftet bakom detta är att barriäreffekten mellan norra och södra Ektorp ska minska, samt att kollektivtrafiken ska förbättras. MÃ¥let följande studie ska uppnÃ¥ är att ta fram ett lämpligt farthinder till den ombyggda Skarphagsleden. Fem olika farthinder har studerats; Actibump, Busskudde, IFD-dämpare, Cirkelgupp och H-gupp, vilka studeras pÃ¥ befintliga platser. Effekterna utvärderas utifrÃ¥n fyra aspekter; trafiksäkerhet, trafikmiljö, miljöeffekter och ekonomi. I början av studien utfördes observationer av farthindren, för att se trafikflöden samt trafikanternas beteenden vid passering av farthindret. Analyser med hjälp av verktyget QGIS har genomförts där omgivningen runt farthindren studerats. TrafikÃ¥tgärdernas effekter jämfördes med varandra för att ta fram vilket farthinder som anses lämpat till platsen. De tvÃ¥ farthinder som utsÃ¥gs relevanta var Actibump och Busskudde. De övriga farthindren ansÃ¥gs inte relevanta med hänsyn till trafikmiljön, trafiksäkerhet och miljöeffekter. Actibump är väl anpassad när det kommer till höga trafikflöden och för tung trafik. Farthindret strävar efter att trafiken ska hÃ¥lla ett jämnt flöde utan att behöva bromsa in vid passering av hindret och sedan accelerera. Detta bidrar till begränsade miljöeffekter samt en god trafiksäkerhet dÃ¥ trafiken hÃ¥ller den tillÃ¥tna hastigheten. Busskudden lämpar sig för större fordon, dÃ¥ de kan passera kudden grenslandes medan personbilar Ã¥ker över kudden och fÃ¥r därmed en hastighetssänkning. Vilken av dessa farthinder beror pÃ¥ vilka aspekter som anses viktigast att ta hänsyn till vid valet av farthindret för att säkerställa en god trafiksäkerhet. Actibump förefaller vara det lämpligaste farthindret vid Skarphagsleden baserat pÃ¥ aspekterna trafikmiljö, trafiksäkerhet och miljöeffekter. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>