Customer satisfaction is a key aspect for many corporations, among them Exacta Distributionscenter. To raise their customer satisfaction, we have researched ways to raise customer satisfaction through the implementation of an error-handling system and recommendations on how the organization should function in the future. This paper describes how these recommendations and the application has been developed, through help in existing theories. This results in a customer portal with the main purpose to provide help in handling orders with errors, and several routines recommended to Exacta Distributionscenter.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2006. / Härtill 5 uppsatser.

Studien undersöker skillnaden i informationsbehov mellan noviser och experter i en monteringskontext samt om de fel som sker i produktionen kan härledas till noviser respektive experter. I tidigare studier skiljer sig en expert från en novis i många avseenden, bland annat snabbhet, informationsanvändning samt precision. Olika informationsprocesser är också kopplade till noviser respektive experter. Experter har övat in ett automatiskt beteende medan noviser har medvetet informationsbeteende. Referensföretaget som studien utförts på har problem med höga interna rejekt, alltså antalet fel ökar också i samband med semestern och nyanställningar. Därför gjordes en undersökning på, (1) skillnaden av informationsbehov hos noviser och experter, (2) vilka fel som sker i produktioen och (3) om de felen kan härledas till noviser respektive experter. Undersökningen genomfördes i den naturliga monteringskontexten med metoderna intervjuer, observation och dokumentgransking. Resultatet pekar på en rad skillnader av informationsbehov hos noviser respektive experter, däremot kunde inte de fel som sker i produktionen härledas till varken noviser eller experter.

<p> </p><p>Studien undersöker skillnaden i informationsbehov mellan noviser och experter i en monteringskontext samt om de fel som sker i produktionen kan härledas till noviser respektive experter. I tidigare studier skiljer sig en expert från en novis i många avseenden, bland annat snabbhet, informationsanvändning samt precision. Olika informationsprocesser är också kopplade till noviser respektive experter. Experter har övat in ett automatiskt beteende medan noviser har medvetet informationsbeteende. Referensföretaget som studien utförts på har problem med höga interna rejekt, alltså antalet fel ökar också i samband med semestern och nyanställningar. Därför gjordes en undersökning på, (1) skillnaden av informationsbehov hos noviser och experter, (2) vilka fel som sker i produktioen och (3) om de felen kan härledas till noviser respektive experter.</p><p>Undersökningen genomfördes i den naturliga monteringskontexten med metoderna intervjuer, observation och dokumentgransking. Resultatet pekar på en rad skillnader av informationsbehov hos noviser respektive experter, däremot kunde inte de fel som sker i produktionen härledas till varken noviser eller experter.</p><p> </p>

<p>Bakgrund: Läkemedelsrelaterade felbehandlingar är ett stort problem som leder till lidande för patienter samt stora samhällskostnader. Sjuksköterskan ansvarar för läkemedelshanteringen och lagar styr den. Genom att lyfta fram vanliga fel och varför de inträffar kan de åtgärdas. Syfte: Syftet med studien var att belysa problem och risker vid sjuksköterskors läkemedelshantering: Vilka fel kunde uppstå under läkemedelshanteringen och när under hanteringen inträffade felen? Vilka faktorer påverkade att läkemedelsrelaterade felbehandlingar uppstod? Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie av 9 vetenskapliga artiklar. Artiklarnas resultat analyserades med en manifest innehållsanalys med kvalitativ ansats. Resultat: Läkemedelsrelaterade felbehandlingar uppstod under läkemedelshanteringens alla stadier och det var ofta flera faktorer under olika stadier som bidrog till felen. Hög arbetsbelastning, distraktion, attityder och erfarenheter var påverkande faktorer som bidrog till att läkemedelsrelaterade felbehandlingar uppstod. Diskussion: Datoriserade läkemedelslistor och inarbetade rutiner kunde förebygga en del felbehandlingar. Regelbunden repetition och utbildning inom läkemedel och beräkning var också viktig prevention. Hög arbetsbelastning kunde ge stress som i sin tur kunde orsaka läkemedelsrelaterade felbehandlingar. Slutsats: Läkemedelshanteringen är ett viktigt ämne som måste diskuteras kontinuerligt. För att förebygga felbehandlingar kan bra rutiner vid läkemedelshanteringen, regelbunden utbildning i medicinsk teknik, läkemedelsberäkning och avvikelserapportering behövas.</p>

Bakgrund: Läkemedelsrelaterade felbehandlingar är ett stort problem som leder till lidande för patienter samt stora samhällskostnader. Sjuksköterskan ansvarar för läkemedelshanteringen och lagar styr den. Genom att lyfta fram vanliga fel och varför de inträffar kan de åtgärdas. Syfte: Syftet med studien var att belysa problem och risker vid sjuksköterskors läkemedelshantering: Vilka fel kunde uppstå under läkemedelshanteringen och när under hanteringen inträffade felen? Vilka faktorer påverkade att läkemedelsrelaterade felbehandlingar uppstod? Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie av 9 vetenskapliga artiklar. Artiklarnas resultat analyserades med en manifest innehållsanalys med kvalitativ ansats. Resultat: Läkemedelsrelaterade felbehandlingar uppstod under läkemedelshanteringens alla stadier och det var ofta flera faktorer under olika stadier som bidrog till felen. Hög arbetsbelastning, distraktion, attityder och erfarenheter var påverkande faktorer som bidrog till att läkemedelsrelaterade felbehandlingar uppstod. Diskussion: Datoriserade läkemedelslistor och inarbetade rutiner kunde förebygga en del felbehandlingar. Regelbunden repetition och utbildning inom läkemedel och beräkning var också viktig prevention. Hög arbetsbelastning kunde ge stress som i sin tur kunde orsaka läkemedelsrelaterade felbehandlingar. Slutsats: Läkemedelshanteringen är ett viktigt ämne som måste diskuteras kontinuerligt. För att förebygga felbehandlingar kan bra rutiner vid läkemedelshanteringen, regelbunden utbildning i medicinsk teknik, läkemedelsberäkning och avvikelserapportering behövas.

Företag kan inte bara konkurrera med låga priser för att ”vinna” sina kunder längre, med de svenska detaljhandelskedjorna Expert och Onoffs konkurser som exempel. Lönsamhet är ett företags yttersta mål, men om inte intäkterna kan täcka kostnaderna kan en eventuell konkurs vara nära. Därför måste företag kunna hantera det ”mjuka värdet” på ett tillfredsställande sätt. Det är av aktuellt intresse för att ha möjlighet att bevara sina kunder och kunna hantera missnöje och negativ spridning av information eller rykten kunder emellan. Felhanteringen bör anpassas om missnöjet förs fram i sociala medier eller i fysiska miljöer, vilket också beskriver syftet med den här uppsatsen.Fyra intervjuer har genomförts med fyra olika företag, där två intervjuer haft fokus på fysiska butiker och två haft fokus på sociala medier. Utöver det har observation av två av de studerade företagens Facebook-sidor genomförts. Möjligheten till generalisering är låg på grund av val av kvalitativ metod, då uppsatsen istället är fokuserad på att höra vad företagsrepresentanterna beskriver om dess företags hantering av missnöje från kunder.För att kunna hantera missnöje är samtliga företag i undersökningen tydliga med vilka medarbetare de söker och med önskvärda egenskaper som kundorientering, vilja och engagemang. Detta för att kunna handskas med de kommunikationssätt varje företag arbetar med, hänsyn tas även till kommunikationssättet där samtliga respondenter är överens om att människor påverkas av varandras uttalanden. Med avseende till att människor kommunicerar med varandra är respondenterna eniga om att svara snabbt eller inom rimlig väntetid för att minimera den negativa spridningen och i vissa fall öka den positiva spridningen.Respondenternas strävan med hanteringen av kundmissnöje handlar om att få nöjda kunder. / Companies can’t compete with low prices to ”win” their customers no more, with the swedish retailchains Expert and Onoff as examples. Profitability is a company´s utmost goal, but if the revenue can’t cover the costs an eventual bankruptcy may be close. Therefore companies must be able to handle the soft value in a satisfactory way. It is of current interest to be conceivable to maintain your customers and to be able to handle dissatisfaction and negative transmission of information or rumours between customers. The service recovery should be adjusted if the dissatisfaction occurs in social media or in physical environments, which also describes the purpose with this essay.Four interviews have been carried out with four different companies, two of the interviews had a focus on physical stores and two had focus on social media. Beyond the interviews an observation has been carried out on two of the studied companies’ Facebook-pages. The possibility to generalization is low because of the choice of qualitative method, the essay is instead focused in hearing what the company-representatives describe about their handling of dissatisfaction from customers.All companies are clear about which coworkers they are searching for to be able to handle dissatisfaction, with desirable characteristics as customer-orientation, with will and commitment. This because to be able with the ways of communication each company works with, consideration is taken to the ways of communication where all respondents agree about that all people influence each other’s comments. In regards to that all people communicates with each other, all respondents agree about answering fast and within reasonable waiting time to minimize the negative spread and in some cases increase the positive spread.The respondents’ pursuit with the handling of customer-dissatisfaction is about getting satisfied customers.

HVDC-nät kräver snabb feldetektering samt bortkoppling av fel på grund av att strömmen skenar när ett fel uppstår i en HVDC-länk. Felet bör kopplas bort inom ett par millisekunder för att minimera risken för följdfel. Projektgruppen har implememnterat feldetektering med hjälp av dv/dt i ett fyra-terminals HVDC-testnät i PSCAD. Feldetekteringen används för att detektera spänningskollapsen som sker i en HVDC-länk när ett fel inträffar. I studien undersöks hur tillverkningstoleransen för kablars XLPE-isolering påverkar spänningar och strömmar i testnätet när ett fel inträffar. Två tänkbara fel som kan uppkomma i en HVDC-länk simulerad i PSCAD, det ena felet var kortslutning mellan polerna och det andra var kortslutning från positiv pol mot jord. Båda felfallen testades på fyra olika avstånd från brytaren för att undersöka kabelns inverkan på strömmarna och spänningarna när ett fel uppstår. Samtliga felfall simulerades med sju olika tjocklekar på XLPE-isoleringen i kabeln. Resultatet visar att tillverkningstoleransen för XLPE-isoleringen har relativt låg inverkan på felströmmarna och felspänningarna och bör därför inte ha någon avgörande roll vid dimensionering av skydden till testnätet.

Dagens applikationer är alltmer byggda enligt en mikrotjänstarkitektur istället för den klassiska monolitiska formen. I en mikrotjänstarkitektur har tjänster beroenden av varandra. Detta betyder att systemet måste kunna hantera situationer där dessa beroenden inte kan mötas. För att lösa de problemen som kan uppstå krävs ett felhanteringssystem som försäkrar att viktiga delar inte korrumperas eller går förlorad. Denna studie tar fram en modell på ett felhanteringssystem, och föreslår ett flertal teknologier som kan användas för en praktisk implementation av felhanteringssystemet. En fallstudie genomförs för att visa att teknologierna kan användas för att realisera modellen i en simulerad produktionsmiljö. Undersökningen föreslår en plattformsoberoende modell av Saga-mönstret som förhindrar korrumperad data, och ett återhämtningssystem som med hjälp av en meddelandekö kan återskapa förlorad data. Det framtagna felhanteringssystemet utvärderas utifrån de krav och begränsningar som ställs av beställaren, Asteria AB. Studien ger en generell lösning för de problem, som uppstår i en mikrotjänstarkitektur vid störningar och avbrott. Detta gör det möjligt att återanvända lösningen i olika kontext med minimala ändringar. / Today's applications are increasingly built according to a microservice architecture instead of the classic monolithic pattern. In a microservice architecture, services are interdependent. This means that the system must be able to handle situations where these dependencies cannot be met. To solve the problems that may arise, an error handling system is required that ensures that important parts are not corrupted or lost. This study develops a model of a fault management system, and proposes several technologies that can be used for a practical implementation of the fault management system. A case study is conducted to show that the technologies can be used to realize the model in a simulated production environment. The study proposes a platform-independent model of the Saga pattern that prevents corrupted data, and a recovery system that can recover lost data using a message queue. The developed error handling system is evaluated on the basis of the requirements and limitations set by the customer, Asteria AB. The study provides a general solution to the problems that arise in a microservice architecture in the event of disruptions and interruptions. This makes it possible to reuse the solution in different contexts with minimal changes.

I detta arbete genomfördes en enkätundersökning för att se hur upplevelsen av en furhatrobot ändrades efter att ha implementerat felhantering och mer användarinitiativ. Genom enkätformatet Godspeed undersöktes kategorierna människolikhet och upplevd intelligens. Roboten står placerad på ett museum och har som syfte att problematisera kring dagens teknologiska utveckling. Arbetet utfördes genom att modifiera en existerande skill för att undersöka hur ovan nämnda aspekter påverkar besökares upplevelse av roboten. Enkätstudien visade ej på någon större skillnad i hur roboten uppfattades efter modifikation. Framtida arbete skulle kunna undersöka om mer användarinitiativ i form av möjlighet att avbryta roboten eller småprata med den leder till en ökad upplevd intelligens eller människolikhet.