Bilder i sociala medier förmedlar budskap gällande genus och normer. Särskilt ungdomar mellan femton och tjugofyra år använder sociala medier i allt större utsträckning och tar del av de yrkesroller och privatliv som porträtteras ur ett genusperspektiv. Femininiteter och maskuliniteter konstrueras i sociala medier och normer gällande naturliga skillnader hos män och kvinnor kan ha en negativ inverkan på barns utbildning. Ungdomar gör ofta utbildnings- och yrkesval baserade på kön. Det är därför angeläget att skapa förutsättningar för att fler val ska upplevas som möjliga och acceptabla. Syftet med denna undersökning är att studera hur ungdomar pratar om sociala medier och dess påverkan. Studien intresserar sig för hur influenserna av sociala medier påverkar elevernas handlingshorisont och följande frågor ställs ”Hur talar eleverna om konstruktion av femininiteter och maskuliniteter i sociala medier?”, ”Hur talar eleverna om framtid, drömmar och begränsningar och sociala mediers porträttering av detta?”, ”Vilka lycko- objekt konstrueras i berättelserna när eleverna talar om det som porträtteras i sociala medier?”. Det utfördes fokusgrupper med tjugo elever i årskurs nio fördelat på en skola i en storstad och en skola på landsbygden. Resultatet analyserades med hjälp av begreppen lycko-objekt, handlingshorisont, genus, femininiteter och maskuliniteter. Resultatet visar att sociala mediers porträttering av femininiteter och maskuliniteter upplevdes vara knuten till fysiska attribut, egenskaper, intressen och yrken. Eleverna tog avstånd från medias porträttering samtidigt som de ansåg att en del skillnader mellan könen var naturliga. De lycko-objekt som identifierades i medier var främst materiella medan de lycko-objekt eleverna sa sig eftersträva var mer emotionellt kopplade. Eleverna tar avstånd från det som porträtteras i sociala medier men nämner samtidigt att det som visas i medierna är det ”alla” strävar efter, vilket talar för att sociala medier skulle ha en liknande påverkan på deras handlingshorisont som den fysiska kontext de befinner sig i.

<p>Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur gymnasieungdomar associerar utdrag av fiktivt och lyriskt språk till manligt eller kvinnligt. Undersökningen bygger på kvantitativ forskning med enkät som metod och är utförd på en kommunal gymnasieskola i en liten kommun. Enkäten innehöll 30 utdrag av fiktivt språk som respondenterna fick associera till kvinnligt, könsneutralt eller manligt på en femgradig skala. Undersökningen består av besvarade enkäter från 80 elever från olika gymnasieprogram och olika år på gymnasiet. Resultaten visar att en betydligt mindre mängd av utdragen setts som kvinnliga än könsneutrala eller manliga, men också att elevernas svar i många avseenden stämmer överens med genusstereotyper för kvinnligt och manligt och bekräftar mycket av tidigare forskning inom genus och genuslingvistik.</p>

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur gymnasieungdomar associerar utdrag av fiktivt och lyriskt språk till manligt eller kvinnligt. Undersökningen bygger på kvantitativ forskning med enkät som metod och är utförd på en kommunal gymnasieskola i en liten kommun. Enkäten innehöll 30 utdrag av fiktivt språk som respondenterna fick associera till kvinnligt, könsneutralt eller manligt på en femgradig skala. Undersökningen består av besvarade enkäter från 80 elever från olika gymnasieprogram och olika år på gymnasiet. Resultaten visar att en betydligt mindre mängd av utdragen setts som kvinnliga än könsneutrala eller manliga, men också att elevernas svar i många avseenden stämmer överens med genusstereotyper för kvinnligt och manligt och bekräftar mycket av tidigare forskning inom genus och genuslingvistik.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka femininiteter de kvinnliga huvudkaraktärerna i Kittyböckerna uppvisar och om dessa skiljer sig åt mellan böckerna från 1960-talet och de från 2000-talet. Metoden som används är diskursteori och jag valde ut sex Kittyböcker som analyseras genom att identifiera viktiga tecken som diskurserna består av. Resultatet visar att fyra femininiteter formas tydligt i böckerna: Den Duktiga Flickan, Flicknormen, Hjältinnan och Pojkflickan. Den Duktiga Flickan utmärks bland annat genom nodalpunkten duktig, Flicknormen genom sin romantiska sida, Hjältinnan genom sitt ledarskap och Pojkflickan framträder genom sin pojkaktighet. Femininiteterna skiljer sig bara marginellt åt mellan 1960-talet och 2000-talet.

The purpose of this study is, based on theories of gender and hegemonic masculinity, to studyhow masculinity and femininity is constructed and reproduced in one of the most popularSwedish podcast: Filip &amp; Fredriks podcast. The main theory in this study is that gender issocially created and sustained by humans through language and interaction with others.The study's research questions is: How are gender roles/gender portrayed in Filip &amp; Fredrik'spodcast? What characteristics are attributed to men and women in Filip &amp; Fredrik's podcast?How does Filip &amp; Fredrik's podcast represents conditions and power relations between menand women?Through an linguistic textual analysis, which is an application of discourse analysis, I seek toget beneath the surface meanings of texts and examine more implicit social meanings andideologies regarding gender. It includes an analysis of metaphors, word choices and syntax.The analysis shows underlying values and ideologies that indicates gender structures in abroader societal context. Choice of words and metaphores in Filip &amp; Fredriks's podcastexpresses symbolism where men and male-typical attributes are highly valued, whilst womanand female-typical attributes is being devalued and representative of the opposite.Masculinities and femininities are also constructed and represented in various ways throughsentence constructions that guides the listeners in certain directions. Men are e.g. more oftenthan women in active roles when Filip and Fredrik describe different processes.Consciously or unconsciously, the presenters language establish and maintain a genderorder, gender roles and gender discourse. Dominant gender ideologies are reinforced in theeveryday conversations in Filip &amp; Fredrik's podcast through linguistic structures and genderideologies inherent in the communication.

Studiens syfte var att öka förståelsen för hur maskuliniteter och femininiteter kan iscensättas inom gruppen män. Detta gjordes under hashtagen pappaledig på det sociala nätverket Instagram. Variationer och mönster undersöktes i relation till könsstereotypa normer. En semiotisk bild- och textanalys användes för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar. Begreppen maskuliniteter och femininiteter användes som en integrerad analysenhet i syfte att frångå könsdikotomi.  Studiens huvudresultat visade att majoriteten av männens bilder kunde tolkas maskulina medan texterna uppvisade en mer feminin eller mixad karaktär. I relation till Connells teori om hegemonisk maskulinitet tycks de hegemoniska idealen reproduceras i de hårdare och mindre uttrycksfulla bilderna medan en mjukare och mer emotionell karaktär kunde ses i bildtexterna. Texternas mer omhändertagande prägel kunde relateras till ett modernt faderskap. / The aim of the study was to increase understanding of how masculinities and femininities exhibit within a group of men. This was done in the hashtag #pappaledig on the social network Instagram. Variations and patterns were examined in relation to gender stereotyped norms. A semiotic image- and text analysis was used to answer the study's purpose and questions. The terms masculinities and femininities were used as an integrated analysis unit for the purpose of departing from sex dichotomy. The main results of the study showed that the majority of men's images could be interpreted masculine while the texts showed a more feminine or mixed character. In relation to Connell's theory of hegemonic masculinity, the hegemonic ideals appear to be reproduced in the tougher and less expressive images while a softer and more emotional character could be seen in the captions. The more disposal character of the texts could be related to modern paternity.

<p>In Stockholm there are currently five women, out of a total of 102 employees, working in public sports arenas. In sports arenas men are numerically superior amongst the workers as well as the visitors. These arenas are in many ways male dominated, masculinized environments. In this essay I investigate the reasons behind the uneven distribution, in terms of gender, among sports arena workers. I do this by interviewing seven female sports arena workers (the five current and two former), and by observing their workplaces. Through discourse analysis of their narratives, I seek to use these women’s experiences, as being part of a minority, as a way to render sports arenas more available for a larger public. In the study I have a feminist, post-structural standpoint, and I relate my results to theories on gender and organization as well as research on gender and sports. From a doing gender perspective<em> </em>I focus on how the women that I have interviewed talk about themselves, their workplaces and their choices of profession, as well as how they talk about gender and gender equality.</p><p>The aim of this study is to present these women’s perspectives on sports arenas as organizations, and to draw links between these particular workplaces and larger social discursive patterns. Another aim with the study is to problematize the very effort to achieve (numerical) equality between the sexes, and to uncover underlying biases. Except for gender biases I also consider intersections between gender and age, social class and sexuality. One of my main findings is that there are quite specific discourses surrounding this profession, reproducing it as masculine. An equalization of the distribution in terms of gender among the employees is not necessarily the entire solution to the inequality problem. A more qualitative effort is needed, for instance a redistribution of power resources within the organization. In the essay I present a list of concrete proposals on how to diversify the personnel in the future, based on the interviews. The main goal with this work is to destabilize the gender based gap in the Swedish labor market, and to increase the availability to all spheres in society, for everyone, on equal terms.</p>

In Stockholm there are currently five women, out of a total of 102 employees, working in public sports arenas. In sports arenas men are numerically superior amongst the workers as well as the visitors. These arenas are in many ways male dominated, masculinized environments. In this essay I investigate the reasons behind the uneven distribution, in terms of gender, among sports arena workers. I do this by interviewing seven female sports arena workers (the five current and two former), and by observing their workplaces. Through discourse analysis of their narratives, I seek to use these women’s experiences, as being part of a minority, as a way to render sports arenas more available for a larger public. In the study I have a feminist, post-structural standpoint, and I relate my results to theories on gender and organization as well as research on gender and sports. From a doing gender perspective I focus on how the women that I have interviewed talk about themselves, their workplaces and their choices of profession, as well as how they talk about gender and gender equality. The aim of this study is to present these women’s perspectives on sports arenas as organizations, and to draw links between these particular workplaces and larger social discursive patterns. Another aim with the study is to problematize the very effort to achieve (numerical) equality between the sexes, and to uncover underlying biases. Except for gender biases I also consider intersections between gender and age, social class and sexuality. One of my main findings is that there are quite specific discourses surrounding this profession, reproducing it as masculine. An equalization of the distribution in terms of gender among the employees is not necessarily the entire solution to the inequality problem. A more qualitative effort is needed, for instance a redistribution of power resources within the organization. In the essay I present a list of concrete proposals on how to diversify the personnel in the future, based on the interviews. The main goal with this work is to destabilize the gender based gap in the Swedish labor market, and to increase the availability to all spheres in society, for everyone, on equal terms.