Bakgrund: Fetma är ett snabbt växande folkhälsoproblem som påverkar personers hälsa runt om i världen. Sjuksköterskan spelar en viktig roll i det hälsofrämjande arbetet med personer med fetma. För att kunna ge en god vård och möta deras behov krävs kunskap om och förståelse för hur det kan vara att leva med fetma. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av att leva med fetma. Metod: En litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier: Att inte känna kontroll över sig själv, Att känna sig misslyckad, Att känna sig missnöjd och längta efter något annat, Att känna sig begränsad av sin kropp, Att känna sig dömd och utsatt för fördomar. Slutsats: Upplevelsen av fetma är komplex och medför en rad utmaningar för den drabbade personen. Det finns ett starkt missnöje relaterat till den stora kroppen och en djup önskan om att gå ner i vikt. Den rådande viktstigmatiseringen gentemot personer med fetma påverkar dem djupt och förvärrar deras redan negativa känslor gentemot sig själva.

Övervikt och fetma ökar bland barn och riskerar att påverka hälsan på kort och lång sikt. Distriktssköterskans uppdrag inom barnhälsovården innefattar att främja hälsa och förebygga ohälsa hos barn. Samarbetet med föräldrar har en betydande roll för att främja positiv viktutveckling hos barn med övervikt. Överviktens stigma ses försvårande för att främja en vårdande gemenskap mellan distriktssköterska och föräldrar vilket kan avhjälpas med ökad kunskap om föräldrars upplevelser av vården. Studiens syfte var att belysa föräldrars erfarenheter av möten med hälso- och sjukvården när barnet vårdas för övervikt eller fetma. Studien utfördes som en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats där semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta föräldrar. Materialet analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras utifrån tre kategorier med totalt åtta subkategorier. I kategorin Föräldraskapet ifrågasätts beskriver föräldrar hur de känner ansvar för sina barn och deras hälsa, och upplever att vården ifrågasätter deras förmåga. Viljan att skydda familjen i vårdprocessen framträder. Bristande hänsyn till familjens individuella behov innehåller skildringar av hur vanor och självbild utmanas. I kategorin Stödjande insatser för tydlig vård beskriver föräldrarna både vilket stöd de fått av vården och framför åsikter om vad som kunnat vara annorlunda. Studien visar hur viktigt det är att anpassa vården efter varje barns och familjs behov, och föreslår att detta skulle kunna uppnås genom en tydligare inriktning mot familjecentrerad omvårdnad

Bakgrund: Patienter med övervikt eller fetma blir allt vanligare i samhället och sjuksköterskor är en av de professioner inom hälso-och sjukvården som de kommer i kontakt med. Patienter med övervikt eller fetma har komplexa behov som sjukvården ska tillgodose, såväl inom primärvården som på inneliggande sjukhusavdelning. Forskningen kring sjuksköterskors attityder till patienter med övervikt eller fetma är sparsam och därför syftar föreliggande arbete till att sammanställa befintlig forskning inom ämnet.Syftet: Att belysa sjuksköterskors attityder gentemot patienter med övervikt eller fetmaMetod: Litteraturstudie där resultatet från tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ studiedesign har sammanställts. Artiklarna har behandlat sjuksköterskors attityder gentemot patienter med övervikt eller fetma. Studierna var genomförda både inom primärvården, i sjukhusmiljö och inom kriminalvården.Resultat: Resultatet från analysen genererade tre kategorier och sju underkategorier. Dessa visar på att sjuksköterskor har en rad positiva och negativa attityder mot patienter med övervikt eller fetma. Resultatet visade att sjuksköterskor i stor utsträckning kände empati för denna patientgrupp då de upplevde att de befann sig i ett utanförskap. De visar också på att sjuksköterskor har fördomar och negativa föreställningar om patienter med övervikt eller fetma.Konklusion: Det finns en rad fördomar mot personer med övervikt eller fetma i samhället som speglas även inom vården. Sjuksköterskors fördomar mot denna patientgrupp gör att de drar sig för att söka vård. Föreliggande studie vittnar om ett behov av värdegrundsarbete inom vården och ett aktivt ställningstagande mot fördomar. / Background: Patients living with overweight or obesity are increasingly common in the society and nurses are one of the professions within the health care the patients living with overweight or obesity make contact with. Patients living with overweight or obesity have complex needs for health care to cater to, both within primary care as well as hospital care. Research within of nurses attitudes towards patients living with overweight or obesity is not widespread and the present work aims to compile existing research within the area.Aim: To shed light on nurses attitudes towards patients living with overweight or obesity.Method: A literature study where the results of ten scientific articles with qualitative study design has been compiled. The articles has researched nurses attitudes towards patients living with overweight or obesity. The studies was completed within the primary care, in hospital environment and within prison environment.Results: The results from the analysis generated three categories with seven sub- categories. These results sheds light on nurses positive attitudes as well as negative attitudes towards patients living with overweight and obesity. The results indicated that nurses extensively felt empathy towards the studied patient group because of their alienation within society. The positive attitudes consisted of feelings of empathy towards patients living with overweight and obesity because of them being alienated in society. The results also indicated that nurses hold negative attitudes and prejudices towards the patient group.Conclusions: There is an abundance of prejudices towards people living with overweight and obesity in society and they resonance within the healthcare setting. Nurses prejudices towards patients living with overweight and obesity is causing them to a lesser extent seek medical care. This literature study concludes that effort has to be put towards re-evaluating values and prejudices of nurses.

Bakgrund: Övervikt och fetma är en av de snabbast växande folksjukdomar världen över. År 2018 beräknades 51% av Sveriges vuxna befolkning ha sjukdomen. Övervikt och fetma är även en riskfaktor till ökad sjuklighet och för tidig död. Sjuksköterskan har en nyckelroll i vårdandet av dessa patienter och dess attityd ligger till grund för hur omvårdnaden utformas. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors attityder gentemot patienter med övervikt och fetma. Metod: Litteraturstudie med en beskrivande design. Baserat på 15 vetenskapliga artiklar. Huvudresultat: Resultatet visade till stor del på negativa attityder gentemot patienter med övervikt och fetma. Sjuksköterskors attityder hade en stor inverkan på hur kvaliteten av omvårdnaden blev. En del sjuksköterskor visade på en viss ovilja och brist på empati i vårdandet. Patienten beskrevs ofta som feta och oattraktiva individer med en obehaglig kroppslukt. Det visade även på en markant skillnad på attityden till patienter beroende på om de var normalviktig eller överviktig. Resultatet visade på att beroende på sjuksköterskans arbetslivserfarenhet skiljde sig attityden åt. De som arbetat en längre tid visade på mer negativa attityder och de med kortare erfarenhet visade på mer positiva. Sjuksköterskors egen kroppsbild och kroppsstorlek hade en betydande faktor för attityden gentemot patienter med övervikt och fetma. Slutsats: Resultatet visade på både negativa och positiva attityder hos sjuksköterskor gentemot patienter med övervikt och fetma. Resultatet visade även på skillnad i attityder mellan sjuksköterskor med längre arbetserfarenhet och de som arbetat under en kortare tid. Även skillnad i attityden baserat på sjuksköterskans egen vikt. / nej

Bakgrund Övervikt och fetma är en folksjukdom och ett av de största globala hälsoproblemen i vår tid. Det är den femte största orsaken till dödsfall världen över och är en riskfaktor för utvecklandet av ett flertal kroniska sjukdomar. I USA har fetma ökat i epidemiska proportioner bland både barn och vuxna och Mississippi är den delstat med störst prevalens. Delstaten har en befolkning på nästan tre miljoner invånare och hälften av befolkningen lider av fetma. Skolan har identifierats som en fördelaktig plats att arbeta med förebyggande och tidig identifiering av övervikt och fetma. Skolsjuksköterskor kan hjälpa barn och ungdomar att utveckla och underhålla en hälsosam livsstil genom att informera och undervisa samt främja fysisk aktivitet och en balanserad nutrition. Syfte Syftet var att beskriva skolsjuksköterskors erfarenheter av preventivt arbete mot övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Mississippi. Metod En deskriptiv kvalitativ metod användes, då denna metod är att föredra när forskaren önskar söka kunskap om människors erfarenheter. Studien innefattade sex intervjuer i halvstrukturerad form med skolsjuksköterskor i Mississippi. En kvalitativ innehållsanalys användes sedan i bearbetningen av den insamlade data. Resultat Skolsjuksköterskor spenderade mycket tid på preventivt arbete med fokus på att främja fysisk aktivitet och att undervisa om nutrition. Det framkom att nyckeln till ett framgångsrikt preventivt arbete var undervisning av barn och ungdomar. Body mass index användes av fem skolsjuksköterskor i sitt arbete med att identifiera barn och ungdomar i riskzonen för övervikt och fetma. Verktyget användes dock i varierande utsträckning bland annat på grund av brist på resurser samt motstånd från föräldrar. De största hindren i det preventiva arbetet var matkulturen i Mississippi, föräldrars motstånd, brist på engagemang samt det låga antalet skolsjuksköterskor i förhållande till antalet barn och ungdomar. Slutsats Övervikt och fetma kan leda till konsekvenser för både den fysiska och psykiska hälsan. Att i ett tidigt skede identifiera risk för övervikt och fetma kan förebygga att barn och ungdomar drabbas. Problematiken med övervikt och fetma är ett komplext problem som kräver åtgärder från flera håll. Skolsjuksköterskor kan ha en betydande roll i det preventiva arbetet genom att kunna påverka barn och ungdomar i tidig ålder till en hälsosam livsstil. Skolsjuksköterskors roll bör dock få större utrymme i det preventiva arbetet och prioriteras för att på så sätt kunna vända den negativa trenden vad gäller barn och ungdomars hälsa.

Bakgrund: En miljon svenskar bedöms idag att lida av fetma. Och över 50 procent av den svenska vuxna befolkningen mellan 16-84 år lider av övervikt eller fetma. Detta får konsekvenser för den egna hälsan i form av följdsjukdomar och är kostsamt ur ett samhällsperspektiv. Olika behandlingsformer som idag används för att minska kroppsvikten är kostråd, motion, läkemedel eller kirurgi. Samtidigt som forskning tyder på svårigheter att förändra sina livsstilsvanor. Motiverande samtal (MI) är en metod som handlar om att stödja och leda personen till att själv förstå vilka saker i sitt egna liv som måste ändras för att ens livsstil ska fungera långsiktigt och med syfte att optimalt främja den egna hälsan. Syfte: Syftet var att beskriva om MI kan hjälpa personer med övervikt/ fetma att genomgå livsstilsförändringar. Metod: Denna studie genomfördes i form av en icke-systematisk litteraturöversikt. Datainsamlingen genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL där 16 utvalda artiklar granskades och analyserades genom integrerad analysmetod. Resultat: Resultatet visade på att studier som använde sig av MI med personliga möten generellt hade ett bättre resultat på livsstilsförändringar än de studier där mötet skedde online. MI tillsammans med kost- och motions utbildning bidrog till positiva resultat. Resultaten visade också på att de studier som upprättat en kontinuitet av personliga möten ihop med realistiska mål fick viktminskningsresultat som följd. Slutsats: Motiverande samtal i rätt form kan vara ett fungerande behandlingsalternativ för personer med övervikt och fetma att få hjälp med en fungerande livsstil i syfte att förebygga ohälsa och främja hälsan. Samtidigt behövs mer forskning kring ämnet, framförallt i form av kvalitativa studier för att kunna få en djupare förståelse i personernas upplevelse av MI som behandlingsmetod mot övervikt och fetma. Vilket kan leda till att klinisk vårdpersonal får en bättre kunskap om hur man på bästa sätt skall kunna tillämpa MI för denna patientgrupp.

SAMMANFATTNING Bakgrund Fetma och övervikt definieras som ett onormalt överskott på fett som inverkar på en persons hälsa. Antalet överviktiga i världen har nästan fördubblats sedan 1980-talet och i Sverige beräknas tio procent av befolkningen lida av fetma. Att lida av övervikt och fetma kan innebära att en individ lättare drabbas av följdsjukdomar såsom hjärt- kärlsjukdomar, diabetes typ 2 samt vissa typer av cancer. Det finns flera orsaker till fetma, varav några av dessa är hereditet, livsstil och farmakologiska biverkningar. Idag kan fetma behandlas med hjälp av olika metoder. Överviktskirurgi har snabbt kommit att bli en av standardbehandlingarna för vuxna med grav fetma. Gastric bypass är idag ett av de ledande ingreppen inom denna typ av kirurgi. I Sverige genomförs cirka 8600 operationer om året. För att få genomgå en gastric bypass krävs det att individen uppfyller vissa kriterier. Bland annat ska seriösa försök till viktnedgång ha genomförts. Syfte Syftet var att belysa livskvaliteten hos individer som genomgått gastric bypass. Metod En litteraturbaserad studie valdes att genomföras. I studien har femton vetenskapliga artiklar inkluderats som alla tagits fram via databasen PubMed. Inklusionskriterier var att artiklarna skulle vara skrivna på svenska, norska eller engelska, vara genomförda på vuxna människor över 19 år samt vara publicerade de senaste tio åren. Samtliga artiklar har granskats utifrån ett bedömningsunderlag. Resultat I resultatet framkom att livskvaliteten skattades högre en tid efter gastric bypass för att sedan minska något. Många var nöjda med och skulle göra om operationen igen. Den fysiska funktionen och aktiviteten ökade samt sågs förbättringar i komorbiditeter såsom diabetes, hyperlipidemi, gastroesofagal reflux, hypertoni, smärta och sömnapné. Illamående och ofrivillig kräkning var vanligt förekommande besvär en månad efter operationen. Vanliga komplikationer efter ingreppet var striktur och internt bråck. Individer som drabbats av komplikationer rapporterade en lägre livskvalitet över tid. Efter ingreppet sågs en ökad självkänsla och tillfredsställelse med sin kropp. Tillstånd som depression och ångest förbättrades och sexlivet skattades högre efter gastric bypass. Hetsätning minskade och bland många förekom ingen hetsätning alls efter ingreppet. En studie visade dock på att oregelbundna episoder av hetsätning eller att ätande nattetid förekom efter gastric bypass. Slutsats En förbättring av livskvaliteten sågs efter gastric bypass, både ur ett fysiskt och psykiskt perspektiv. Dock förekom svårigheter med kosthållning och komplikationer postoperativt hos ett antal individer. Trots detta skattades ingreppet vara övervägande positivt. Nyckelord: Fetma, Gastric bypass, Fysisk livskvalitet, Psykisk livskvalitet

No description available.

Bakgrund: Fetma har ökat i förekomst de senaste decennierna, detta medför ökade hälsorisker vilket resulterar i fler vårdtillfällen. Personer med fetma möter stigma i vardagen och det finns fördomar kring personer med fetmas intelligens och levnadsvanor. Sjuksköterskan har ett moraliskt ansvar som omvårdnadsansvarig, detta innefattar att alla patienter skall få ett gott bemötande under lika villkor. Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter med fetma upplever bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: Detta är en litteraturöversikt, där originalartiklar sammanställts. 16 artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats med hög kvalitet har inkluderats i litteraturöversikten, dessa analyserades enligt en manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att patienter med fetma oftare blir stigmatiserad av hälso- och sjukvårdpersonal och att de har fördomar om denna patientgrupp. Det framkom även hur kommunikationen i bemötandet upplevs samt vad hälso- och sjukvårdspersonal gjort i de möten där patienter har känt sig stärkta. Diskussion: Stigmatisering och fördomar om patienter med fetma leder till ett lidande för patienterna. Ett personcentrerat förhållningsätt kan minska lidandet. Kommunikationen kan också leda till lidande men har också potential att minska lidande. Genom att ge både patient samt hälso- och sjukvårdspersonal lika stort utrymme och att tidigt i vårdrelationen diskutera vilka ord som bör användas kan kommunikationen personcentreras. När patienten stärks genom att bli sedd som en unik individ skapas det förutsättningar för ett gott partnerskap. Slutsats: Slutsatsen som går att dra ur denna litteraturöversikt är att patienter med fetma får utstå lidande till följd av hälso- och sjukvårdspersonals bemötande. Genom personcentrerad vård minskar lidandet för patienten. Det behövs vidare forskning för att kunna implementera personcentrerad vård för denna patientgrupp. / <p>2023-03-23</p>

Bakgrund: Övervikt och fetma är idag ett globalt folkhälsoproblem som ökar världen över. Tillstånden kan leda till följdsjukdomar som cancer, hjärt-kärlsjukdomar och diabetes typ 2 vilket vidare kan orsaka förtidig död. Utöver det kan tillstånden även leda till psykisk ohälsa och depression. Det är därför viktigt att sjuksköterskor arbetar hälsofrämjande och ger hälsoråd till personer med övervikt och fetma. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att arbeta hälsofrämjande med personer som har övervikt och fetma inom hälso- och sjukvården. Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på sju artiklar med kvalitativ metod har analyserats utifrån Friberg (2017) analysmodell. Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier som var behov av att motivera personer till livsstilsförändringar och utmaningar inom det hälsofrämjande arbetet.De följs av fyra underkategorier som beskriver huvudrubrikerna mer ingående. Slutsats: Det framkom att skapandet av goda relationer och användning av motiverande samtal upplevdes som positivt och givande för att sjuksköterskor ska kunna arbeta mer personcentrerat.