SAMMANFATTNING Bakgrund Barnfetma är ett växande problem och en stor utmaning för folkhälsoarbetet. Dagens samhälle påskyndar viktuppgång; en tydlig minskning i fysisk aktivitetsnivå bland barn och ungdomar och en mer stillasittande livsstil ses, samtidigt som exponeringen av ohälsosamma livsmedel ökar. Beprövade verktyg för föräldrar och sjukvården att tillämpa för att på ett effektivt sätt lyckas behandla barns övervikt saknas. Syfte Att skapa en inblick i och förståelse för hur vården som bedrivs på en överviktsenhet för barn upplevs av föräldrar till patienter. Metod Design för studien är kvalitativ. Föräldrar till barn inskrivna på en överviktsenhet var målpopulation och bekvämlighetsurval tillämpades. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer som spelades in, transkriberades och analyserades med innehållsanalys. Resultat Föräldrarna upplevde att behandlingen gjort deras barn mer självreflekterande beträffande problematiken, men de tyckte samtidigt att personalen hade svårt att nå fram till barnen för att kunna motivera dem till förändring. Bemötandet från personalen ansågs vara respektfullt, professionellt, pedagogiskt, individanpassat och förtroendeingivande. Föräldrarna upplevde att personalen vägledde, men att de inte gavs tillräckligt konkreta råd att omsätta i praktiken. Föräldrarna saknade gemensamma aktiviteter för barnen på överviktsenheten. Slutsats En slutsats av denna studie är att man i behandlingen av barns övervikt behöver satsa mer resurser på att få barnen att vilja röra på sig; att skapa positiva rörelseupplevelser hos barnen. Därför behöver man inom sjukvården satsa mer resurser på att arbeta fram glädjefyllda fysiska aktiviteter särskilt anpassade till barn med övervikt. / ABSTRACT Background Child obesity is a growing global problem and a major challenge to the public health. Today’s society promotes obesity; a clear decrease in physical activity among children is seen with many having adopted a sedentary lifestyle. There is a lack of reliable and tested tools for parents and healthcare personnel to use in order to successfully manage and treat child obesity. Aim                                                                                                                       To gain a better insight into the healthcare at an overweight clinic for children and to obtain a better understanding of the patients' parents' perceptions of the help received. Method The design is qualitative. The target population was parents of children registered at an overweight clinic. Participants were selected based on accessibility. Data was collected through semi-structured interviews later transcribed and content analyzed. Result Parents felt the staff did not succeed in motivating the children to change, but that the treatment made them more reflecting on their own behaviour. Parents thought the staff was trustworthy and pedagogical and that they showed respect and professionalism. Highlighted was the ability among the staff to tailor the treatment to suit the children's individual needs. Parents found that they were provided guidance, but felt a lack of practical advice. Organized activities for the children at the overweight clinic were requested. Conclusion A conclusion is that more resources need to be focused on trying to increase the children’s desire to exercise by creating enjoyable activities specially designed for overweight children, making physical activity a positive experience.

Bakgrund: Antal personer med fetma i världen har dubblerats mellan åren 1980 - 2014. I Sverige lever nu 14% av befolkningen med fetma. Enligt Folkhälsomyndigheten är fetma en av de sjukdomar som ökar mest i vårt samhälle. Detta är en patientgrupp som är och kommer bli större inom vården. I dagens samhälle finns det en smalhetsnorm där personer med fetma anses som avvikande och det har negativa konsekvenser för primärvården. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka sjuksköterskors sätt att arbeta med patienter med fetma inom primärvården. Metod: Litteraturstudien innehåller 8 artiklar med kvalitativ ansats. Databaserna som har använts är främst Cinahl och PubMed. Respektive artikel har granskats, analyserats och sammanställts med inspiration av innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskornas sätt att arbeta grundade sig i många olika aspekter. Litteraturstudiens resultat har sammanställts i 3 huvudkategorier: samhällsnormens inverkan på sjuksköterskans roll, sjuksköterskans individuella uppgifter och när resurserna inte räcker till. Konklusion: Sjuksköterskorna i primärvården beskriver svårigheter i arbetet med patientgruppen och detta resulterar i en försämrad vård. Ökad utbildning och implementering av riktlinjer i primärvården hade stärkt sjuksköterskornas roll i deras arbetssätt. Nyckelord: fetma, arbetssätt, sjuksköterska, primärvård.

Titel: I det känsliga rummet - Sjuksköterskors erfarenheter och upplevda utmaningar i mötet med överviktiga barn och deras föräldrar. Bakgrund: Barns övervikt och fetma är idag ett globalt och ökande problem. Att utveckla en övervikt som barn innebär en mängd olika riskfaktorer, som kan följa med även i vuxen ålder. Sjuksköterskor inom barnhälsovården når i princip alla barn och spelar därför en betydande roll i arbetet med detta folkhälsoproblem. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och upplevda utmaningar i mötet med överviktiga barn och deras föräldrar. Metod: En litteraturstudie uppbyggd på tio stycken kvalitativa, vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet presenteras i fyra huvudkategorier: “Betydelsen av kommunikation”, “Samhälleliga aspekter”, “Sjuksköterskans roll” och “Familjens betydelse”. Konklusion: Övervikt och fetma upplevs vara ett svårt ämne att tala om och sjuksköterskor kämpar med hur de ska förmedla budskapet på rätt sätt. Sjuksköterskor uttrycker ett stort behov av mer tid och fler resurser och ifrågasätter sina egna kunskaper om ämnet. Kulturella olikheter och samhällets förändring av normer utgör hinder för sjuksköterskor och påverkar deras arbete. En god relation med familjen ligger till grund för att kunna motivera och påverka familjen till en hälsosammare livsstil. / Title: In the vulnerable room: Nurses’ experiences and challenges in the meeting with overweight children and their parents.   Background: Children’s overweight and obesity is a global and increasing problem. The development of an overweight as a child comes with a number of risk factors that can persist into adulthood. Nurses within the child health care reaches almost all children and therefore play an important role in the work with this public health problem.   Aim: The aim of the study was to describe nurses’ experiences and challenges in the meeting with overweight children and their parents.   Method: A literature study based on ten qualitative, scientific articles.   Result: The result is presented in four main categories: “The importance of communication”, “Societal aspects”, “The nurse’s role” and “The importance of the family”.   Conclusion: Overweight and obesity are perceived as difficult subjects to approach and nurses are struggling with how to convey the message in an appropriate way. Nurses are expressing a big need for more time and more resources and are questioning their own skills about the subject. Cultural differences and the society’s change of norms are seen as barriers and affect the nurses work. A good relationship with the family is described as one of the most important aspects in order to get the family motivated to a healthier lifestyle

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett ökande problem i världen. Det finns idag flertalet faktorer som bidrar till att befolkningen blir överviktig, som bland annat en ökad tillgång till onyttig mat med hög fetthalt och en stillasittande livsstil. Övervikt och fetma är även en riskfaktor till flertalet sjukdomar som bland annat hjärt- och kärlsjukdomar. Syfte: Att belysa vedertagna metoder som kan främja viktnedgång bland vuxna individer med fetma och överviktsproblematik. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt där 15 artiklar har använts för att besvara studiens syfte och frågeställning. Sökningarna gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Resultat: Viktnedgång handlar till stor del om att ändra på levnadsvanor som kost och motion.Andra metoder som tycks främja viktnedgång är stresshantering och olika tekniska hjälpmedel som främjar individens egna förmåga. Även självövervakning i form av att skriva ner kaloriintaget varje dag och fysisk aktivitet i minuter hjälper individer till att gå ner i vikt. Motivation och utbildning om kost och motion är faktorer som främjar individernas egen förmåga till att gå ner i vikt. Slutsats: Det finns flertalet olika metoder som kan hjälpa individer att gå ner i vikt, att ändra kost och motionsvanor är en viktig grund. Trots att övervikt och fetma är ett växande problem världen över finns det lite forskning om vad sjuksköterskan kan göra för att hjälpa dessa individer och därför behövs mer forskning kring detta. / Background: Overweight and obesity is an increasing problem in the world. In today's society several factors contribute to the increase of overweight in the population, for instance an increase of fast food chains and a sedentary lifestyle. Overweight and obesity is a risk factor for several diseases such as cardiovascular diseases. Aim: To examine established methods that promote weight loss in overweight and obese adults. Method: The study was conducted as a literature review where 15 different articles were used to answer the purpose and research question of the study. The searches were made in the databases Cinahl and PubMed. Result: Weight loss is about changing lifestyle habits such as diet and physical activity. Other methods found to promote weight loss are stress management and technical tools which helped the individual to self-efficacy. Self-monitoring as writing down calorie intake and minutes of physical activity every day helped individuals to lose weight. Motivation and education about nutrition and exercise were factors which promoted individuals self-efficacy to lose weight. Conclusion: There are several methods that can help the individual to lose weight, to change lifestyle habits is an important basis. Even though overweight and obesity is a growing problem worldwide there is still little research about what the nurse can do to help those people and therefore more research is needed.

Bakgrund: Överviktsoperationer ökar i stadig takt med att övervikt och fetma ökar. Samtidigt beskriver patienterna upplevelser av en stigmatiserad  livsvärld som påverkar deras självbild och självidentitet. Patienterna erbjuds olika behandlingsmetoder som kost, fysisk aktivitet och förändrade  beteendemönster. Men den slutliga behandlingsformen blir ofta kirurgisk metod som innebär att minska magsäcken med målet att reducera vikt och ge patienterna möjlighet till en god livsstil.                  Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser efter en överviktsoperation. Metod: En litteraturstudie med nio kvalitativa artiklar. Resultat: Resultatet framkom som tre kategorier som belyser patienters upplevelser efter en överviktsoperation: Förändrade känslor till kroppen, Förändrat ätbeteende, Sociala reaktioner och förändringar. Slutsats: Eftersom upplevelserna av överviktsopererade patienters livsstilsförändring är varierande, är stöd och hjälp av vårdpersonal ett behov som behöver utvecklas.

Bakgrund: Barnfetma är ett växande, globalt problem och en av de mest allvarliga folkhälsoutmaningar som funnits under detta århundrade. Barn med övervikt/fetma löper risk för utanförskap och ökad risk att utveckla följdsjukdomar som exempelvis hjärtsjukdomar, stroke och diabetes senare i livet. Övervikt/fetma kan förebyggas och skolsköterskan är viktig i detta arbete. Syfte: Att beskriva faktorer som påverkar skolsköterskans arbete gällande barn med övervikt eller fetma. Metod: En litteraturöversikt med datainsamling från databaserna CINAHL och PubMed och resultatet baseras på 17 artiklar med kvalitativ (8), kvantitativ (5) och mixad metod (3). Resultat: Skolsköterskans självförtroende i yrkesrollen var viktigt och påverkades av utbildning och kompetens inom övervikt/fetmaprevention, den personliga bakgrunden och skolsköterskans oro för barnet. Samverkan med barn och familjer framträdde också som en påverkande faktor där barnets bakgrund och hemmiljö, föräldrarnas uppfattning om barnets vikt och föräldrar och barns motivation till förändring var av betydelse. Organisatoriska förhållanden påverkade skolsköterskans arbete och samarbetet med övrig skolpersonal, brister gällande riktlinjer/rutiner samt hög arbetsbelastning och tidsbrist illustrerade detta. Slutsats: Skolsköterskans självförtroende behöver stärkas och därför behövs insatser, till exempel utbildning. Barnets hemmiljö var en nyckelfaktor och samverkan med föräldrar var viktigt. Föräldrar behöver erbjudas stöd/ utbildning i syfte att skapa ökad förståelse och förhöjd motivation. Hög arbetsbelastning och tidsbrist framkom som det största hindret i arbetet mot övervikt/fetma. Avsaknad av vetenskapligt underbyggda nationella riktlinjer var också något som påverkade. Därav behövs ökade resurser för att minska arbetsbelastningen och ett vetenskapligt nationellt program behöver utarbetas. / Background: Obesity is a growing, global problem and one of the most serious public health challenges that has existed during this century. Children with overweight / obesity are at risk of exclusion and increased risk of developing sequelae such as heart disease, stroke and diabetes later in life. Overweight / obesity can be prevented and the school nurse is important in this work. Aim: To describe factors that affect the school nurse's work regarding children with overweight or obesity. Method: A literature review with data collection from the databases CINAHL and PubMed and the result is based on 17 articles with qualitative (8), quantitative (5) and mixed method (3). Result: The school nurse's self-confidence in the professional role was important and was influenced by education and competence in overwight / obesity prevention, the personal background and the school nurse's concern for the child. Collaboration with children and families also emerged as an influential factor in which the child's background and home environment, the parents 'perception of the child's weight and the parents' and children's motivation for change were of importance. Organizational conditions influenced the school nurse's work and the collaboration with other school staff, shortcomings regarding guidelines / routines and high workload and lack of time illustrated this. Conclusion: The school nurse's self-confidence needs to be strengthened and therefore efforts are needed, for example education. The child's home environment was a key factor, and collaboration with parents was important. Parents need to be offered support / education in order to create increased understanding and increased motivation. High workload and lack of time emerged as the biggest obstacle to work against overweight / obesity. The lack of scientifically substantiated national guidelines was also something that affected. Hence, increased resources are needed to reduce the workload and a scientific national program needs to be developed.

Forskning beskriver kraftig övervikt relaterat till fetma som ett svårbehandlat tillstånd där gastric bypass operation kan vara ett alternativ till viktminskning. Studier visar på att nyttan övervinner riskerna då dödligheten minskar i den grupp som genomgår operationen. Dock är övervikt relaterat till vissa risker inom anestesin som sjuksköterskan ställs inför. Problem med att etablera en fri luftväg samt intubationssvårigheter är två huvudsakliga problem anestesisjuksköterskan ställs inför. Därför är det viktigt att ligga steget före som anestesisjuksköterska och vara förberedd på eventuella komplikationer. Syftet med studien var att beskriva hur anestesisjuksköterskans upplevelse av att handha anestesin till patienter med obesitas som skall genomgå en gastric bypass operation (GBP). Datainsamlingen har skett genom intervjuer med åtta anestesisjuksköterskor på två olika operationsavdelningar i Älvsborgs län. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan analyseras utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenterades utifrån fem generella kategorier: Koncept, Handlingsberedskap, Trygghet, Patienten i fokus och Förhållningssätt. Resultatet visade bland annat att bra samarbete gav anestesisjuksköterskorna en känsla av trygghet vilket var viktigt för att bedriva en patientsäker vård, det framkom även att samarbetet fungerade bättre i den personalgrupp som arbetade med GBP operationer. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård

Övervikt ökar i världen och skapar påfrestningar för människan som har en övervikt och för samhället då hälsoriskerna är stora. Samhället trycker på att hälsa innebär att vara smal, vilket skapar ett utanförskap för dem som inte lever upp till idealet och påtvingar människor som har en övervikt att förändra sig. Syftet är att beskriva vilka hinder för upplevd hälsa vuxna människor med övervikt upplever i det vardagliga livet. Litteraturstudien resulterade i två huvudkategorier med två subkategorier vardera; den första huvudkategorin Att inte känna samhörighet med subkategorierna Stor i en liten värld- ett fysiskt utanförskap och Utanförskap i sociala sammanhang beskriver hur människor med en övervikt hamnar i ett utanförskap relaterat till sin övervikt. Den andra huvudkategorin Att inte leva upp till samhällets kroppsideal med subkategorierna Jag är inte fet, jag är tjock- att leva med sin kropp och Samhällets åtgärder mot övervikt beskriver hur samhället påverkar människan som har en övervikt. Resultatet diskuterar slutligen hos vem ansvaret ligger gällande attityden till övervikt och viktnedgång och vilka förändringar som bör ske för att främja hälsa. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Övervikt och fetma bland barn och ungdomar är ett ökande samhällsproblem och övervikten och/eller fetman kan påverka barnen och ungdomarnas hälsa. Det ligger mycket skam och skuld i att ha övervikt och/eller fetma och för att sjuksköterskan ska kunna ta upp ämnet på ett bra sätt krävs god kunskap och förståelse om hur detta påverkar barnen och ungdomarnas vardagsliv. Syftet med examensarbetet är att belysa hur barn och ungdomar upplever att deras övervikt och/eller fetma påverkar vardagslivet. Examensarbetet baseras på en systematisk litteraturstudie som består av åtta kvalitativa artiklar vilka har analyserats utifrån Axelssons (2012) modell. Resultatet presenteras i tre huvudteman med åtta underliggande underteman. Dessa är: Utanförskap till följd av mobbning (Känslan av att bli mobbad, Känslan av hur relationer påverkas, Känslan av social isolering och av rädslan för att bli granskad). Begränsningar relaterade till den subjektiva kroppen (Känslan av att vara begränsad på grund av sin fysiska kropp, Känslan av att vara begränsad på grund av sin själsliga kropp). Viktminskning – ett steg i att uppnå hälsa (Känslan av att vilja gå ner i vikt och svårigheten att uppnå en bra följsamhet, Känslan av att lyckas eller inte lyckas med viktminskningen, Känslan av att ha eller inte ha stöd från familj och vänner). Huvudfynden är att den mobbning som barn utsätts för på grund av övervikt/fetma, ledde till social isolering och ett utanförskap. Barnen och ungdomarna mådde även psykiskt dåligt på grund av mobbningen och detta visade sig i att de inte kunde vara nöjda med sig själva eller kunde känna välbefinnande. Slutsatsen är att övervikt och/eller fetma påverkar barn och ungdomars vardagsliv i stor utsträckning och sjuksköterskan behöver vara medveten om detta för att kunna vårda barnen och ungdomarna på ett bra sätt. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Övervikt och fetma är ett angeläget och ökande problem bland barn och ungdomar både globalt och nationellt. Det finns många faktorer som bidrar till att utveckla övervikt och fetma exempelvis stress, låg social status, föräldrarnas BMI, mindre fysisk aktivitet och alltför energirik kost. Det har visat sig att de omgivnade faktorerna har en starkare påverkan på utvecklandet av övervikt och fetma än de genetiska. Det hälsofrämjande arbetet skall påbörjas inom barnhälsovården för att sedan följa med barnet till skolhälsovården. Calgary familjemodell är ett bra redskap som hjälper distriktssköterskan att se familjen i sitt rätta sammanhang och kan därigenom ge familjen rätt stöd och hjälp utifrån deras förutsättningar för att skapa ett hälsosamt liv.Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskans hälsofrämjande arbete mot övervikt och fetma inom barn- och skolhälsovården. Genom kvalitativ innehållsanalys har tolv vårdvetenskapliga artiklar analyserats för att få en god förståelse i ämnet och uppnå syftet med studien. Det framkommer att övervikt och fetma etablerar sig i allt yngre åldrar, därför är det viktigt att det hälsofrämjande arbetet påbörjas tidigt i barndomen. Det förutsätts att hela familjen involveras, eftersom det är föräldrarnas ansvar att grundlägga ett hälsosamt synsätt hos sina barn. För att motivera familjen bör distriktssköterskan ha god kännedom om familjen och dess livssituation. Distriktssköterskan beskriver att det hälsofrämjande arbetet är frustrerande och komplext. De saknar tid för familjerna och uppdaterat arbetsmaterial för att handha ämnet på ett bra sätt. Distriktssköterskan har ett stort ansvar i att anpassa det hälsofrämjande arbetet mot övervikt och fetma hos barn både inom barn- och skolhälsovården utifrån varje familjs förutsättningar. Familjens involvering skall genomsyra arbetet med barnen, men det blir ett etiskt dilemma när distriktssköterskan har en större ambition än familjen i livsstilsförändringen. För att distriktssköterskan skall känna sig trygg och kunna möta barnet och dess familj på ett tillfredställande sätt anser vi att det behövs mer tid och resurser i form av ett uppdaterat arbetsmaterial och en förstärkt personalstyrka. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska</p><p>Uppsatsnivå: D</p>