Det föreligger en global ökning av övervikt och fetma hos barn. Statistik i Sverige från 1990-talet fram tills idag visar en femdubblad ökning hos äldre barn, samt en ökning hos yngre barn där idag var femte 6–9 åring lider av övervikt eller fetma. Orsaker som kan ärvas från vårdnadshavare och leda till övervikt hos barn kan vara genetiska- och livsstilsrelaterade. Livsstilsfaktorer som påverkar är dåliga kostvanor och låg fysisk aktivitet som kan vara en del av samhällsutvecklingen. Eftersom övervikt och fetma hos barn är ett växande folkhälsoproblem och kan få allvarliga konsekvenser blir det viktigt att sjuksköterskornas roll i mötet med familjen synliggörs för att främja barnets hälsa och välbefinnande. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans roll i arbetet med barn som har övervikt eller fetma. Genom en litteraturstudie med fokus på åtta kvalitativa artiklar har en analys av tidigare forskning gjorts. Detta för att öka förståelsen och kunskapen kring området. Resultatet kunde sedan redovisas i fyra kategorier och tio subkategorier. Sjuksköterskor upplevde att vårdnadshavarna hade en stor del i att främja barnets hälsa. Genom att skapa en förtroendefull relation med familjen kunde det känsliga området barnfetma beröras och familjens individuella behov synliggöras. För att kunna uppnå detta upplevde sjuksköterskor ett ökat behov av resurser. Sjuksköterskorna har en viktig roll i det preventiva arbetet och behöver ta hänsyn till hela familjen och inte bara det enskilda barnet. Ur ett hållbarhetsperspektiv blir också sjuksköterskornas roll i mötet med familjen viktig för att kunna bidra till minskad vårdkonsumtion.

Bakgrund: Övervikt och fetma är tillstånd som riskerar att påverka personens hälsa negativt. Tillstånden medför även en ökad risk för olika sjukdomar såsom diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Sjuksköterskans grundläggande ansvarsområde är att främja hälsa och förebygga sjukdom och hen har därför en viktig roll i det hälsofrämjande arbetet vid övervikt/fetma. Syfte: Belysa sjuksköterskors erfarenhet av hälsofrämjande arbete med patienter som har övervikt/fetma. Metod: Litteraturstudie av 11 artiklar baserade på studier med kvalitativ design. Analysen utfördes med en förenklad innehållsanalys i fem steg. Resultat: Genom analysen framkom tre kategorier; Att känna oro för reaktioner, Erfarenheter krig ansvar och Erfarenheter kring praktiska moment. Övervikt och fetma ansågs vara komplexa tillstånd dels på grund av känsligheten i ämnet och dels på grund av påverkan av normer. Denna svårighet hanterade sjuksköterskor genom att skapa relationer. Det framkom även en oklarhet kring vems ansvar det hälsofrämjande arbetet var samt att sjuksköterskor arbetar hälsofrämjande genom bedömning, rådgivning samt motivation. Konklusion: Relationen mellan sjuksköterskan och patienten är ett sätt att hantera känsligheten i ämnet. Med hjälp av relationen kunde sjuksköterskan även lättare identifiera personliga motivationsfaktorer. Det hälsofrämjande arbetet är komplext och därför finns behov av samarbete i team. / Background: Overweight and obesity are conditions that risk affecting a person’s health negatively. The conditions are also resulting in an increased risk for different diseases such as diabetes, heart and vascular disorders. The main area of responsibility for a nurse is to promote health and prevent disease. Aim: To enlighten the experience of a nurses work with overweight/obese patients using health promotion. Method: A literature review consisting of 11 articles based on qualitative interview studies. The analysis was conducted with a content analysis in five steps. Results: Through the analysis three categories were conducted; Sense of concern for reactions, Experiences concerning responsibility and Experiences of practical moments. Overweight and obesity was considered complex conditions, partly because the sensitivity in the subject and partly because the influence of norms. Nurses handled this difficulty through relationships. It also appeared that there was uncertainness about whose responsibility the health promotional work was and that nurses worked with health promotion through assessment, consultations and motivation. Conclusion: The relationship between the nurse and the patient is a way to handle the sensitivity in the subject. Trough the relationship the nurse may find the patients motivational factors. The health promotional work is complex and therefore there’s a need for team collaboration.

Bakgrund: Barnfetma rapporteras vara ett av de största världsomfattande folkhälsoproblem som finns i nutid. Skolsköterskan med uppdrag att arbeta hälsofrämjande träffar samtliga elever på en skola med ansvar att sätta in åtgärder till barn med ohälsosam vikt. Tidigare studier påvisar att skolsköterskor anser övervikt och fetma hos barn vara komplext och svårt att arbeta med. Syfte: Syftet med studien var att belysa skolsköterskors upplevelse av kommunikation med barn och vårdnadshavare om barnets övervikt eller fetma. Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes, elva skolsköterskor deltog. Materialet analyserade med tematisk innehållsanalys. Resultat: Resultatet redovisas i fyra kategorier med tillhörande underkategorier. De fyra kategorierna är: Strategier, Varierande reaktioner, Förhållningssätt och Flertalet utmaningar. Av resultatet framkom att skolsköterskorna sällan kommunicerade enskilt med barnen gällande deras övervikt eller fetma, istället påpekades vårdnadshavarnas betydelsefulla roll. Variationer förelåg i hur skolsköterskorna upplevde att barnen och/eller vårdnadshavarna reagerade i samtalen. Emellertid påpekade skolsköterskorna att ämnet avseende övervikt och fetma hos barn var komplext där skolsköterskorna vidtog försiktighet i samtalen. Slutsats: Studiens resultat lyfter fram skolsköterskornas upplevelser av kommunikation med barn och vårdnadshavare om barnets övervikt eller fetma. I resultatet skildras strategier i hur samtalen strukturerades men också förhållningssätt som upplevdes mer eller mindre gynnsamma. / Background: Child obesity is reported to be one of the largest worldwide public health problems that exist today. The school nurse with the task of promoting health promotion meets all the students at a school with the responsibility of introducing measures to children with unhealthy weight. Previous studies have shown that school nurses consider overweight and obesity in children to be complex and difficult to work with.Aim: The aim of this study was to illuminate school nurses experience of communication with children and caregivers about the child’s overweight or obesity.Method: Qualitative method with semi-structured interviews was used, eleven school nurses participated. The material was analyzed using thematic content analysis.Result: The result is reported in four categories with associated subcategories. The four categories are: Strategies, Different reactions, Attitudes and Challenges. The results showed that the school nurses rarely communicated individually with the children regarding their overweight or obesity, instead the important role of the guardians was pointed out. There were variations in how the school nurses felt that the children and/or guardians reacted in the conversations. However, the school nurses pointed out that the topic of overweight and obesity in children was complex where the school nurses took precaution in the conversations.Conclusion: The study results highlight the school nurses´ experiences of communication with children and caregivers about the child’s overweight or obesity. The result describes strategies in how the conversations were structured but also approaches that could be favorable.

Patienter med övervikt och fetma löper en ökad risk att drabbas av följdsjukdomar såsom hypertoni, hjärt-/kärlsjukdom eller diabetes typ-2. Förakt, skuldbeläggning och stigmatisering är något patienter med övervikt och fetma utsätts för i det vardagliga livet, så även inom hälso- och sjukvården. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur vuxna patienter med övervikt och fetma upplever mötet med hälso- och sjukvården, för att skapa förståelse och ökad kunskap som på sikt kan leda till bättre bemötande av denna patientgrupp. Litteraturstudien utgjordes av kvalitativa och kvantitativa forskningsartiklar i form av primärkällor. I resultatet presenteras tre kategorier; att känna sig stigmatiserad, betydelsen av vårdmötet och samtalets inflytande. Kategorierna har totalt sju underkategorier; att känna sig annorlunda, konsekvenser av att känna sig annorlunda, att inte känna sig bekräftad, att inte känna sig betrodd, att känna sig förminskad, terminologins betydelse och känslighet i samtalet. Det framkom att flertal patienter upplever och erfar stigmatisering, förakt och skuldbeläggning på grund av sin höga vikt. Att känna sig reducerad till en stereotyp är också något som förekommer. Erfarenheter av förakt och skuldbeläggning påverkar upplevelsen av hälsa och synen på sig själv negativt. Sjuksköterskor och övrig hälso- och sjukvårdspersonal har därför en viktig roll i att bemöta patienter med lyhördhet och respekt för att främja hälsa och lindra lidandet. Ökad kunskap och förståelse inom ämnet anses väsentligt för att uppnå en förbättrad och mer jämlik vård för alla, oavsett vikt.

Övervikt och fetma är idag ett folkhälsoproblem. Följderna kan resultera i livsavgörande sjukdomar, vilket även bidrar till belastning på hälso- och sjukvårdsekonomin. Det är även kopplat till lägre livskvalité, såväl fysiskt som psykiskt. Sjuksköterskans roll som omvårdnadsansvarig kan vara betydelsefull, med bred kunskap baserad på evidens och patientnära arbete. Primärvården är lättillgänglig vård där möjligheten finns att arbeta preventivt. I mötet är det viktigt att sjuksköterskan förstår patientens helhet samt skapar ett samarbete för att frambringa motivation till beteendeförändring. Följderna av övervikt och fetma kan leda till förtidig död men ändå ses en årlig ökning, vilket gör det framträdande att brister finns någonstans i vårdkedjan. Syftet med studien är att belysa primärvårdssjuksköterskans preventiva arbete vid övervikt och fetma. Metoden som användes var en litteraturöversikt, vilket innebär att som forskare skaffar ny kunskap om ett visst område som fångat ens intresse. Dataanalysen resulterade i tre huvudteman och åtta subteman. Första huvudtemat att etablera en preventiv rådgivning kräver kontinuitet, samarbete professioner emellan samt en förmåga att nå patienten. Huvudtema två beskriver pedagogiska metoder som lärbara ögonblick och motiverande samtal, vilket kan användas fördelaktigt i mötet med patienten. Sista huvudtemat handlar om sjuksköterskans utmaningar vid livsstilsrådgivning, att använda vård som är evidensbaserad, ha en dialog kring annat än vikten samt vilka svårigheter det finns med att applicera motiverande intervjuer (MI) i sitt preventiva arbete. Det mest framträdande är mötet och samtalets betydelse, dock finns fortfarande förbättringsområden som på sikt kan leda till att folkhälsoproblemen övervikt och fetma minskar.

Övervikt och fetma är ett av vår tids största folkhälsoproblem med en världsomfattande spridning. År 2018 beräknas 50 % av den svenska befolkningen lida av dessa metabola åkommor, men trots denna höga siffra finns fortfarande mycket stigmatisering och okunskap inom området. Problemet skapar stort lidande för den enskilda individen, samhället och den hållbara utvecklingen. Primärvården hanterar patienter med övervikt och fetma dagligen och det är därmed av största vikt att rätt kompetens och strategier finns - i mötet med dessa patienter. Därmed är målet med denna studie att belysa hur sjuksköterskan arbetar preventivt med livsstilsförändringar inom primärvården, med patienter som lider av övervikt och fetma. Genom studiens resultat kunde tre huvudkategorier påvisas, med inverkan på patienternas viktnedgång, nämligen vårdrelation, pedagogik och patientundervisning samt utmaningar kopplade till livsstilsrådgivning. Etablering av en vårdrelation var viktigt för viktnedgången och även de pedagogiska strategierna i form av motiverande samtal främjade hälsoförbättringar. Vidare framkom flera utmaningar sjuksköterskan i primärvården möter vid denna typ av arbete, detta avsåg allt från tidsbrist till bristande kunskaper inom ämnet. Studiens resultat baserades på artiklar som främst belyste sjuksköterskans perspektiv av olika interventioner för viktnedgång i första hand, i andra hand patienternas bild av interventionerna, och dessutom interventionernas signifikans. Syftet med användandet av de kvantitativa studierna var för sammanställning av siffror utifrån effekter av olika interventioner medan, medan de kvalitativa istället skildrade hur primärvårdens personal och patienter upplevde interventionerna. Detta växande folkhälsoproblem fångade därmed författarnas intresse och skapade en motivation till att ta reda på mer. Författarna hoppades på att genom denna studie främja hälsa och minska lidande, samtidigt som de ville undersöka hur den hållbara utvecklingen skulle kunna främjas - genom primärvårdens hälsofrämjande preventiva arbete.

I Sverige har ungefär 50 procent av befolkningen övervikt eller fetma och på grund av negativa attityder kring kroppsvikten ökar risken att de undviker att söka vård. Övervikt och fetma ger en ökad risk för följdsjukdomar som diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar och för att motverka detta är det är viktigt som sjuksköterska att arbeta preventivt. Den stigmatisering av övervikt och fetma som finns i samhället och inom hälso- och sjukvården påverkar kvaliteten i vården och det behövs en ökad kunskap om detta för att öka kunskapen och medvetenheten hos sjuksköterskor. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur stigmatisering och fördomar om patienter med övervikt och fetma påverkar vården. Datainsamling gjordes genom att söka vårdvetenskapliga artiklar i databaserna Cinahl och Medline med relevanta sökord kopplade till syftet. De valda artiklarna granskades och tio stycken artiklar valdes till resultatet. Resultatet gav två teman med tillhörande sex underteman. Personen blir inte sedd som en hel individ innebär att kroppsstorleken hamnade i fokus under vårdmötet och blev deras identitet. Fördomar och stigmatisering hindrar en vårdande vård handlar om diskriminering och negativa attityder kring övervikt som upplevts från både patienter, studenter och vårdpersonal. Stigmatisering av övervikt och fetma påverkar vården genom förförståelse, diskriminering och fördomar vilket ger ett onödigt lidande hos patienterna. Detta skulle kunna undvikas genom att öka kunskapen och medvetenheten hos vårdpersonal för ett minskat lidande hos människor idag och för framtida generationer.

Bakgrund: Övervikt och fetma hos barn och ungdomar är ett av de snabbast växande hoten mot folkhälsan, då det leder till allvarliga fysiska och psykosociala konsekvenser samt risk för förtidig död. Det är ett komplext problem och det krävs fler professioner för att barnet ska få adekvat behandling. Syfte: Att beskriva effekter av multiprofessionellt teamarbete vid behandling av övervikt och fetma hos barn. Metod: En litteraturstudie genomfördes och arbetet utfördes systematiskt. Resultat: De flesta interventioner som utfördes av ett multiprofessionellt team - oavsett teamets sammansättning samt interventionens utformning, intensitet och längd - hade positiv effekt på vissa mått till att börja med. Efter en tid avtog effekten på flera mått. Effekten på Body Mass Index Standard Deviation Score (BMI-SDS) kvarstod dock i upp till ett år efter att interventionen avslutats i samtliga studier. I en av studierna, med kort intervention och uppföljning, var den positiva effekten på BMI-SDS bestående i fem år efter avslutad intervention. Det multiprofessionella teamets interventioner hade positiv effekt på välbefinnande och hälsorelaterad livskvalitet även vid utebliven effekt på antropometriska mått. Slutsats: För adekvat behandling av övervikt och fetma hos barn krävs tidig intervention av ett multiprofessionellt team inklusive föräldramedverkan samt regelbunden uppföljning under fem år.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett globalt problem som ökar bland befolkningen. Ett liv med övervikt eller fetma kan medföra en vardag med diskriminering och fördomar. Patienter med övervikt eller fetma kan uppleva brister i vårdpersonals bemötande i samband med hälso- och sjukvårdskontakter. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur patienter med övervikt eller fetma upplever vårdpersonalens och framförallt sjuksköterskans bemötande i samband med hälso- och sjukvårdskontakter. Metod: Fördjupningsarbetet genomfördes som en allmän litteraturstudie vilken baserades på sex vetenskapliga artiklar. Resultat: Patienter med övervikt eller fetma upplevde vårdpersonals bemötande såväl positivt som negativt. Patienterna upplevde att vårdpersonals kunskap om övervikt och fetma var otillräcklig. Slutsats: Sjuksköterskor och övrig vårdpersonal har inte tillräcklig acceptans och förståelse för patienter med övervikt- eller fetmaproblematik. Det är därför av betydelse att vårdspersonal får kunskap om och erfarenhet av denna patientgrupp för att patienter ska uppleva sig väl bemötta, vilket i sig medför ökad motivation att klara av den livsstilsförändring de behöver göra.

Bakgrund: Övervikt och fetma har ökat dramatiskt under de senaste åren och idag ett problem både nationellt och globlt. Vid svår fetma och övervikt görs olika kiruriska ingrepp. gastric bypass är ett av de vanligaste ingreppen som görs i Sverige. Det sker förändringar i personens levnadsvanor efter ingreppet. Matintaget blir mindre och personen går ner i vikt. Samtidigt blir det förändringar i sociala relationer och den psykiska hälsan.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelser av hälsa efter en Gastric bypass operation. Metod: Metoden var en allmän litteratuöversikt enligt Friberg metod med en kvalitativ anstas. Nio artiklar valdes för studiens resultat. Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier som beskrev patientens upplevelse av hälsa efter en Gastric bypass operation: betydelsen av ändrade levnadsvanor, känslors påverkan efter operation och sociala perspektivets inflytande efter operation. Slutsats: Stöd från närstående, familjer och sjuksköterskan har en stor betydelse i personers upplevelse av hälsa efter en Gastric bypass.