Bakgrund: Övervikt och fetma hos barn och ungdomar är ett av de snabbast växande hoten mot folkhälsan, då det leder till allvarliga fysiska och psykosociala konsekvenser samt risk för förtidig död. Det är ett komplext problem och det krävs fler professioner för att barnet ska få adekvat behandling. Syfte: Att beskriva effekter av multiprofessionellt teamarbete vid behandling av övervikt och fetma hos barn. Metod: En litteraturstudie genomfördes och arbetet utfördes systematiskt. Resultat: De flesta interventioner som utfördes av ett multiprofessionellt team - oavsett teamets sammansättning samt interventionens utformning, intensitet och längd - hade positiv effekt på vissa mått till att börja med. Efter en tid avtog effekten på flera mått. Effekten på Body Mass Index Standard Deviation Score (BMI-SDS) kvarstod dock i upp till ett år efter att interventionen avslutats i samtliga studier. I en av studierna, med kort intervention och uppföljning, var den positiva effekten på BMI-SDS bestående i fem år efter avslutad intervention. Det multiprofessionella teamets interventioner hade positiv effekt på välbefinnande och hälsorelaterad livskvalitet även vid utebliven effekt på antropometriska mått. Slutsats: För adekvat behandling av övervikt och fetma hos barn krävs tidig intervention av ett multiprofessionellt team inklusive föräldramedverkan samt regelbunden uppföljning under fem år.

Bakgrund: Cirka 40 % av alla personer med demenssjukdom bor på särskilt boende. De flesta av dem drabbas någon gång av beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD). I äldreomsorgen är det sjuksköterskan som har det kliniska omvårdnadsansvaret. Sjuksköterskan har därmed en viktig funktion när det gäller att säkerställa att dessa personer får en god personcentrerad vård. Arbetet med att minska BPSD är ofta komplicerat och kräver samarbete med andra yrkesprofessioner. Vilket stöd får sjuksköterskor i arbetet med BPSD? Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av stöd i arbetet med beteendemässiga och psykiska symtom vid demens på särskilt boende. Metod: Kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer av sjuksköterskor som arbetade på särskilt boende. Intervjuerna analyserades med innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde att det multiprofessionella teamarbetet var ett stort stöd i arbetet med BPSD eftersom det var en förutsättning för att kunna utföra en personcentrerad omvårdnad. Hur bra stöd de fick varierade och de vände sig oftast till sina närmsta kollegor. En stöttande organisation ansågs underlätta och sjuksköterskorna önskade sig mer stöd i form av utbildning inom demens. Slutsatser: Stöd från ett välfungerande multiprofessionellt team, kompetensutveckling inom demens och en stöttande organisation ger goda förutsättningar för sjuksköterskan att kunna utföra personcentrerad vård i arbetet med BPSD.

SAMMANFATTNING   Bakgrund: Teamarbete ses som god praxis inom palliativ vård och i teamet kan många yrkesprofessioner ingå. Det finns evidens för att olika fysioterapeutiska åtgärder kan ha betydelse för patienter i palliativ vård men det tycks finnas ett kunskapsglapp i forskning om fysioterapeuters och det multiprofessionella teamets erfarenheter av arbete i palliativ vård för äldre. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva fysioterapeuters och det multiprofessionella teamets erfarenheter, utifrån arbete i palliativ vård för äldre inom olika kontexter. Syftet var även att granska den metodologiska aspekten urval och urvalsprocess. Metod: Litteraturstudien hade en deskriptiv design och innehöll 18 ingående artiklar vilka hittades via databaserna PubMed och Cinahl samt utifrån manuell sökning. Resultat: Fysioterapeuter ansåg sig ha flera roller inom palliativ vård. De beskrev skillnader jämfört med traditionell rehabilitering exempelvis angående kontinuitet och skiftande perspektiv allt eftersom patienten försämras. Det multiprofessionella teamet uppgav olika definition av palliativ vård och att rätt tidpunkt för olika insatser kunde vara svår att finna. Teamen beskrev att de arbetade med en teambaserad holistisk syn.  En avgörande aspekt var goda relationer och god kommunikation med både patient, närstående, team och andra vårdgivare.  För de flesta av de ingående artiklarna tillämpades strategiskt urval eller strategiskt urval i kombination med exempelvis snöbollsurval. En studie tillämpade bekvämlighetsurval och för tre av studierna uppgavs inte urvalsmetod. Slutsats: Författaren slutsats är att fysioterapeuter och det multiprofessionella teamet arbetar utifrån en palliativ vårdfilosofi men det fanns olika uppfattning om definitionen av palliativ vård. En avgörande aspekt för vården var goda relationer och god kommunikation.   Nyckelord: Erfarenheter, fysioterapi, multiprofessionellt team, palliativ vård / ABSTRACT   Background: Teamwork is considered good practice in palliative care and many different professionals can be included in the team. Research has proved that different physical therapy interventions can be significant to patients who receive palliative care, however there seems to be a lack of knowledge of the experiences of physical therapists and the multiprofessional teams who work within the field of palliative care amongst the elderly. Aim: The aim was to describe the experiences of physical therapists and of the multiprofessional teams, working with palliative care for the elderly in different settings. Furthermore this study aimed to review the selected articles regarding the methodological aspect sample and sampling. Method: The literature study had a descriptive design and was based on18 qualitative articles found in the databases for medical research PubMed and Cinahl and based on manual search. Results: Physical therapists considered themselves having different roles within palliative care. They described differences compared to traditional rehabilitation for example in regards to continuity and changing perspectives as the patient deteriorates. The multiprofessional teams claimed different definitions of the concept of palliative care and stated that there was a difficulty finding the perfect timing for different interventions. The team members described that they worked with a team-based holistic approach. A good relation and a good communication with the patient, family, team and other caregivers were considered a decisive aspect which affected the palliative care given. For most of the selected articles a purposeful sample was applied or a purposeful sample combined with for example a snowball sample.  One study applied a convenience sample and three of the studies did not state their sample. Conclusions: The conclusion is that physical therapists and the multiprofessional team apply a palliative approach but there were different perceptions about the definition of palliative care. Good relations and good communication were considered a decisive aspect to the palliative care given.   Keywords: Experiences, interprofessional, palliative care, physical therapy

Background: Endometriosis is a chronic disease that approximately one out of ten women suffer from. The disease affects many aspects of the women’s lives. The health care’s lack of knowledge results in a delayed diagnosis, which increases the risk of infertility, a negative psychological impact and an unnecessary suffering. The professionals describe the lack of knowledge as a barrier which complicates the interactions and care they want these women to receive. The women´s partners describe a feeling of being powerless and a concern about women´s wellbeing and the consequences of the disease. Aim: Was to describe women´s experience of living with endometriosis. Method: Literature review of 15 scientific articles. Results: The result of the study describes women’s experiences of living with endometriosis. The authors concluded the women’s experiences in five different themes, pain, fertility, psychological impact, health care encounters and limitations of life. These themes describe the disease’s impact on women’s lives and what limitations they experience due to endometriosis, but also the women’s health care encounters, which for the most part is described as negative and trivializing. Discussion: The discussions are based on the following headings, life with endometriosis, the Swedish National Board of Health's guidelines, education might be the answer and the multidisciplinary work. The authors discussed women’s experience of the disease and how the guidelines from The Swedish National Board of Health´s are supposed to improve care of endometriosis patients. They also discussed how education of both caregivers and patients can improve these women’s situation, and lastly what roll the multidisciplinary team can play. The discussion originated from Katie Eriksson’s nursing theory. / Bakgrund: Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar ca en av tio kvinnor och som påverkar många aspekter av hennes tillvaro. Bristande kunskap hos vårdgivarna gör att dessa kvinnor får vänta på diagnos vilket medför ökad risk för infertilitet, psykisk påverkan och ett onödigt lidande. Vårdgivarna beskriver att deras bristande kunskap försvårar möjligheterna till ett bemötande och en vård som de vill att kvinnorna ska få. Kvinnornas partners beskriver en maktlöshet och en oro kring kvinnornas mående samt sjukdomens konsekvenser. Syfte: Var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med endometrios. Metod: Litteraturöversikt av 15 vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet av litteraturöversikten beskriver kvinnornas upplevelser av att leva med sjukdomen endometrios. Författarna summerade upplevelserna i fem teman, smärta, fertilitet, psykisk påverkan, bemötande i vården och begränsningar i vardagen. Alla dessa teman beskriver hur kvinnorna påverkas av sjukdomen och hur de upplever att sjukdomen begränsar deras liv på olika sätt, men också deras upplevelser av vården, som till största del består av negativa erfarenheter och trivialisering av sjukdomen.  Diskussion: Diskussionen förs kring följande rubriker, livet med endometrios, Socialstyrelsens riktlinjer, utbildning kan vara lösningen och multidisciplinärt arbete. Författarna har under dessa rubriker diskuterat kvinnornas upplevelser av sjukdomen, hur Socialstyrelsens riktlinjer ska förbättra vården, på vilka sätt författarna tror att utbildning kan förbättra kvinnornas situation samt vilken roll det multiprofessionella teamet har för kvinnorna. Diskussionen har förts med Katie Erikssons omvårdnadsteori som utgångspunkt.