Background: Fibromyalgia is a disease wich involve cronic pain and fatigue. The disease has appeared for a long time, but it has resently become possible to diagnose. It is still unclear what cause the disease, and the treatment of it is therefore still diffuse. The lack of knowledge leads to a lot of discussions and the diagnosis is questioned. Purpose: To study how patients with fibromyalgia experineces the attitudes from staff in hospitals and health centers. Method: The study has a qualitativ, descriptive design and has been carried out by interviews.  Six persons diagnosed with fibromylagia participated. The interview where transcribed and analysed on the basis of Granheim and Lundman and their content analysis (2004). Result: The participants described unsatisfied attitudes with disbelief, ignorance, lack of knowledge, comprehensive view and coordination. Some of the participants described experiences of good attitude with staff taking initiative and showing empathy. The unsatisfied attitudes leed to suffering and make the participants feel insecure, a struggle on their own and a feeling of resignation. Conclusion: The attitudes against patientes with fibromyalgia is not satisfied and does not correspond to the meeting as a concept in nursing theory

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2001. / Härtill 6 uppsatser.

<p>Fibromyalgi medför långvarig smärta och trötthet och innebär en stor påfrestning i livet vilket kan betraktas som ett lidande. Förmågan att klara av dagliga aktiviteter och social samvaro i samma utsträckning som förut kan vara besvärligt då symtomen varierar dag till dag. Människor med fibromyalgi riskerar dessutom att bli misstrodda av sjukvårdspersonal vilket medför en ökad risk för lidande. Syftet med studien var att belysa vilket sorts lidande som människor med fibromyalgi riskerar att utsättas för. Som metod användes en systematisk litteraturstudie där sökningen av artiklar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Totalt framkom elva artiklar som analyserades utifrån tre analysfrågor med utgångspunkt från lidande vilket resulterade i ett antal kategorier. Det framkomna i resultat visade på att sjukdomslidande, livslidande och vårdlidande var samtliga mer eller mindre oundvikbara för människor med fibromyalgi. Vårdlidande, som var mest framträdande i arbetet, visade på att känslor av misstro från sjukvårdspersonal var ytterst påtagligt vilket innebar att man som patient inte kände sig sedd och förstådd. I och med detta upplevde man sig inte få tillräckligt med stöd från sjukvårdspersonalen. Att finna en diagnos resulterade därför ofta i frustration och besvikelse. I resultatet framkom också att ett sjukdomslidande och livslidande var påtagligt då ett liv med fibromyalgi ofta innebar en förändrad livssituation på grund av ständig smärtnärvaro. Livet beskrevs som förändrat men förändringen var osynlig där en känsla av att inte ha kontroll över sin kropp och sitt liv var tydligt. Sjuksköterskans ansvar gentemot patienter med fibromyalgi är att uppmärksamma och möta deras sjukdomsupplevelse och lidande och försöka lindra detta lidande. Att skapa en miljö där patienten känner sig välkommen, respekterad och vårdad är därför av största vikt.</p>

Bakgrund: Fibromyalgi är ett syndrom, FMS (fibromyalgisyndrom), som kännetecknas av kroniska, diffusa smärttillstånd i rörelseorganen. Det är vanligare hos kvinnor än hos män. Tre procent av kvinnor drabbas och 0,5 % av männen. Symtomen är långvarig smärta, trötthet, sömnproblem och kognitiva svårigheter. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnornas upplevelse av att leva med fibromyalgi. Metod: Sökningar av artiklar gjordes i databaserna Cinahl, Pubmed och Scopus. Söktermer som användes var fibromyalgia*, chronic pain, patient*, experience. I litteraturstudien sammanställdes och analyserades 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar om fibromyalgi. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier med två till fyra underkategorier till varje kategori. Huvudkategorier var (1) beskrivningar av vanliga symtom och svårigheter, (2) sjukdomens påverkan i dagligt liv, (3) hanteringstrategier och (4) bemötande och stöd. Slutsats: Det är betydelsefullt att sjuksköterskor ger kvinnor med fibromyalgi ett gott bemötande och bekräftelse på deras situation. Det är också betydelsefullt att tänka på vilka konsekvenser det blir för kvinnorna med fibromyalgi om vi inte tror på det som de berättar.

<p>Denna studie syftade till att undersöka relationsbaserad och kompetensbaserad självkänsla hos personer med fibromyalgi. Detta gjordes genom att jämföra enkätresultat hos 26 personer som fått diagnosen fibromyalgi med 39 friska personer i en kontrollgrupp. Resultaten kunde inte påvisa någon skillnad i kompetensbaserad självkänsla mellan grupperna men där fanns en tendens till högre relationsbaserad självkänsla i patientgruppen.</p>

<p>Studiens syfte är att få en uppfattning om hur individer som lider av fibromyalgi upplever återgången till arbetslivet efter en tids sjukskrivning och hur de resonerar runt sin sjukdom och arbetet. Vidare studeras den fibromyalgisjukes upplevelse av bemötandet från arbetsgivare och arbetskamrater. Den empiriska delen baserar sig på kvalitativa intervjuer som berör fibromyalgisjukas arbetsliv, vardag och bemötande från olika samhällsinstitutioner. I den teoretiska referensramen behandlas Baumans och Sennetts teorier om arbetets, individens och välfärdsstatens villkor i det moderna samhället ur ett makroteoretiskt perspektiv. På mikroteoretisk nivå behandlas Goffmans stigmateori och Hochschilds teori om emotionshantering. Resultatet presenteras enligt tre idealtyper över förhållningssättet till arbetet: arbetet som sysselsättning, arbetet som tvång och arbetet som glädje. Slutsatsen är att arbetet i sig upplevs som viktigt av olika anledningar, bland annat bidrar arbetet med sysselsättning, inkomster, social gemenskap och känslan av att vara behövd. Inställningen till en återgång till arbetslivet beror i hög grad på upplevd arbetsförmåga och graden av hjälp från olika stödsystem. Den som frivilligt väljer att gå tillbaka till arbetet upplever generellt arbetsrelationer och bemötande från samhället som positivare än den som tvingas tillbaka till arbetet. Avslutningsvis diskuteras fibromyalgisjukas villkor ute i arbetslivet, deras behov av stödsystem, samt de positiva och negativa förändringar i samhället som kan påverka fibromyalgisjukas möjligheter att återgå till arbetslivet.</p> / <p>This study explores people suffering from fibromyalgia and their experiences of returning to work. The study has a qualitative approach and the theoretical part is based on Bauman's and Sennett's theories of modern society and employment in relation to the individual. Also Goffman's theory on stigma and Hochschild's theories on emotion are used. The study concludes that work in general is regarded as important, but the perceived work ability of the individual influences the attitude towards returning to work. Support systems play an integral part of an individual's capacity to return to work. Finally positive and negative changes on the labour market and society in general, as well as their effects on fibromyalgia patients' opportunities, are discussed.</p>

<p>Fibromyalgi (FM) är ett tillstånd av kronisk smärta, förutom smärtan karaktäriseras sjukdomen även av sömnstörningar, extrem trötthet och kognitiva störningar. Att ständigt leva med smärta innebär en stor stressfaktor och både fysiska, psykiska och stressrelaterade symtom är vanliga. Den ständigt närvarande upplevelsen av fatigue liknar den som beskrivs vid kroniskt trötthetssyndrom. Fatigue definieras som ett tillstånd av onaturlig och onormal eller extrem trötthet i hela kroppen, som inte är relaterat till aktivitet eller ansträngning. Syftet med studien var att beskriva vilka icke-farmakologiska interventioner som förekommer för att lindra fatigue hos patienter med FM. Metoden som användes var en litteraturstudie. Tolv vetenskapliga artiklar granskades och sammanställdes. Resultatet visade att interventioner som kombinerade träning och kognitiv inriktning hade bäst effekt för att lindra fatigue under en längre tid. Vikten av tro på patientens upplevelse av både smärta och fatigue visades sig vara betydelsefullt för att komma vidare i livet. Att stödja patienten med kunskap och engagemang från flera yrkeskategorier belystes som viktiga delar i vården av patienter med FM. Vidare forskning kring teambaserad vård behövs för att tydliggöra resultatet ytterligare.</p>

<p>Patofysiologin bakom fibromyalgi är diffus och det finns många hypoteser kring uppkomsten, detta medför en stor brist på kunskap i både hälso- och sjukvården och i samhället. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur patienter med fibromyalgi påverkas av sin sjukdom. Studien genomfördes som en litteraturstudie med en teoretisk referensram. Resultatet redovisas utifrån smärtans sex dimensioner vilket gav en överblick om hur det är att leva med syndromet. Resultatet visade att fibromyalgi påverkade individers psykiska och fysiska välbefinnande genom att det sociala livet inskränkts, arbetsförmåga reduceras och isolering. Personer upplevde att bristen på kunskap om syndromet ledde till ett minskat stöd från allmänheten. Med hjälp av en tidig smärtbedömning kan sjuksköterskan få en insikt om hur syndromet påverkar patientens livskvalité. För insättning av adekvata behandlingar samt åtgärder som förbättrar livskvalitén krävs det mer forskning om syndromet. Det krävs även mer forskning kring mäns upplevelser av syndromet då män hamnar i skuggan av ett kvinnodominerat syndrom.</p>

Denna studie syftade till att undersöka relationsbaserad och kompetensbaserad självkänsla hos personer med fibromyalgi. Detta gjordes genom att jämföra enkätresultat hos 26 personer som fått diagnosen fibromyalgi med 39 friska personer i en kontrollgrupp. Resultaten kunde inte påvisa någon skillnad i kompetensbaserad självkänsla mellan grupperna men där fanns en tendens till högre relationsbaserad självkänsla i patientgruppen.

Patofysiologin bakom fibromyalgi är diffus och det finns många hypoteser kring uppkomsten, detta medför en stor brist på kunskap i både hälso- och sjukvården och i samhället. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur patienter med fibromyalgi påverkas av sin sjukdom. Studien genomfördes som en litteraturstudie med en teoretisk referensram. Resultatet redovisas utifrån smärtans sex dimensioner vilket gav en överblick om hur det är att leva med syndromet. Resultatet visade att fibromyalgi påverkade individers psykiska och fysiska välbefinnande genom att det sociala livet inskränkts, arbetsförmåga reduceras och isolering. Personer upplevde att bristen på kunskap om syndromet ledde till ett minskat stöd från allmänheten. Med hjälp av en tidig smärtbedömning kan sjuksköterskan få en insikt om hur syndromet påverkar patientens livskvalité. För insättning av adekvata behandlingar samt åtgärder som förbättrar livskvalitén krävs det mer forskning om syndromet. Det krävs även mer forskning kring mäns upplevelser av syndromet då män hamnar i skuggan av ett kvinnodominerat syndrom.