Fibromyalgi (FM) är ett tillstånd av kronisk smärta, förutom smärtan karaktäriseras sjukdomen även av sömnstörningar, extrem trötthet och kognitiva störningar. Att ständigt leva med smärta innebär en stor stressfaktor och både fysiska, psykiska och stressrelaterade symtom är vanliga. Den ständigt närvarande upplevelsen av fatigue liknar den som beskrivs vid kroniskt trötthetssyndrom. Fatigue definieras som ett tillstånd av onaturlig och onormal eller extrem trötthet i hela kroppen, som inte är relaterat till aktivitet eller ansträngning. Syftet med studien var att beskriva vilka icke-farmakologiska interventioner som förekommer för att lindra fatigue hos patienter med FM. Metoden som användes var en litteraturstudie. Tolv vetenskapliga artiklar granskades och sammanställdes. Resultatet visade att interventioner som kombinerade träning och kognitiv inriktning hade bäst effekt för att lindra fatigue under en längre tid. Vikten av tro på patientens upplevelse av både smärta och fatigue visades sig vara betydelsefullt för att komma vidare i livet. Att stödja patienten med kunskap och engagemang från flera yrkeskategorier belystes som viktiga delar i vården av patienter med FM. Vidare forskning kring teambaserad vård behövs för att tydliggöra resultatet ytterligare.

Syftet med studien var attutifrån vetenskaplig litteraturbeskriva hur sjukdomen fibromyalgi inverkar på patienters liv och vardag samt att beskriva vilka copingstrategier som används för att hantera en vardag med fibromyalgi och för att uppnå livskvalité. Metodologiskt tillvägagångssättvar att genom databasen Pubmed söka vetenskapliga artiklar utifrån sökorden: fibromyalgia, coping, experience, pain, symptoms, coping strategies, health, patient perspective och qualitative. Studien genomfördes som en deskriptiv litteraturstudie och totalt inkluderades 13 vetenskapliga artiklar i resultatet. Huvudresultatet visade att fibromyalgi inverkar på patienters vardag och livssituation. Patienter lever med ständig smärta, kronisk trötthet och bristande energi vilket var en begränsande faktor i det dagliga livet. Patienterna upplevde bristande förståelse och stöd från omgivning och sjukvårdvilket gav upphov till sorg och frustration. För att hantera en vardag med fibromyalgi var familj och vänner en viktig resurs. Att undvika stress, planera aktiviteteroch spara energivar viktiga strategier för att hantera en vardag medständig smärta. Mental och praktisk distraktion var viktiga strategier för att kontrollera symtomen samt att bibehålla personliga intressen och delta i sociala sammanhang. Patienter med fibromyalgi behöver förståelse och stöd från sjukvårdspersonal medatt finna copingstrategier för att kunna hantera sin livssituation och vardag samt förbättra livskvalitén.

No description available.

Studiens syfte är att få en uppfattning om hur individer som lider av fibromyalgi upplever återgången till arbetslivet efter en tids sjukskrivning och hur de resonerar runt sin sjukdom och arbetet. Vidare studeras den fibromyalgisjukes upplevelse av bemötandet från arbetsgivare och arbetskamrater. Den empiriska delen baserar sig på kvalitativa intervjuer som berör fibromyalgisjukas arbetsliv, vardag och bemötande från olika samhällsinstitutioner. I den teoretiska referensramen behandlas Baumans och Sennetts teorier om arbetets, individens och välfärdsstatens villkor i det moderna samhället ur ett makroteoretiskt perspektiv. På mikroteoretisk nivå behandlas Goffmans stigmateori och Hochschilds teori om emotionshantering. Resultatet presenteras enligt tre idealtyper över förhållningssättet till arbetet: arbetet som sysselsättning, arbetet som tvång och arbetet som glädje. Slutsatsen är att arbetet i sig upplevs som viktigt av olika anledningar, bland annat bidrar arbetet med sysselsättning, inkomster, social gemenskap och känslan av att vara behövd. Inställningen till en återgång till arbetslivet beror i hög grad på upplevd arbetsförmåga och graden av hjälp från olika stödsystem. Den som frivilligt väljer att gå tillbaka till arbetet upplever generellt arbetsrelationer och bemötande från samhället som positivare än den som tvingas tillbaka till arbetet. Avslutningsvis diskuteras fibromyalgisjukas villkor ute i arbetslivet, deras behov av stödsystem, samt de positiva och negativa förändringar i samhället som kan påverka fibromyalgisjukas möjligheter att återgå till arbetslivet. / This study explores people suffering from fibromyalgia and their experiences of returning to work. The study has a qualitative approach and the theoretical part is based on Bauman's and Sennett's theories of modern society and employment in relation to the individual. Also Goffman's theory on stigma and Hochschild's theories on emotion are used. The study concludes that work in general is regarded as important, but the perceived work ability of the individual influences the attitude towards returning to work. Support systems play an integral part of an individual's capacity to return to work. Finally positive and negative changes on the labour market and society in general, as well as their effects on fibromyalgia patients' opportunities, are discussed.

Fibromyalgi är en sjukdom som till viss del omgärdas av misstro. Teorier om uppkomst och behandling florerar men inga säkra forskningsresultat finns. Misstroende attityder gentemot patienter med fibromyalgi bidrar till en brist på bekräftelse från hälso- och sjukvårdspersonalens sida. Genom denna brist på bekräftelse kan en människa som redan är tyngd av sina symtom känna sig kränkt och uppleva en hopplöshet i sin sjukdomssituation. Därför är det av intresse att undersöka patienternas upplevelser av bemötandet i kontakter med hälso- och sjukvården och på så sätt tydliggöra faktorer som skulle kunna bidra till ett mer bekräftande möte mellan sjukvårdspersonal och patient. Studien genomfördes som en litteraturöversikt där elva kvalitativa studier granskades och analyserades. Resultatet visade att patienterna ofta upplever att de blir ifrågasatta och inte bekräftade som sjuka. De faktorer som visade sig ha betydelse för ett bekräftande möte var att vårdpersonalen tog sig tid, visade sig intresserade av patienten och lyssnade aktivt. Utifrån detta drar vi slutsatsen att bekräftelse har en betydande funktion i mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Genom att öka medvetenheten hos hälso- och sjukvårdspersonal om denna betydelse kan de i sin tur arbeta aktivt med att mötet med patienten ska präglas av bekräftelse.

Bakgrund: Fibromyalgi är ett syndrom som kännetecknas av utbredd smärta, överkänslighet vid beröring men även att övriga delar av kroppen påverkas. Metod: En litteraturstudie har genomförts där 10 stycken vetenskapliga artiklar har analyserats och utgjort resultatet. Syfte: Huvudsyftet är att undersöka möjliga riskfaktorer som kan påverka utvecklandet av fibromyalgi. Resultat: Studiens resultat har tagit upp fyra teman med tänkabara riskfaktorer. Traumatiska barndomshändelser, där både fysisk och verbal misshandel och sexuellt utnyttjande var riskfaktorer. Att bli utsatt för trauma som vuxen, där fysisk misshandel, operation och arbetsrelaterad skada ingick, var också en riskfaktor. Stress och ett högt BMI-värde var också riskfaktorer relaterade till utvecklandet av fibromyalgi. Diskussion: Studiens resultat visade på att det är flera riskfaktorer som påverkar utvecklandet av detta syndrom. Alla som utsätts för en av dessa riskfaktorer utvecklar dock inte fibromyalgi, utan med största sannolikhet så är det en kombination av flera riskfaktorer som gör att man utvecklar fibromyalgi. Slutsats: Det behövs mer forskning för att studera sambandet mellan fysiska, psykiska och sociala riskfaktorer. / Background: Fibromyalgia is a syndrome characterized by widespread pain, hypersensitivity to the touch but other body areas are also affected. Method: A literature study was conducted in which 10 scientific articles were analyzed and discussed. Purpose: The main purpose was to investigate possible risk factors that may affect the development of fibromyalgia. Results: The results of this study raised four themes describing risk factors. Traumatic childhood events, including both physical and verbal abuse and sexual abuse, were risk factors. Becoming a victim of trauma as an adult, where physical abuse, operation and work related injuries were included, was a risk factor as was stress and a high BMI. Discussion: Study results showed that there are many risk factors that affect the development if this syndrome. All persons exposed to one of these risk factors however does not develop fibromyalgia, so most likely it is a combination of several risk factors that makes the development of fibromyalgia possible. Conclusion: More research is needed to study the connection between physical, psychological and social risk factors.

Fibromyalgi är ett kroniskt tillstånd av diffus smärta och trötthet. Syftet var att undersöka hur individer upplever att leva med fibromyalgi. Den forskningsmetod som användes var en litteraturstudie och Polit och Beck nio-stegsmodell användes. De sökord som användes var fibromyalgia, life experience och patient experience. Databaserna som tillämpades var CINAHL och PubMed samt manuella sökningar. I litteraturstudien ingick 11 artiklar som genomförts med en kvalitativ design. Artiklarna granskades utifrån Polit och Beck granskningsmodell. Efter bearbetning i en analysprocess framträdde tre huvudkategorier; fysik påverkan, psykisk påverkan och social påverkan. Det framkom i resultatet att fibromyalgi kunde innebära många stora förändringar i livet, både kroppsligt och psykiskt, då trötthet och smärta påverkade det vardagliga liv för individer med fibromyalgi. Fibromyalgi kunde även innebära stora begränsningar, både i det sociala livet och i arbetslivet. Det framkom upplevda känslor som förändrad identitet, frustration och depression.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2004. / Härtill 4 uppsatser.

<p>Fibromyalgi är en sjukdom som till viss del omgärdas av misstro. Teorier om uppkomst och behandling florerar men inga säkra forskningsresultat finns. Misstroende attityder gentemot patienter med fibromyalgi bidrar till en brist på bekräftelse från hälso- och sjukvårdspersonalens sida. Genom denna brist på bekräftelse kan en människa som redan är tyngd av sina symtom känna sig kränkt och uppleva en hopplöshet i sin sjukdomssituation. Därför är det av intresse att undersöka patienternas upplevelser av bemötandet i kontakter med hälso- och sjukvården och på så sätt tydliggöra faktorer som skulle kunna bidra till ett mer bekräftande möte mellan sjukvårdspersonal och patient. Studien genomfördes som en litteraturöversikt där elva kvalitativa studier granskades och analyserades. Resultatet visade att patienterna ofta upplever att de blir ifrågasatta och inte bekräftade som sjuka. De faktorer som visade sig ha betydelse för ett bekräftande möte var att vårdpersonalen tog sig tid, visade sig intresserade av patienten och lyssnade aktivt. Utifrån detta drar vi slutsatsen att bekräftelse har en betydande funktion i mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Genom att öka medvetenheten hos hälso- och sjukvårdspersonal om denna betydelse kan de i sin tur arbeta aktivt med att mötet med patienten ska präglas av bekräftelse.</p>

Introduktion: Fibromyalgi ger en komplex symtombild och har ingen fastställd definition eller patologi. Lenz et al. (1997) har utvecklat en symtomteori för att åskådliggöra hur symtom interagerar med varandra. Forskning har fokuserat främst på symtomkluster vid cancer. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur Lenz et al. (1997) symtomteori kan appliceras på personer med fibromyalgi. Metod: Metoden som tillämpades var en litteraturstudie som grundades på Polit och Beck (2017) nio steg. För litteratursökning användes databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna genomgick kvalitetsgranskning. Litteraturstudiens data bearbetades deduktivt utifrån Lenz et al. (1997) symtomteori. Resultat: Resultatet delades upp i två huvudkategorier utifrån Lens et al. (1997) symtomteori, Symtomupplevelser i kluster där tre symtomkluster identifierades, 1 Muskelsmärta &amp; energiförlust, 2 Muskelsmärta &amp; kognitiv nedsättning samt 3 Muskelsmärta &amp; rörelseinskränkning. Faktorer som sorterades i tre delar (Fysiska faktorer, Psykiska faktorer och Situationsbundna faktorer). Resultatet visade att symtomen vid fibromyalgi påverkade varandra och influerades av psykiska, fysiska och situationsbundna faktorer. Slutsats: Appliceringen av Lenz et al. (1997) symtomteori på fibromyalgi visade sig vara användbar och synliggjorde personernas svårigheter.