The financial crisis of 2008 had systemic implications in the financial services industry spilling over into sectors such as the leverage loan market. I use regression analysis between two data sets (before and after the crisis) to understand the determinants of loan spreads for corporate loans of $100 million and larger, particularly the determinants which constitute bank effects, of the lead lending bank in the loan. I find that the effect of bank monitoring power is not a significant determinant of loan spreads, bank risk was significant before the crisis but not after, and bank size is significant both before and after. There is an inverse relationship between bank size and loan spread such that firms looking to take out a loan would receive a lower spread by mandating a larger bank as the lead arranger, and there is no longer a premium for mandating lead banks with less risk.

On July 20/21 in 2012, an international workshop was held on the subject of the global impact of the Euro-Financial-Crisis at the University of Potsdam. Prof. Dr. Detlev Hummel, faculty Finance and Banking, was the host of the event. Academic colleagues from Beijing, Moscow and Connecticut (USA) as well as domestic capital market and banking experts presented their analyses. Different aspects of national and international finance markets were examined, with a focus on the European region, China and Russia. Mistakes and failures of the banking regulations were identified as one, but note the sole cause of the economic problems. A lack of budget discipline of some politicians and the loss of business competitiveness of certain European nations were mentioned, too. Some members of the European Union did not succeed in mastering the challenges of the global economy. There have been structural issues in some states that impede their competitiveness in the global market, for example with China. The participants pointed out a number of other reasons for the crisis, like dubious distribution types as well as a lack of transparency of certain financial products. Furthermore, remuneration and incentive schemas of investment banks and especially the reckless risk management policy of large banks were identified as other factors for the crisis. The participants of the international workshop in Potsdam agree that the birth of the Euro-currency was a political event and will remain a challenge. The reform of the banking supervision and further steps towards an economic and fiscal union are new research tasks. / Am 20./21. Juli 2012 fand an der Universität Potsdam ein internationaler Erfahrungsaustausch über die globalen Folgen der Euro-Finanzkrise statt. Eingeladen hatte Prof. Dr. Detlev Hummel, Lehrstuhl für Betriebswirtschaftslehre mit dem Schwerpunkt Finanzierung und Banken. Kooperationspartner aus Peking, St. Petersburg und Moskau sowie Connecticut (USA), wie auch heimische Kapitalmarkt- und Bankexperten trugen Analysen vor. Es wurden unterschiedliche Aspekte aus Sicht nationaler und internationaler Finanzmärkte vorgestellt, wobei neben dem europäischen Raum auch China und Russland im Fokus standen. Die Ursachen der Euro-Finanzkrise wurden einerseits in einer unzureichenden Bankenregulierung gesehen. Eine mangelnde Haushaltsdisziplin politischer Entscheidungsträger und der Verlust der Wettbewerbsfähigkeit bestimmter europäischer Staaten standen ebenso zur Debatte. Teile der europäischen Gemeinschaft haben die Herausforderungen der Globalisierung nicht gemeistert. Es handelt sich hierbei um Strukturprobleme einzelner Staaten, die eine globale Wettbewerbsfä-higkeit, beispielsweise gegenüber China, verhindern. Weitere Ursachen - wie die teils fragwürdigen Vertriebsformen sowie die mangelnde Transparenz bestimmter Finanzprodukte, aber auch extreme Vergütungs- und Anreizmechanismen von Investmentbanken, vor allem aber die leichtfertige Risikopolitik großer Institute sowie Systemschwächen dabei - wurden aufgezeigt. Die Teilnehmer des internationalen Workshops in Potsdam waren sich darüber einig, dass die Einführung des Euro ein politisches Ereignis war und eine solche Herausforderung bleibt. Die Reform der europäischen Bankenaufsicht und weitere Schritte in Richtung einer wirtschaftlichen und finanzpolitischen Union stellen neue Aufgaben für die Forschung dar.

Darbo tikslas – išanalizuoti NASDAQ OMX Baltic listinguojamų įmonių kapitalo struktūrą pasirinktose sektoriuose(energetika, finansai, gamyba). Baigiamojo darbo pagrindinis uždavinys - išsiaiškinti esamus kapitalo struktūros skirtumus tarp sektorių - energetika, finansai, gamyba. Kapitalo struktūros tyrimas apima: atskirų sektorių analizę, veiksnių, lemiančių kapitalo struktūros pasirinkimą, nustatymas, pastarosios finansų krizės įtakos įmonių skolinimuisi įvertinimą. Tyrimą sudaro trys dalys: kapitalo struktūros teoriniai aspektai, NASDAQ OMX Baltic listinguojamų įmonių (energetika, finansai, gamyba) kapitalo struktūros tyrimo metodologija ir tyrimo rezultatai. Atliktas tyrimas patvirtino 2 iš 3 išsikeltų hipotezių. Pirma, nustatyta, kad tarp skolinto kapitalo dydžio ir termino egzistuoja koreliacija. Antra, veiksniai susiję su skolos-turto santykiu buvo turto materialumas ir turto nusidėvėjimas. Trečia, pasaulinė krizė neturėjo įtakos įmonių skolinimuisi, priešingai – skolos dydis įmonių kapitalo struktūroje išaugo. Empirinio tyrimo rezultatai patvirtino, kad egzistuoja kapitalo struktūros skirtumai tarp pasirinktų sektorių. / The aim is to examine whether the NASDAQ OMX Baltic capital structure of listed firms is different in sectors (energy, finance, manufacture) and determine the factors leading to the level of debt. Final working key task is to find out the current capital structure differences across sectors (energy, finance, manufacture).Capital structure analysis of individual sectors includes analysis of the determinants of capital structure choice, as well as assess the latter's financial crisis on corporate borrowing. The study consists of three parts: the capital structure theoretical aspects, survey methodology and results. Study carried out by two of three set in the hypotheses. First, the amount of leverage and maturity there is a correlation. Secondly, factors related to the debt-asset materiality of the assets and asset depreciation. Thirdly, the global crisis did not affect the borrowing companies. Empirical study has confirmed the existence of capital structure differences among the selected sectors.

För att skapa fler jobbtillfällen och driva på BNP-tillväxten i Sverige krävs det att små och medelstora företag får möjligheten att utvecklas och växa. För att klara det krävs det mer kapital från venture capital-marknaden, som är den viktigaste källan av finansiering för ett nystartat företag. Det har dock varit tuffa år för venture capital-bolagen sedan finanskrisen slog till. Den problemformulering som legat till grund för studien var följande: Hur har finanskrisen och den pågående eurokrisen påverkat venture capital-bolagens investeringsprocess? Studien syftade till att undersöka hur finanskrisen och den pågående skuldkrisen i Europa påverkat de svenska venture capital-bolagen och dess marknad. Vidare syftade studien till att redogöra för vilka delar inom investeringsprocessen som förändrats av de senaste åren av kriser. Hur venture capital-bolagen upplever samt arbetar med de problem som kan uppstå mellan dem och portföljbolagen gällande agentproblemen och informationsasymmetrin har även det undersökts. Vi använde oss av en kvantitativ och en kvalitativ undersökning för att genomföra vår studie. Till den kvalitativa undersökningen har vi intervjuat 10 personer som vid tidpunkten för undersökningen hade höga positioner inom vardera venture capital-bolag. Datamaterialet till den kvantitativa undersökningen baserades på SVCAs kvartals-, halvårs- och årsrapporter. Studien har i huvudsak baserats på teorier gjorda i andra länder på grund av bristfällig forskning i Sverige. De områden som avhandlats är inom riskkapital, agentteori, informationsasymmetri, investeringsprocessen samt yttre faktorers påverkan på venture capital. Studiens slutsatser var att förändringar skett inom venture capital-marknaden på grund av finans- och eurokrisen. Antalet investeringar och det investerade kapitalet hade minskat. Dessutom visade vår undersökning att den enda delen i investeringsprocessen som påverkats av kriserna är när venture capital-bolagen ska avyttra sina innehav. Vi fann även att agentproblemet och informationsasymmetrin existerar samt att alla respondenter använder sig av syndikering.

Economic growth is the increase in the inflation-adjusted market value of the goods and services produced by an economy over time. The total output is the quantity of goods or servicesproduced in a given time period within a country. Sweden was affected by two crises during the period 2000-2010: a dot-com bubble and a financial crisis. How did these two crises affect the economic growth?     The changes of domestic output can be separated into four parts: changes in intermediate demand, final domestic demand, export demand and import substitution. The main purpose of this article is to analyze the economic growth during the period 2000-2010, with focus on the dot-com bubble in the beginning of the period 2000-2005, and the financial crisis at the end of the period 2005-2010. The methodology to be used is the structural decomposition method.     This investigation shows that the main contributions to the Swedish total domestic output increase in both the period 2000-2005 and the period 2005-2010 were the effect of domestic demand. In the period 2005-2010, financial crisis weakened the effect of export. The output of the primary sector went from a negative change into a positive, explained mainly by strong export expansion. In the secondary sector, export had most effect in the period 2000-2005. Nevertheless, domestic demand and import ratio had more effect during the financial crisis period. Lastly, in the tertiary sector, domestic demand can mainly explain the output growth in the whole period 2000-2010.

Bakgrund: Finanskrisen 2008 påverkade kreditmarknaden och konsekvensen blev att företag fick det allt svårare att få lån beviljade samtidigt som lånevillkoren försämrades. Detta borde påverka företagens finansiering då de inte har samma möjlighet att välja sin kapitalstruktur och på så sätt utnyttja de fördelar som lånefinansiering medför. Vidare är det fortfarande oklart vad som påverkar företags val av kapitalstruktur. Det finns få kvalitativa studier gjorda inom ämnet varför det är av intresse att studera kapitalstrukturen och dess påverkande faktorer ur ett djupare perspektiv. Syfte: Syftet med studien är att studera vilka faktorer som påverkar företags val av kapitalstruktur och hur arbetet kring kapitalstrukturen ser ut samt studera om det förändrats till följd av finanskrisen 2008. Metod: Studiens metod är av kvalitativ karaktär och åtta företag har deltagit. För att uppnå studiens syfte har en representant från respektive företag intervjuats vilket tillsammans med tidigare forskning och teorier har legat till grund för diskussionen i analysen och de slutsatser som författarna har konstaterat. Slutsats: En mängd olika faktorer påverkar valet av kapitalstruktur men den främsta faktorn är verksamheten som bedrivs, vilka strategier och förutsättningar bolaget har. Samtliga företag föredrar att i första hand finansiera sig med egna upparbetade medel, sedan lånefinansiering och som ett sista alternativ genomförs nyemissioner. Andra faktorer som påverkar valet är till exempel utdelning och ägarstruktur. Majoriteten av företagen har ett mål med sin kapitalstruktur som är av övergripande karaktär. Finanskrisen verkar inte ha påverkat majoriteten av företagen, då de flesta inte har upplevt svårigheter med att få lån beviljade och högre lånekostnader. / Background: The financial crisis in 2008 affected the credit market and as a consequence companies found it more difficult to obtain loans and it became more expensive to do so.  This should affect the companies financing as they don’t have the same opportunity to choose capital structure and thereby take advantage of the benefits of debt financing. Furthermore, it remains unclear what determines companies’ choice of capital structure. There are few qualitative studies done on the subject, why it is of interest to study the capital structure and its determining factors from a deeper perspective. Purpose: The purpose of the study is to examine the determinant factors on companies’ choice of capital structure and how they work with the capital structure. Furthermore, the study aims to examine if it has changed as a result of the financial crisis in 2008. Methodology: The study has a qualitative approach and eight companies have participated. To achieve the purpose of the study, one representative from each company was interviewed. The interviews together with previous research and theories have formed the basis of the discussion in the analysis and the conclusions. Conclusion: Many different factors affect the choice of capital structure but the main factor is the business conducted, which strategies and conditions the companies have. All companies prefer to primarily finance with own generated funds, then debt financing and as a last option issue equity. Other factors that affect the choice are for example dividends and ownership structure. The majority of the companies have a target with their capital structure. The financial crisis doesn’t seem to have affected the majority of companies, since most of them haven’t experienced difficulties with obtaining loans and higher expenses.

The study examines the effect of financial crises on international trade with a gravity approach and a large data set covering almost 70 importing and 200 exporting countries from 1950 to 2009. Thus it is possible to put the ‘Great Trade Collapse’ witnessed during the financial crisis 2008/2009, especially for South Asian countries, into a historical perspective. Both, the period for which the crisis is observed, and the level of the trading partners’ economic development constitute important factors to explain the negative effects of a banking crisis on international trade. As the analysis indicates, financial crises have a stronger negative effect on differentiated goods compared to overall export flows. In additionthe negative effects of financial crises persist even after the income effect is accounted for. The study therefore suggests that the increasing share of differentiated goods in inter-national trade might be one possible reason for the comparatively large effect of the recent financial crisis on international trade relative to previous financial turmoil in post-war economic history.

We analyze empirically the role played by energy inflation as a determinant of downward corrections in house prices. Using a dataset for 18 OECD economies spanning the last four decades, we identify periods of downward house price adjustment and estimate conditional logit models to measure the effect of energy inflation on the probability of these house price corrections after controlling for other relevant macroeconomic variables. Our results give strong evidence that increases in energy price inflation raise the probability of such corrective periods taking place. This phenomenon could be explained by various channels: through the adverse effects of energy prices on economic activity and income reducing the demand for housing; through the particular impact on construction and operation costs and their effects on the supply and demand of housing; through the reaction of monetary policy on inflation withdrawing liquidity and further reducing demand; through improving attractiveness of commodity versus housing investment on asset markets; or through a lagging impact of common factors on both variables, such as economic growth. Our results contribute to the understanding of the pass-through of oil price shocks to financial markets and imply that energy price inflation should serve as a leading indicator for the analysis of macro-financial risks. (authors' abstract)

Background: Since the early 60’s, the CAPM or Capital Asset Pricing Model, has been an invaluable tool for assessing an asset's expected return, assuming that the asset is added to an already well-diversified portfolio of assets. CAPM theory assume that the unsystematic risk can be diversified and that the systematic, market-specific, risk is determined by the Beta value, from the Greek β. An investor who takes big risks expect higher returns. One of the CAPM’s basic assumptions is that disruption in the market is not taken into account. This assumption may lead to results that do not correspond to reality. Objective: This study examined the relationship between systematic risk, and return on a stable and volatile market. Methodology: The study was performed using a quantitative research with secondary data, in which 30 companies listed on the OMX 30 on the Stockholm stock exchange was studied. The investigation period was from 2003 to 2012 and was divided into three parts. Using the statistics program SPSS and Excel the data required to answer the purpose of the essay was calculated. Results: The analysis of the first time period between 2003 and 2007 showed that there was a statistically significant relationship between beta value and the average return for the period. The second time period between 2008 and 2012, which was characterized by an extremely volatile stock market, showed different results. The result of this period showed no statistical relationship existed when the market was characterized by high volatility. The third and final period between 2003 and 2012, which was a combination of a stable and a volatile market. The results for this period showed no significant association between beta value and average returns. The conclusion of this study is therefore that the CAPM model to assess an asset's return fails when the market is unstable, e.g. due to a financial crisis. To compensate for this error that is built into the model, one should therefore use alternative models, or revised versions of the CAPM, if the aim is to produce data in a realistic way that can be used as basis for investment decisions. / Bakgrund: Sedan början av 60-talet har CAPM, eller Capital Asset Pricing Model, varit ett ovärderligt instrument för att bedöma en tillgångs förväntade avkastning, där man antar att tillgången läggs till i en redan väldiversifierad portfölj av tillgångar. CAPM teorin antar vidare att den osystematiska risken diversifieras bort samt att den systematiska, marknadsspecifika, risken bestäms med hjälp av Beta-värdet, från grekiskans β. En investerare som tar stora risker förväntar sig högre avkastning. Ett av CAPM:s grundantaganden är att störningar på marknaden inte tas hänsyn till. Detta antagande kan leda till resultat som inte stämmer överens med verkligheten.   Syfte: I denna studie undersöktes sambandet mellan systematisk risk, samt avkastning på en stabil respektive volatil marknad. Metod: Undersökningen genomfördes med en kvantitativ forskningsmetodik med sekundära data där 30 bolag noterade på OMX30 på stockholmsbörsen studerades. Undersökningsperioden var mellan 2003 till 2012 och delades upp till tre delar Med hjälp av statistikprogrammet SPSS samt Excel beräknades nödvändiga data för att svara på uppsatsens syfte. Resultat: Analysen av den första tidsperioden mellan 2003-2007 visade att det förelåg ett statistiskt signifikant samband mellan betavärdet och den genomsnittliga avkastningen för perioden. Den andra tidsperioden mellan 2008-2012, som kännetecknades av en mycket volatil aktiemarknad, visade annorlunda resultat. Resultatet av denna tidsperiod visade att inget statistiskt samband förelåg när marknaden kännetecknades av en hög volatilitet. Den tredje och sista och perioden mellan 2003-2012, som alltså var en kombination av en stabil och en volatil marknad. Resultatet för denna tidsperiod visade inget signifikant samband mellan betavärdet och den genomsnittliga avkastningen. Slutsatsen av denna studie blir därmed att CAPM som metod för att bedöma en tillgångs avkastning fallerar när marknaden är ostabil, t.ex. beroende på en finanskris. För att kompensera för detta fel som är inbyggt i modellen bör därför alternativa modeller, eller justerade versioner av CAPM, användas om syftet är att ta fram data som på ett verklighetstroget sätt kan vara underlag för investeringsbedömningar.

Syfte: Syftet med denna studie var att se hur och varför volatiliteten påverkades i DJIA, S&P 500 och NASDAQ Composite under IT-bubblan. Metod: Års- och månadsvolatiliteten för DJIA, S&P 500 och NASDAQ Composite har beräknats under 1995-2004 med hjälp av data från Yahoo Finance. Empiri: Resultatet visar att volatiliteten var väsentligt högre i NASDAQ Composite än vad den var i S&P 500 och DJIA som i sin tur höll en liknande volatilitet i förhållande till varandra. Analys: I analysen framträdde det att volatiliteten blev väsentligt högre i samband med att bubblan sprack under maj 2000 fram till dess att paniken lade sig kort efter maj 2002. Det fanns en hög överensstämmelse mellan denna rapport och övriga tidigare studier. Teorierna var mestadels väl applicerbara. Slutsats: Volatiliteten för DJIA, S&P 500 och NASDAQ Composite var som högst mellan 2000 och 2002 under undersökningsperioden 1995-2004. IT-bubblan uppstod samt sprack till följd av irrationellt investeringsbeteende bland investerarna på aktiemarknaden och paniken som uppstod efteråt gjorde att volatiliteten på aktiemarknaden höll sig förhållandevis hög fram tills den lade sig kort efter maj 2002. NASDAQ Composite hade högst volatilitet till följd av IT-bubblan medan DJIA och S&P 500 hade likvärdig volatilitet. Samtliga index följde ett liknande mönster, detta var troligtvis på grund av att företag från NASDAQ Composite kunde återfinnas i S&P 500 samt DJIA. / Purpose: The purpose of this thesis is to see how and why the volatility was affected in DJIA, S&P 500 and NASDAQ Composite during the Dot-com bubble. Method: The yearly and monthly volatility of DJIA, S&P 500 and NASDAQ Composite were computed with data from a period spanning 1995-2004, which were collected from Yahoo Finance. Empiricism: The results illustrate that the volatility was vastly higher in NASDAQ Composite than in DJIA and S&P 500 which in turn yielded a comparable volatility in relation to each other. Analysis: The analysis extracted the fact that the volatility rose considerably after the bubble burst during May 2000 and started waning after the panic died out circa May 2002. There were a relatively high harmony between the results of this report and the earlier studies which it was compared to. Conclusion: The volatility for DJIA, S&P 500 and NASDAQ 500 was higher between 200 and 2002 than during the rest of the observed period. The Dot-com bubble arose due to irrational investment behavior among investors and the panic which arose afterwards contributed to the increasing volatility which maintained a high level until it subsided after May 2002. NASDAQ Composite had the highest volatility during the Dot-com bubble while DJIA and S&P 500 had a similar volatility. All indexes followed a similar pattern, this was probably due to that companies from NASDAQ Composite reasonably should be found in S&P 500 and DJIA.