En eventstudie har genomförts för att undersöka om det förekommer positiv onormal avkastning efter genomförda aktieåterköp på Nasdaq OMX Stockholm på kort respektive lång sikt, samt om branschtillhörighet påverkar utfallet på kort sikt. Urvalet bestod av genomförda aktieåterköp mellan åren 2004-2013 inom branscherna finans och industri. Resultaten från studien visade att det förekommer positiv onormal avkastning efter aktieåterköp på kort sikt med en statistisk signifikans på 5 %. Då marknaden reagerade utan fördröjning på kort sikt och tog hänsyn till den nya informationen tolkades det som att Stockholmsbörsen reagerade effektivt på händelsen. På lång sikt förekommer det inte en positiv onormal avkastning. Vidare visade studiens resultat att det även förekommer en viss skillnad i onormal avkastning mellan branscherna finans och industri på kort sikt där finansbranschen gav en högre onormal avkastning.

Beteendebaserad finans har enligt forskare visat sig vara användbart av investeringsrådgivare för att öka kundlojaliteten genom att hjälpa kunderna att fatta bättre investeringsbeslut. Den verkliga tillämpningen av beteendebaserad finans av aktörer på finansmarknaden är däremot begränsad. Syftet med denna studie är att undersöka hur beteendebaserad finans praktiskt tillämpas av en kundorienterad bank för att öka kundlojaliteten. Vidare är syftet att undersöka hur tillämpningen ser ut från ett ledningsperspektiv, från ett kompetensutvecklingsperspektiv och slutligen från ett rådgivningsperspektiv. Studien utvecklar befintliga teoretiska ramverk genom en kvalitativ fallstudie som genomförs i form av intervjuer på Handelsbanken. Litteraturgenomgången av kundlojalitet och beteendebaserad finans sammansattes till en analysmodell som utformades utifrån PDCA-modellen och fem teoretiska förväntningar formulerades. Studien visar att ledning och kompetensutvecklare inte fokuserar på kunders beteenden i utformning av direktiv och utbildningar. Däremot sker tillämpning av beteendebaserad finans av rådgivarna ändå i hög utsträckning. Tillämpningen leder till bättre kundrelationer vilket skapar lojala kunder.

<p>Statistiken visar att ju högre upp i en organisations hierarki man kommer desto färre kvinnor finns det. Det intressanta är att titta på de kvalitativa aspekterna bakom statistiken, den många gånger dolda situation och struktur som råder för kvinnor i samhället och i våra organisationer, det vill säga det dolda könsmaktsystemet. Syftet med denna studie var att undersöka viljan och upplevelsen av karriär- och befordransmöjlighet ur ett genusperspektiv. Data samlades in via sju halvstrukturerade djupintervjuer och analyserades sedan med tematisk analys. Resultatet från studien pekade på att kvinnor hade en stark vilja att göra karriär, medan männen hade en mer distanserad inställning. Möjligheterna till att göra karriär var mer villkorat för kvinnorna. Kvinnor måste leva i ett jämställt förhållande, vara drivande och målmedvetna samt ha bra chefer och nätverk som lyfter dem ut i organisationen. Det kommer fram en dold genusstruktur i studiens resultat.</p>

Statistiken visar att ju högre upp i en organisations hierarki man kommer desto färre kvinnor finns det. Det intressanta är att titta på de kvalitativa aspekterna bakom statistiken, den många gånger dolda situation och struktur som råder för kvinnor i samhället och i våra organisationer, det vill säga det dolda könsmaktsystemet. Syftet med denna studie var att undersöka viljan och upplevelsen av karriär- och befordransmöjlighet ur ett genusperspektiv. Data samlades in via sju halvstrukturerade djupintervjuer och analyserades sedan med tematisk analys. Resultatet från studien pekade på att kvinnor hade en stark vilja att göra karriär, medan männen hade en mer distanserad inställning. Möjligheterna till att göra karriär var mer villkorat för kvinnorna. Kvinnor måste leva i ett jämställt förhållande, vara drivande och målmedvetna samt ha bra chefer och nätverk som lyfter dem ut i organisationen. Det kommer fram en dold genusstruktur i studiens resultat.

In today’s highly technologic advanced trading environment traditional investors are no longer competing at same levels as companies using automatic trading strategies. Advanced technology is of significant importance in today’s trading strategies and has forced the trading process away from humans. Instead, using programed computers packed with algorithmic formulas, these robots can spot trends before an ordinary investor can blink, changing strategies and execute orders within milliseconds. Given this technological advantage firms perhaps have crossed the line when trying to earn abnormal return by using market manipulating trading strategy without any respect to traditional investors and business ethics. My research at hand will bring clarity to what extent this problem are related to Swedish markets and discussion around upcoming market regulations and firms social ethics and responsibility will be made.

As of today, securitization is an established product on the capital market. The first transaction was made in the US in the 1970s. Since then the product has been developed and today there are several different structures of the product. Internationally securitization has been used for two reasons. Originally securitization was used to gain capital relief, but since capital requirements such as Basel II were implemented, the usage of securitization changed to more of a funding source. The purpose with this paper is to highlight the benefits and risks concerning securitization and to investigate the demand for securitization on the Swedish market. If the demand was found to be low, we would further examine why it’s low. We have investigated which assets are best suited for securitization and above all how the Swedish market will develop in the future. Securitization has been studied all across the world mainly due to the financial crisis, but studies from Sweden is lacking. Our literary sources are complemented with empirical knowledge through interviews of people with expertise in securitization. The paper is divided into three parts. The first part will deal with the theoretical aspects regarding securitization. The second part will process the empirical angels of securitization. In the third part we present an analysis and our own reflections on the subject. The Swedish securitization market has historically seen rather few transactions, despite the strength of the Swedish economy. Our research found that the assets used for securitization is mainly residential mortgage portfolios and consumer credits. These assets have certain characteristics and most importantly they are generating a good cash flow and can be structured in vast numbers to diversify a bank’s portfolio. How the market will develop in the future depends on how the bank sector will respond to Basel III requirements, the structure of future transactions and the competence of originators and buyers.

There is existing research that outlines how companies should conduct their recruitment process in order to successfully find the right candidate for the position they intend to recruit for. There is also research that advocates that specific knowledge and competences are crucial to be relevant in a recruitment process. This study deals with how the recruitment process works in companies operating in the banking and finance industry that are located in small towns and which candidates contribute to a person being hired. To study this, we have conducted nine semi-structured interviews and collected data in the form of job adverts from the respective companies that the respondents represent. Of the total nine respondents, seven of them work for a company located in a small town, while two of the respondents work for a company located in a large city. The results did not show any clear signs that the recruitment process is necessarily different in a small town versus a large city. However, something that was clearly shown in the results was that, according to the company's own opinion, a candidate must possess good social skills in order to be considered for recruitment at all.

Antalet aktieägare i Sverige har de senaste åren nått nya rekordnoteringar. Tillsammans med ett digitaliserat samhälle har det resulterat i ett mer lättillgängligt informationsflöde där informationen används som underlag vid investeringsbeslut. Problemet är att många individer saknar grundläggande kunskaper vad gäller det privatekonomiska området och riskerar således att välja fel produkter eller tjänster på den finansiella marknaden. Således är det naturligt att mindre erfarna investerare söker sig till de erfarna. Människor har begränsad rationalitet och det finns kognitiva samt tidsmässiga gränser för hur mycket information vi kan bearbeta. Stora mängder information har visat sig svårhanterlig för mindre erfarna investerare vilket kan resultera i att de agerar irrationellt.  Twitter har etablerat sig som en av de mest använda plattformarna bland investerare för att interagera med likasinnade. Detta har resulterat i att det vuxit fram flertalet aktieprofiler på plattformen och tidigare studier visar på att individer påverkas av information som delas i sociala medier. Något som kan visa sig besvärligt är ifall individen tar genvägar för att förenkla sin investeringsprocess genom att söka vägledning från profiler på Twitter. Det finns näst intill obegränsat med aktier för investeraren att välja mellan och i kombination med stora informationsflöden är det intressant att undersöka vad som påverkar investeringsbeslutet.  Studiens syfte är att undersöka hur investerare på sociala medieplattformen Twitter påverkas i sina investeringsbeslut sett ur olika perspektiv kopplat till teorier inom beteendevetenskaplig finans. Studiens forskningsmetod är kvalitativ där vi använt oss av åtta semistrukturerade intervjuer för insamling av data. Deltagarna är indelade i erfarna investerare (EI) och mindre erfarna investerare (MEI) baserat på erfarenhet och antal följare på Twitter.  Studiens resultat visar att individer som använder sig av Twitter på ett eller annat sätt påverkas i sitt investeringsbeslut. Resultatet visar en tydlig skillnad på EI och MEI sett till hur de blir påverkade. EI är  betydligt mer  medvetna om de fördomar som förekommer  inom beteendevetenskaplig finans och  kan därför i större utsträckning undvika dessa fallgropar där erfarenhet är den främsta faktorn till detta.

Företagen har idag högre förväntningar på sig av både investerare och konsumenter attbedriva verksamheten på ett hållbart och miljövänligt sätt. ESG är ett koncept sominnefattar dessa områden, vilket är anledningen till att det betraktas som ett instrumentför att mäta och utvärdera företagens hållbarhet på marknaden. Ramverket är relativt nytt,vilket innebär att det förekommer mindre forskning om ramverket jämfört med andramätinstrument som syftar till att mäta värdeskapande och företagsvärde. Denna studiesyftar till att bidra med kunskap om ramverket genom att mäta effekten som ESG-rapporteringen har på ett företags aktievärde på marknadssegmentet Nasdaq StockholmMid Cap. Studiens relevans grundar sig i att miljö- och hållbarhetsfrågor, samt de faktorersom är ingående i ESG, är mer aktuella för investerare och konsumenter än någonsintidigare. Den effektiva marknadshypotesen (The Efficient Market Hypothesis) beskriveratt aktievärdet och värderingen av en aktie baseras på all tillgänglig information sominvesterare och andra intressenter (stakeholders) har tillgång till. Om investerare ochintressenter värderar ESG bör det reflekteras i ett företagsaktievärde i samband medutfärdandet av ESG-rapporter. Intressentteorin (Stakeholder Theory) redogör för hurföretagen skapar värde genom att förhålla sig till samtliga intressenter som påverkar ochblir påverkade av företaget och därmed inte endast aktieägarna. Studien undersökerdärmed om ESG-inriktade företag har ett högre aktievärde om allt annat förblir detsamma,vilket teorin redogör för. I sin tur beskriver aktieägarteorin (Shareholder Theory) att detendast är ett företags finansiella prestation som har en påverkan på aktievärdet vilketdärmed ger upphov att endast fokusera på aktieägarna och finansiell prestation. Företagens årsredovisningar granskades manuellt, där varje ESG-relaterat ord noterades,sammanställdes och dividerades med antal sidor som årsredovisningen bestod av, vilketresulterade i variabeln ESG-ord per sida. Variabeln användes senare vid utförandet avflertalet regressionsanalyser mot det beroende variabeln P/E som användes till att mätaaktievärdet. Resultatet tyder på att det förekommer tendenser för ESG-rapportering attpåverka P/E, däremot var det inte statistiskt signifikant. Variabeln som var statistisktsignifikant mot P/E var kontrollvariabeln omsättning. Det tyder på att företagetsfinansiella prestation har en större effekt på aktievärdet jämfört med ESG-rapportering.Vidare kunde inte studien dra slutsatser gällande den mängd ESG-rapportering som kanbetraktas som ”greenwashing”, vars effekt kan dölja den faktiska påverkan ESG-rapporteringen har.

Företagsförvärv är en central värdeskapande strategi för VD:n, styrelser ochföretagsledningar, som på senare tid vuxit i popularitet, framför allt inom TMT-sektorn(Teknologi, Media och Telekommunikation). Detta är en sektor som präglas av en höggrad av innovation och tillväxt, vilket på senare tid reflekteras i de banbrytandeframstegen som gjorts inom generativ AI. Samtidigt som ny forskning inomföretagsförvärv visar på att värdeskapande nu sker på en högre nivå än tidigare etablerat,där avkastningen till aktieägare ökat på kort sikt, samtidigt som synergier i större gradrealiserats (Alexandridis et al., 2017).Syftet med denna studie har varit att belysa och kartlägga ett tidigare förbisett område,hur värdering och köpeskillingsstruktur har utvecklats bland förvärv i TMT-sektorn, ochom det finns något samband. För att mäta värderingen har multipeln EV/EBITDAanvänts, och avseende köpeskillingsstrukturen har studien inkluderat tre varianter; kassa,en kombination av kassa och aktier samt uteslutande aktier. Studien har även sekundärtundersökt om det finns ett samband mellan värdering och utvalda värdedrivare;Avkastning på eget kapital och försäljningstillväxt. Totalt har 319 avslutade transaktionerinkluderats i studien, med en geografisk avgränsning till Norden och Storbritannien, samten sektoravgränsning till TMT-sektorn. Tidsperioden som undersökts är de senaste tioåren, 2014–2023.Avseende studiens primära syfte, att undersöka utvecklingen och sambandet mellanvärdering och köpeskillingsstruktur, har studien inte funnit några signifikanta resultat. Desamband som identifierats, dock inte signifikanta, diskuteras i analyssektionen av dennastudie. Sett till studiens sekundära syfte, att undersöka sambandet mellan värdering ochutvalda värdedrivare, har signifikanta samband identifierats. En högre försäljningstillväxtindikerar på en högre EV/EBITDA, vilket kopplats till att försäljningstillväxt är en primärvärdedrivare, och att om värdeskapande sker på en högre nivå, får målbolaget en högrevärdering. Vidare fann studien ett negativt samband mellan ROE och EV/EBITDA, vilketindikerar på att om målbolagen har en högre ROE, får de en lägre värdering, detta har tillviss del förklarats med att företag med högre ROE får en högre EBITDA, och därav blirmultipeln lägre, men kan också indikera på att mindre lönsamma bolag får en högrevärdering. Detta samband skulle däremot behöva utforskas djupare individuellt för attkunna analyseras grundligt.