Generation Y is the cohort that are facing the risk of being affected if the public pension system runs out of funds. Luckily enough time are at their favor with roughly 30 years until retirement. By creating a better understanding about what factors effects the individual investor the most it becomes easier to motivate a higher level of saving and investments. That can prevent an increased number of elderly living in poverty. Previous research has for a long period of time studied different aspects of invest behavior. The aim of the thesis is to explain the impact of different demographical factors on the long term financial planning behavior of Generation Y in comparison with Generation X. The study was performed with a quantitative method, a positivistic philosophy and deductive approach. The results show that the only demographic factors affecting Generation Y are age and ethnicity. Other variables affecting the investment behavior was financial knowledge and overconfidence. The key conclusion is that demographic factors does not affect Generation Y to the same extent as with previous Generations. Financial knowledge on the contrary turns out to be the singlehanded most affecting factor on the long term financial planning of the Generation. / Generation Y är den kohort som riskerar att bli drabbad om de statliga pensionsmedlen visar sig inte räcka till. Gynnsamt nog har generationen tiden till sin fördel då de har cirka 30 år kvar till pensionen. Genom att bättre förstå vad som påverkar en individs investeringsbeteende blir det lättare att kunna motivera till ökad grad av sparande och investeringar. Detta kan förhindra en ökande mängd fattigpensionärer. Tidigare forskning har länge studerat olika aspekter på investeringsbeteende. Denna uppsats syftar till att förklara olika demografiska faktorers påverkan på Generation Ys långsiktiga investeringsbeteende i jämförelse med sina föregångare Generation X. För att uppfylla syftet utgår studien ifrån en positivistisk kunskapssyn med en deduktiv ansats samt en kvantitativ metod som grundas på en urvalsundersökning genom frågeformulär. Resultaten visar att de enda demografiska faktorerna som påverkar Generation Ys långsiktiga finansiella planering är ålder och etnicitet. Ytterligare variabler som kunnat påvisas påverka generationens investeringsbeteende är framförallt finansiell kunskap, men även karaktärsdraget overconfidence. En viktig slutsats är att demografiska faktorer inte påverkar Generation Y i samma utsträckning som hos tidigare Generationer. Istället visar sig finansiell kunskap vara den enskilt starkast påverkande faktorn till långsiktig finansiell planering hos Generationen.

Background: In Sweden, there are around 19 000 existing sport associations active in the non-profit sector, and nearly a third of the country’s population are included as members. As well as for the non-profit sector as a whole, effective financial management plays a rather important role in sport associations as a tool to reach their goals and missions, which are their biggest priority. These associations differ from commercial enterprises regarding the financial aspects of the organization, and earlier studies are missing regarding the studying of smaller sport associations’ financial management in general, and budget management in particular. Purpose: This study is determined to generate a greater understanding and knowledge regarding how non-profit sport associations use and perceive budget management. With this information it is possible to see how these associations produce and streamline sustainable budget management in aspiration of goals and sustainable economy. Method: Throughout this study, four different non-profit sport associations are investigated to determine how they perceive budget management. This was done using a qualitative research method with an abductive approach where the data was collected through six different interviews and a few complementing documents. Conclusion: How non-profit sport associations use and perceive budget management can be talked about in three ways: a tool for success, a tool that needs to be used choicely and a tool that needs development. Through those themes, several findings were met that further developed the knowledge about budget management in sport associations. Although the purpose of budgeting is somewhat similar to the usage in commercial enterprises, sport associations’ budgeting differ in ways which could be seen as typical only for these types of organizations. Important findings include: the communication process, democratic aspects, how internal balancing occurs and how sponsorships are used, and more. Findings regarding emerging financial awareness and the importance of budgeting are also notable. / Bakgrund: I Sverige finns cirka 19 000 befintliga idrottsföreningar aktiva inomden ideella sektorn och nästan en tredjedel av landets befolkning ingår sommedlemmar. Liksom för den ideella sektorn som helhet spelar effektivekonomistyrning en viktig roll i idrottsföreningar som ett verktyg för att nå sinamål och uppdrag. Dessa föreningar skiljer sig från kommersiella bolag när detgäller de ekonomiska aspekterna av organisationen och tidigare studier saknasbeträffande studier av mindre idrottsföreningars ekonomistyrning i allmänhetoch budgetstyrning i synnerhet. Syfte: Denna studie syftar på att generera större förståelse och kunskap om hurideella idrottsföreningar ser på budgetstyrning. Med denna information är detmöjligt att se hur dessa föreningar producerar och effektiviserar hållbarbudgetförvaltning i strävan efter mål och hållbar ekonomi. Metod: Under denna studie undersöks fyra olika ideella idrottsföreningar för attfastställa hur de ser på budgetstyrning. Detta gjordes med en kvalitativforskningsmetod med ett abduktivt ansats där data samlades in genom sex olikaintervjuer och några kompletterande dokument.  Slutsats: Hur ideella idrottsföreningar använder och ser på budgetstyrning kandiskuteras på tre olika sätt: ett verktyg för framgång, ett verktyg som behöveranvändas varsamt och ett verktyg som behöver utvecklas. Genom temana möttesflera fynd som vidareutvecklade kunskapen om budgetstyrning iidrottsföreningar. Även om syftet med budgetering liknar användningen ikommersiella företag, skiljer sig idrottsföreningarnas budgetering på sätt somkan ses som typiska endast för dessa typer av organisationer. Viktiga resultat ärbland annat: kommunikationsprocessen, demokratiska aspekter, hur internbalansering sker och hur sponsring används med mera. Resultaten omframväxande ekonomisk medvetenhet och vikten av budgetering är ocksåanmärkningsvärda.