Sverige och Finland har en ambition att skapa en gemensam sjöstyrka, SFNTG (Swedish Finnish Naval Task Group). Länderna har historiskt mycket gemensamt men har också olika utgångspunkter för sina respektive säkerhetspolitiska lösningar. Med sjömaktens betydelse för nationerna – den nationella uppfattningen om sjömakt, jämförs ländernas förutsättningar för att i framtiden fördjupa det marina samarbetet. I uppsatsen används Alfred T Mahan, Geoffrey Till och Eric Grove som teoretisk grund för att utifrån strategiska och doktrinära nationella dokument tydliggöra avgörande skillnader i ländernas syn på sjömakt. Den svenska utgångspunkten för sjömakt är global där den finska utgångspunkten är terri­toriellt försvar med en internationell ambition. Grundstenen i den finska marinen är kamp- och försvarsvilja medan det i Sverige snarare är internationellt samarbete och nätverk. Avgörande skillnader är nödvändigtvis inte begränsande utan kan ligga till grund för ett bättre gemensamt slutresultat där olika system kompletterar varandra på ett effektivt sätt.

Denna undersöknings syfte är att redogöra för den finlandssvenska satirens skildring av språkstriden i Finland under mellankrigstiden. Huvudkällan för detta ändamål är skämttidningen Garm som innehar en unik position i den finska skämtpressens historia. Genom att analysera tidskriftens årgångar från perioderna 1927-1931 och 1934-1939 besvaras frågan: ”Hur representeras språkstriden i relation till finlandssvensken?”. Det läggs vikt på vilken typ av samtidsfrågor som uttryckligen är relaterade till aktuella händelser rörande språkstriden, hur äktfinskheten och finsk nationalism representeras och hur språkliga skillnader skildras. Undersökningens resultat visar att Garm anser att språkstriden, i och med förträngningen och begränsningen av det svenska språket, var ett hot för samhällets enighet. I både nationellt och internationellt hänseende skulle det finska samhället splittras och mer eller mindre gå under.

Denna uppsats tar sitt avstamp i de nya svenska kursplanerna för religionskunskap som trädde i kraft år 2011. Här fick kristendomen behålla sin särställning gentemot de andra världsreligionerna trots att skolverkets förslag såg annorlunda ut. Blickar man utanför Sveriges gränser kan man se att trots att landet delar en stor del av sin utveckling med Finland och Norge finns det stora skillnader i religionsundervisningen. Uppsatsens syftar således till att jämföra de tre ländernas kursplaner i religionskunskap för grundskolan och gymnasiet med fokus på kristendomens ställning och det pluralistiska samhället. Här blir frågan om ländernas religiösa situationer (i denna uppsats går detta under benämningen religiösa kartor) central. Hur väl representerar kursplanerna det samhälle som de är tänkta att verka för? Det råder brist på komparativ forskning i olika länders religionsundervisnings och särskilt i en nordisk kontext. Kursplaner fyller ett syfte i att ge riktlinjer till undervisningen och betona vilken kunskap som är viktig att förmedla. Tidigare forskning har i ett europeiskt perspektiv visat att länder väljer olika former av religionsundervisning och här kan man se till respektive lands kulturella och historiska kontext för att förklara varför undervisningen ges på det sättet som den gör. På många punkter kan man se tydliga paralleller mellan kursplanerna och de samhällen som de ska verka för, men även där de bryter med varandra. Det finns också flera likheter mellan de tre ländernas kursplaner även om kurserna i sig är väldigt annorlunda utformade. Alla kursplaner (förutom de finländska i livsåskådningskunskap) ger en särställning till kristendomen med bland annat historiska argument, vilket utifrån ländernas pluralism kan ifrågasättas. Samtliga kursplaner betonar dock vikten av att lära sig om andra religioner och livsåskådningar. Här visas också pluralistisk medvetenhet i form av betoning på ömsesidig förståelse och tolerans. Kursplanerna har liknande mål, men olika vägar till målen. I Finland lär eleverna sig om sin egen tro för att lättare förstå andra med annan övertygelse. I Sverige och Norge lär sig eleverna om flera religioner och livsåskådningar dels för ökad tolerans, men också för att eleverna ska förstå sig själva genom att förstå andra.

The purpose of this thesis is to comparatively explore a selection of policies relating to teenage pregnancy in Finland and Scotland. Although much comparative research has explored teenage pregnancy and policy relating to it in England with other countries, very little work has explored either the policy situation within Scotland or comparatively explored Scottish policy responses to teenage pregnancy with other countries. Although the trends in teenage pregnancy rates are similar between England and Scotland, there are noted policy differences between the two countries that warrant further exploration of the situation particular to Scotland. Finland presents an interesting comparison for Scotland, in particular due to a number of important constants that exist including; the sexual behaviour rates of young people, the legal age of heterosexual consent and similar ages of first intercourse, and yet considerably lower rates of teenage pregnancy. Between the 1970s and 1980s the rate of teenage pregnancy declined in both Finland and Scotland. Since that time Finland has witnessed further decline, whilst the rate in Scotland has remained relatively unchanged. Utilising a variety of primary and secondary data including in-depth interviews with key personnel at three levels of policy development and implementation: government, local authority/ municipality and schools, as well as policy documentation from both countries, this research has located, mapped and comparatively analysed three areas of policy relating to teenage pregnancy: sex education, sexual health and education. The findings of this research illustrate that policy developed in Finland since the 1970s has taken a pragmatic approach to the prevention of unintended teenage pregnancy, combining sex education provision in a range of core subjects throughout the curriculum at the school level with a national system of school nurses located in school-based clinics. Additionally, the Finnish education system was structured in such a way from 1970 so as to olf"fer a high, level of vocational and academic choice at the school level and actively encourage a high level of continuation beyond the age of sixteen. In relation to policy development in Scotland, the findings of this research illustrate that whilst the foundations for successful future policy development are now present, policy developed prior to the mid-1990s failed to meet the needs of young people in Scotland in relation to the provision of sex education, sexual health services and educational choice at the school level beyond academically orientated examinations. Since the mid-1990s there have been changes in the direction of policy within the areas under exploration. Whilst a level of complacency appears to have set in with regard to the lower level of teenage abortion in Finland, the opposite has been occurring in Scotland, with raised awareness of the sexual health rights and needs of young people being placed at the forefront of policy development. As this thesis has detailed, the various changes have the potential to influence the rates of teenage pregnancy in both countries, negatively in Finland and positively in Scotland. In addition to highlighting potential policy options to aid in the future reduction of unintended teenage pregnancy in Scotland, a better understanding of the relationship that each area of policy has to teenage pregnancy has also been developed within this thesis. The findings contribute to the on-going debate concerning a number of important areas, first, the provision of `effective' sex education, second, the necessity to base sexual health services on the needs of young people and third, the importance that continued education post-16 can play as an indirect means to delaying pregnancy and parenthood.

No description available.

Thesis (M.A. in history)--Washington State University, December 2008. / Title from PDF title page (viewed on Mar. 10, 2009). "Department of History." Includes bibliographical references (p. 111-116).

Thesis--Åbo akademi, 1997. / Added t.p. with thesis statement inserted. Includes bibliographical references (p. 303-307).

Thesis (doctoral)--Helsingin yliopisto, 2005. / Includes bibliographical references (p. 270-281) and index.

Thesis (doctoral)--Helsingfors universitet, 1987. / Extra t.p. with thesis statement inserted. Summary in English. Includes index. Bibliography: p. 345-371.

Finland became the "PISA-miracle" approximately 10 years ago. Different experts on education come to Finland to find out what stands behind this extraordinary success which attracted attention and sparked debate all over Europe, and that is also the main aim of this thesis. For understanding current situation we need to learn about a great impact of historical factors. In this thesis I therefore present the development of national educational system from the Middle ages until today. Finland used to be a poor agricultural country which developed very quickly into post-industrial consumer society and high-level knowledge society. It is the educational system, to which is the main impact on such process attributed. We can say that the history of Finnish national educational system is a story of removal of inequalities. This long process has its roots in eliminating of old parallel educational system and building the ‚new school' which is based on the idea that the education belongs to basic rights of all children and young people. The main objective of Finnish education policy is to offer all citizens equal opportunities to receive education, regardless of age, domicile, financial situation, sex or mother tongue. Education is considered to be one of the fundamental rights of all citizens. The...