The purpose of this thesis is to investigate Finland's postwar relations with the Soviet Union from six different perspectives (systemic, strategic, domestic political, personality, economic and cultural) in order to (1) achieve a better general understanding of this unique situation in international relations, and (2) make a systematic analysis of the variables which are most salient in describing and explaining this relationship. The study is approached mainly from the Finnish point of view, although Soviet factors and perspectives must obviously be included, especially in discussing systemic and strategic variables. It is hypothesized that the critical phase in postwar Finnish-Soviet relations was the 1944-48 period. Once Finland's status as a sovereign and independent buffer-state was established, the development of her relations with the Soviet Union can be characterized by (1) her constant striving to widen her maneuverability in international relations, and (2) the Soviet Union's increasingly lenient attitude towards Finland as the international situation improved and as the Russians became more certain of Finland's intention to maintain friendly relations and a credible neutrality. These developments are discussed in the context of each of the six perspectives. The thesis concludes with an assessment of the relative importance of the perspectives in analyzing Finnish-Soviet relations and a discussion of the relevance of the Finnish model in studying small power-great power relationships and neutral buffer-state policies. / Arts, Faculty of / Political Science, Department of / Graduate

No description available.

Försvarssamarbeten är viktiga strategiska beslut då de i dagens globaliserade värld ofta resulterar i långtgående militära, säkerhetspolitiska och ekonomiska effekter. För att fatta bra strategiska beslut behöver mekanismerna bakom försvarssamarbeten förstås. Under senare år har försvarsberoendena ökat mellan såväl de europeiska som nordiska länderna – men anledningarna bakom är inte fullt klarlagda.   Syftet med denna studie är att bidra till större förståelse av denna samarbetsökning genom att finna och undersöka de faktorer som kan förklara Sveriges fördjupning av det bilaterala försvarssamarbetet med Finland under de senaste sju åren.   Samarbetet har under perioden utvecklats från en relativt lågintensiv och informell karaktär till en mer formell form med ökad intensitet och ett förhöjt nationellt försvarsfokus. Undersökningen visar att det främst är ett ökat nationellt säkerhetshot mot Sverige som förklarar landets ambition att fördjupa försvarssamarbetet. Även Försvarsmaktens ekonomiska förutsättningar ger viss förklaring. Sammantaget bedöms realistiska påverkansfaktorer förklara fördjupningen av det svensk-finska försvarssamarbetet och har till del konkurrerat ut liberala värderingar som grund för svenska internationella försvarssamarbeten.

Försvarssamarbeten uppstår mellan stater av olika anledningar och påverkar långsiktigt de nationella militära styrkorna och deras förmågor. Det är dock inte helt oproblematiskt då skillnader och likheter både kan möjliggöra eller omöjliggöra ett samarbete. För att utveckla det pågående fördjupade försvarssamarbetet mellan Sverige och Finland i positiv riktning behöver dessa variationer förstås. Det finns därför anledning att undersöka vilka framgångsfaktorer som föreligger i det nämnda samarbetet och vilken betydelse de har.   Syftet med denna studie är att med stöd av relevant teori och empiri undersöka det fördjupade försvarssamarbetet mellan Sverige och Finland. Därmed bidrar studien med ökad kunskap om påverkansfaktorerna i det bilaterala samarbetet. Det visar att olika faktorer har olika stor påverkan vid olika tidpunkter i ett försvarssamarbete. Föga förvånande har strategisk kultur stor påverkan men är också den faktor som är mest påverkansbar genom samarbete. Hårdvara verkar vara av mindre betydelse men tillit, allvarligt uppsåt och tydliga intentioner är alla av grundläggande karaktär, särskilt i en operativ planering bortom gränsen för fred.

Denna studie har syftat till att undersöka vilka särskiljande teman och ämneskonceptioner som innefattar Finlands motsvarighet till svenskämnet; Modersmål och litteratur, svenska som modersmål för gymnasiet ur ett läroplansteoretiskt perspektiv. För att på bästa sätt uppnå studiens syfte har en diskursanalytisk metod tillämpats där kursplanen för Modersmål och litteratur i Finlands läroplan Grunderna för gymnasiets läroplan 2003 varit studieobjekt. Utifrån de tre urskiljda teman eller nyckelbegreppen Litteratur och analytiskt tänkande, Språk och Retorik och kommunikation har det vidare i den ämneskonceptionella analysen av kursplanen kunnat utläsas att samtliga tre svenskämneskonceptioner; svenska som färdighetsämne, svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne och svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne tas i uttryck. I och med detta är kursplanen svåridentifierad, men med ett visst övertag av svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne i interaktion med svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne. Resultatet utifrån analysen har vidare i diskussionen ställts i jämförelse med tidigare forskning, som fokuserat på analyser av kursplanen i svenskämnet i Sverige. I diskussionen har slutsatsen dragits att skillnaden mellan de svenska och finska kursplanerna för svenskämnet inte är särskilt stor. Detta har fastslagits eftersom tidigare forskning av den svenska kursplanen har påvisat att svenskämnet även där är ett ämne där samtliga tre ämneskonceptioner yttras till relativt lika stor del. Dock har svenska som färdighetsämne kommit att betonas eftersom samtliga avhandlingar påvisar det faktum att svenskämnet till största del är ett ämne som handlar om språket.

<p>Syftet med uppsatsen är att ta reda på några skillnader som finns i lärarutbildningen i Sverige och Finland ur ett policyperspektiv. I arbetet har vi valt att utgå från hur lärarutbildningen utvecklats över tid samt från de resultat som framkommit i PISA-undersökningar. Resultaten visar bland annat att finska elever har ett övertag gällande läsförståelse. Den svenska lärarutbildningen har genomgått ett flertal olika reformer (Richardson, 2004) medan den finska endast genomgått ett fåtal (Uljens, 1998).</p><p>Vi har intervjuat två informanter kopplade till lärarutbildningen, samt två informanter som innehar en ledande position inom PISA. Dessa muntliga och skriftliga intervjuer gav oss en uppfattning om vilka tankar och åsikter som finns kring lärarutbildningarna i de båda länderna, men också vad de tror ligger bakom de svenska lärarutbildningarnas låga status.</p><p>Samtliga informanter och litteratur pekar på att lärarutbildningen kan vara en bidragande faktor till de finska elevernas goda resultat i PISA-undersökningarna.</p>

This thesis explores in what ways Kemi River dwellers in the Finnish province of Lapland use and have used the waters of their home river, and how their skills and experiences are reflected in their conceptualisation of the riverine world. Based on a year of ethnographic fieldwork, I portray river dwellers’ relations with the Kemi, focusing on practices and narratives and how the flow of water and other matter figures in them.  Having undergone radical transformation over the course of people’s lives, the river is tightly interwoven with personal biographies. An environmental history reveals how people and stream have mutually shaped each other for a long time and continue to do so today. I focus on three activities, fishing, transport, and hydroelectricity generation.  Fishing, formerly the major political-economic river use but economically marginal today, continues to provide a significant way of engaging with and coming to know the river. Boating has radically changed with damming, mechanisation and the displacement of travel and transport to the roads, and presently constitutes a way of performing one’s belonging to the Kemi, in tems of both “understanding” its waters and claiming them politically.  Similarly, timber transport has recently shifted from the river to the roads, though the memories of large-scale floating operations are still prominent in river dwellers’ stories and the riverine landscape.  Finally, hydroelectricity infrastructure widely transformed the river dwellers’ world and introduced a powerful technology negotiating water flows, electricity markets and inhabitants’ sensibilities. Scrutinising these practices and narratives reveals profoundly rhythmic patterns in the river dwellers’ activities, the river’s dynamics and the world around. Life on the river emerges as the ongoing articulation of these manifold rhythms, shaping and being shaped by their interaction.

I denna uppsats kommer jag att studera landskapet i Krok By som ligger i den sydvästra delen av Nagu i den finska skärgården. De element som skapat Finland är att under en omvälvande tid som kallas lopiska orogenesen pressades vulkanbågar ihop mot den baltiska skölden och skapade den första berggrunden i östersjölandskapet. Därefter slets berggrunden åter isär innan den pressades ihop igen. Vidare kom en kontinent underifrån och splittrade Finlands sydspets. Detta är vad vi idag ser som Finlands skärgård. Vid den senaste istiden pressades jordskorpan som utgär Finland och norden ner. Vart efter isen smälte pågick en landhöjning som i sin tur kom att påverka landskapet. Hur har denna landhöjning påverkat landskapet i termer av jordarter, geomorfologi och sedementavlagring? Vilka spår har inlandsisen lämnat i landskapet? Finns det ett samband mellan landhöjning och människors val av att upprätta boplatser och bruksmark? I området Krok By kan man finna flera olika spår av inlandsisen i form av rundhällar och räfflor. Vidare finner man tydliga spår av ssedimentavlagringar som kan kopplas ihop med landhöjningen. Detta i sin tur kan kopplas ihop med människors möjligheter till bosättningar.

Våren 2014 uppvisade Ryssland ett öppet aggressivt beteende när de, med militära medel, annekterade Krim och satte den säkerhetspolitiska balansen i Europa och världen i gungning. Sverige och Finland fann sig helt plötsligt geografiskt nära ett potentiellt hot, och samtidigt utanför Nato. Denna studie undersöker orsaker i nationella och internationella variabler för varför staterna inte har ansökt om medlemskap i Nato efter den ryska annekteringen. Genom att använda en teori mer precis än realismen – neoklassisk realism – analyseras tre variabler för formandet av foreign policy; militär förmåga, hotuppfattning och nationell struktur. Enligt method of agreement undersöks vilken variabel som är lika mellan staterna. Resultatet kan förklara deras säkerhetspolitiska val att inte ansöka om medlemskap i Nato även efter den ryska annekteringen av Krim. Den variabel som studien visar är lika mellan dem är hotuppfattning hos statens ledare. Detta aktualiserar vidare forskning i vilken av de neoklassiska variablerna som driver stater till förändring i foreign policy.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på några skillnader som finns i lärarutbildningen i Sverige och Finland ur ett policyperspektiv. I arbetet har vi valt att utgå från hur lärarutbildningen utvecklats över tid samt från de resultat som framkommit i PISA-undersökningar. Resultaten visar bland annat att finska elever har ett övertag gällande läsförståelse. Den svenska lärarutbildningen har genomgått ett flertal olika reformer (Richardson, 2004) medan den finska endast genomgått ett fåtal (Uljens, 1998). Vi har intervjuat två informanter kopplade till lärarutbildningen, samt två informanter som innehar en ledande position inom PISA. Dessa muntliga och skriftliga intervjuer gav oss en uppfattning om vilka tankar och åsikter som finns kring lärarutbildningarna i de båda länderna, men också vad de tror ligger bakom de svenska lärarutbildningarnas låga status. Samtliga informanter och litteratur pekar på att lärarutbildningen kan vara en bidragande faktor till de finska elevernas goda resultat i PISA-undersökningarna.