No description available.

Uppstatsens huvudsyfte är att försöka finna tänkbara förklaringar till varför grundskoleelever i Finland presterar bättre i internationella kunskapsmätningar än svenska elever. Genom en jämförande fallstudie, av typen mest lika design, där alternativa förklaringar utesluts genom att de förekommer i båda utbildningssystemen isoleras effekten av den avsedda förklaringsvariabeln. Förutsättningarna för ledarskapet på olika nivåer inom utbildningssystemen utgör variabeln som avser förklara resultatskillnaden mellan Sverige och Finland i internationella kunskapsmätningar. Ledarskapet delas upp i kategorierna förvaltningsmodell, utvärdering, decentralisering och professionen. Varje kategori operationaliseras och undersöks separat inom båda utbildningssystemen. Empirin i undersökningen utgörs av lagtexter, läroplaner, myndighetsinformation och data från andra vetenskapliga undersökningar som analyseras för att beskriva ledarskapets förutsättningar inom respektive utbildningssystem. I resultatet framkommer det att den största variationen påträffas i förvaltningsmodell och profession men även viss skillnad i kategorin decentralisering. Därefter utvecklas resonemanget att professionsstatusen och förvaltningsmodellen i Finland skapar bättre förutsättningar för ledarskap och samarbete mellan skolor vilket leder till högre resultat i internationella mätningar. Slutligen hävdas det att samtliga resonemang som kan föras utifrån resultatet utgår från läraryrkets professionalitet vilket innebär att den aspekten av ledarskapet betraktas som en viktig förutsättning i ett framgångsrikt utbildningssystem.

No description available.

Syftet med uppsatsen är att skapa djupare förståelse för vilka skillnader som finns mellan finsk och svensk organisationskultur. Den avser att belysa utmaningar för en gemensam organisationskultur. Ytterligare ett syfte är att ge en teoretisk grund för vår magisteruppsats. Den kommer att utgöra en studie av organisationskulturen på ett finsk-svenskt företag med utgångspunkt i de nationella skillnaderna.    För att undersöka finsk och svensk kultur har vi utgått från tvärkulturellisten Geert Hofstedes (1980) modell om hur det med hjälp av fem dimensioner går att skilja nationella kulturer åt. Vi har likaså använt generella teorier om organisationskultur, samt litteratur om Finlands respektive Sveriges kultur. Den nationella litteraturen som inte innefattas under någon av Hofstedes dimensioner, men som ändå ansetts relevant har en övergripande dimension utvecklats för, som behandlar kommunikation. Resultatet har kopplats till Bangs (1994) åtta områden för kulturuttryck för att urskilja utmaningarna för en gemensam organisationskultur.   Undersökningen är en litteraturstudie där materialet är hämtat från företagsekonomi, språkvetenskap samt etnologi och sorterat efter de ovan nämnda teorierna för att upptäcka samband såväl som återkommande faktorer.   Litteraturstudien visade fyra områden där det finns utmaningar för en gemensam finsk-svensk organisationskultur. Dessa är 1: språk, jargong och humor, 2: handlingar och

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med den här studien är att undersöka vilken kunskapssyn som framträder i Sveriges respektive Finlands läroplan för grundskolan samt i kursplanen för idrott och hälsa. Detta med hjälp av två frågeställningar: Vilka likheter och skillnader finns i läroplanens övergripande del länderna emellan? Vilka likheter och skillnader finns i kursplanerna för ämnet idrott och hälsa? Med "läroplanens övergripande del" menar jag de delar som berör skolan som helhet, det vill säga allt det som finns skrivet fram till att skolans ämnen presenteras var för sig i så kallade kursplaner. Metod Denna studie kan ses som en kvalitativ textanalys på delar ur den svenska och den finska läroplanen. Texterna har tolkats och analyserats med hjälp av en modell som går ut på att reducera, presentera och verifiera textens innehåll. Resultat Både likheter och skillnader i de båda ländernas läroplaner förekommer, både i den övergripande delen samt i kursplanen för idrott och hälsa. I frågan om vilken kunskapssyn som framträder finns en genomgående trend som visar att den bakomliggande tanken i den svenska läroplanen hela tiden är att eleverna ska bli "praktiskt kloka", medan den finska skolan i större utsträckning vill förmedla kunskap av typen "teoretisk och praktisk kunskap". Slutsats Det visar sig i läroplanerna att det skiljer sig i synen på kunskap mellan den svenska skolan och den finska. Detta kan betyda att Sveriges respektive Finlands skolor och deras anställda arbetar på olika sätt, vilket vidare kan göra att ländernas barn och unga får med sig olika typer av kunskaper och erfarenheter från skolan. Vilken typ av kunskap som är den mest värdefulla samt vad framgång är, är frågor som kanske inte har några svar men som tåls att fundera över, för att på så sätt ha möjlighet att komma fram till hur skolan ska arbeta och varför.

Syftet med studien är att, genom de didaktiska frågorna vad? och varför?, studera synen på begreppet språk i läroplanen för förskolan i Sverige och Finland. En jämförelse av dessa två styrdokument, Läroplan för förskolan Lpfö 98 (Reviderad 2010) (Skolverket 2010) och Grunderna för planen för småbarnsfostran (Stakes 2005), visar på likheter och skillnader i idéer om språk. Metoden för analysen är kvalitativ, och lingvistisk textanalys kombineras med idéanalys. Resultaten visade att likheterna i de studerade styrdokumenten rörde sig om flera gemensamma teman men ordvalen och betoningarna skiljde sig. Vad språket sägs vara och vilka begrepp språket förknippas med skiljer sig åt i de studerade dokumenten: Läroplan för förskolan Lpfö 98 (Reviderad 2010) (Utbildningsdepartementet 2010) behandlar språket i mindre omfattning än Grunderna för planen för småbarnsfostran (Stakes 2005). I det finländska dokumentet sägs språket vara ett medel för kommunikation och interaktion, och språkets roll är mer grundligt uttalat, eftersom språket ses som något grundläggande i alla aktiviteter och i barns utveckling. I det svenska dokumentet bildar barns språkliga utveckling ett mål och ett innehåll. Det ideala språket och det idealspråkande barnet har färre bestämda egenskaper i det svenska styrdokumentet än i det finländska.

Syftet med studien är att, genom de didaktiska frågorna vad? och varför?, studera synen på begreppet språk i läroplanen för förskolan i Sverige och Finland. En jämförelse av dessa två styrdokument, Läroplan för förskolan Lpfö 98 (Reviderad 2010) (Skolverket 2010) och Grunderna för planen för småbarnsfostran (Stakes 2005), visar på likheter och skillnader i idéer om språk. Metoden för analysen är kvalitativ, och lingvistisk textanalys kombineras med idéanalys. Resultaten visade att likheterna i de studerade styrdokumenten rörde sig om flera gemensamma teman men ordvalen och betoningarna skiljde sig. Vad språket sägs vara och vilka begrepp språket förknippas med skiljer sig åt i de studerade dokumenten: Läroplan för förskolan Lpfö 98 (Reviderad 2010) (Utbildningsdepartementet 2010) behandlar språket i mindre omfattning än Grunderna för planen för småbarnsfostran (Stakes 2005). I det finländska dokumentet sägs språket vara ett medel för kommunikation och interaktion, och språkets roll är mer grundligt uttalat, eftersom språket ses som något grundläggande i alla aktiviteter och i barns utveckling. I det svenska dokumentet bildar barns språkliga utveckling ett mål och ett innehåll. Det ideala språket och det idealspråkande barnet har färre bestämda egenskaper i det svenska styrdokumentet än i det finländska.

Finland has made considerable advances in generating a coordinated national innovation system and building its national technology strengths. According to Castells (2000), Finland has established itself as the first true information society, with one website per person, internet access in 100 % of school, a computer literacy campaign for adults, the largest diffusion of computer power and mobile telephone in the world, and a globally competitive information technology industry, spearheaded by Nokia. The purpose of this thesis is to study and define the high frequency of consultation, deliberation and effective linkage creation between Finnish Government, education system, research institutes and industry. The process begins with the recognition that in the knowledge-based economy, knowledge can be fostered to produce economic benefits and national wealth. The result of the thesis found that not only basic components like government, education system, research institutes, and industry, but also outside components, like international cooperation, human resource and culture, play very important roles while investigating the factors which help to facilitate and enforce Finland to develop its information society and national technology strength.

Finnish student have for several years proved to be successful in reading in international studies. This interview based study aims to describe how teachers in Finnish schools for Swedish speaking children are relating to reading and reading education during the first two years of schooling. The result shows that reading, reading training and reading comprehension are natural elements in all teaching during the first two years in school and that teaching is based on students’ ability and interest. The teachers claim that they provide the students with varying opportunities to practice different kinds of reading. Homework is used almost daily. The teachers in special education are working closely with the class teachers and extra assistance is quickly provided to students in need. The teachers in special education are working both in the classroom, in small groups and one to one with the students in need of special education. The teachers use tests but also rely on their own ability to find these students. All teachers claim that they use direct feedback to make the students aware of their ability and need of development.

The following thesis in library- and information science is a qualitative, comparative analysis of the relationship between the minority populations in Sweden and Finland and the library. The objective with the thesis is to investigate how the state is working to promote minority groups at the library and what lead to today’s situation. The investigation starts, as regards time, with the European charter for Regional or Minority Languages, which was published 1992 and ends with the establishment of the Swedish library law 2014. The method that is used will be a comparative analysis that aims to compare Sweden and Finland. The study is based on Edmund Dahlströms theories regarding ideologies and politics that have been ruling society’s social and legal framework for minorities. The analysis consists of one chapter where both comparison and conclusions are included. It’s discovered that Sweden and Finland have a similar legislation regarding minority languages, with the exception that Finland doesn’t have a universal legislation for the national minorities and therefore, to a degree, excludes the territorially boundless minorities. This is also the case in their library law. Sweden has in their new library law a paragraph where the national minorities are included. This despite the fact that Finland had a system for national minorities before Sweden, who started working towards that first until after the European charted had been decreed.