Polyamori i terapikontext är ett outforskat ämne i Sverige. Syftet med denna studie är att undersöka polyamorösa klienters erfarenheter av familjerådgivning. Metoden är enskilda halvstrukturerade intervjuer med nio polyidentifierade personer, som har analyserats med hjälp av Interpretative Phenomenological Analysis, IPA, och teoretiska ramverk som Rubins sexuella värdehierarki och den obligatoriska monogamin. Resultaten går i linje med inter-nationell forskning om terapi¬erfarenheter hos poly¬identi¬fierade klienter. Intervjupersonerna beskriver varierande erfarenheter av familje¬rådgivning. Terapirummet tenderar å ena sidan att vara en plats där familjerådgivarens mononormativa värderingar får fritt spelrum. I detta rum nedvärderas polyamori och monogami görs till det ideala sättet att ha kärleksrelationer. Klienterna riskerar därmed att utsättas för stigmatisering och diskriminering i familje-rådgivningen. De polyamorösa klienterna berättar också om kunskapsbrister hos behandlare både när det handlar om relationsnormer och om poly¬specifika frågeställningar. Studien visar å andra sidan exempel på när familjerådgivningen blir ett polyvänligt rum. I detta rum har terapeuten kunskap om polyamori, en vilja att lära mer eller åtminstone ett neutralt förhåll¬ningssätt. I studien beskrivs också strategier som informanterna tar till för att tillförskaffa sig ett gott bemötande. Slutsatsen är att de erfarenheter som studien beskriver pekar på att det finns kunskapsbrister i den svenska familjerådgivningen när det handlar om att bemöta den icke-monogama klienten. Terapeutens och klientens normsystem kolliderar, vilket bland annat kan leda till att klienten blir utpekad och avstår ifrån att söka vidare hjälp. Ökad kunskap i familjerådgivningen om mononormativitet och om polyamorösa personers unika behov skulle förbättra de poly¬amorösa klienternas förutsättningar att få hjälp vid relationsproblem. / Polyamory in a therapy context is a field with little research in Sweden today. The aim of this study is to explore the experiences of polyamorous clients in relationship counselling (familjerådgivning). The method is semi-structured individual interviews with nine informants. The interviews are analysed with interpretative phenomenological analysis, IPA. The results are further analysed by applying the frameworks of Rubin’s sexual hierarchy and compulsory monogamy. The results agree with international research regarding polyamorous persons’ experiences of relationship counselling. The informants describe both helpful and harmful experiences in the counselling room. On the one hand, it tends to be a room where the counsellor’s mononormative values reign free. In this room polyamory is degraded and monogamy is idealized. The client is in risk of stigmatisation and discrimination. The informants describe that the therapists lack knowledge regarding both relationship norms and poly-specific issues. One the other hand, the study exemplifies when the counselling room is poly-friendly. In this room, the therapist has knowledge about polyamory, a desire to learn more about it or at least shows a neutral attitude. The results also exemplify strategies that the informants use in order to get a good treatment. The conclusion of the study is that there is a lack of knowledge in Swedish couples counselling regarding the treatment of non-monogamous clients. The norm systems of the therapist and the client collide. The client can thereby feel accused and excluded, and may as a result refrain from seeking further help. Increased knowledge regarding mononormativity and the unique needs of polyamorous persons would improve the way that their needs are met in the counselling.

Flersamhet är ett svenskt begrepp som beskriver personer som lever polyamoröst, i öppna relationer eller på andra sätt har icke-monogama relationer med samtycke. Vårt samhälle har en väldigt stark monogaminorm som ofta påverkar personer som lever utanför den på ett negativt sätt. Den aktuella studien ämnade att ta reda på vilka erfarenheter personer som jobbar med psykologisk behandling (psykologer, psykoterapeuter och kuratorer eller liknande) har av att ha flersamma klienter i terapi eller behandlande samtal, samt vilka erfarenheter som är viktiga och betydelsefulla i behandling med flersamma klienter. Fyra psykologer intervjuades och data analyserades med reflexiv tematisk analys. Deltagarnas berättelser tyder på att utmaningen som behandlare står inför när det träffar flersamma klienter oftast gäller sig själva och sitt eget arbete, snarare än klienterna. De behöver förhålla sig till ideal kopplat till flersamhet, behandlarrollens ideal och hur de påverkas av samhällsnormer i stort och monogaminormen specifikt. Kunskap beskrivs som en av de viktigaste aspekterna och psykologerna behöver förhålla sig till vem som har ansvar över att tillräcklig och rätt kunskap ska finnas hos behandlarna. Det beskrivs även som en viktig aspekt att förhålla sig till sin professionella roll som behandlare och att reflektera över vad som är ett bra bemötande gentemot flersamma klienter. Resultatet visar att psykologens identitetsarbete är ett övergripande tema som deltagarna behöver förhålla sig till på ett eller annat sätt. / Consensual non-monogamy, CNM, describes people who are polyamorous, have open relationships or other non-monogamous relationships with consent. Our society has a strong monogamy-norm that often will affect people who do not conform to it, often in a negative way. The current study aimed to explore what experiences people who work with psychological treatment (psychologists, psychotherapists and counselors and the like) have of therapy with CNM clients, and which experience they deem important and meaningful in therapy with CNM clients. Four psychologists were interviewed, and the data was analyzed with reflexive thematic analysis. The participants' descriptions suggest that the challenge faced by psychologists primarily revolves around themselves and their own work, rather than the clients. They need to navigate ideals associated with CNM, the ideal role of the psychologist, and how they are influenced by societal norms at large, and monogamy in particular. Knowledge is identified as one of the crucial aspects and they need to navigate questions and concerns regarding who has responsibility that sufficient and appropriate knowledge is held by the psychologists. Another important aspect is to navigate their own professional role as psychologists and reflect on what constitutes positive treatment towards CNM clients. The findings indicate that the psychologist’s process of identity work is an overarching theme which the participants need to navigate in one way or another.

With this essay, I’m reviewing with a narrative analysis, describing in what way the standards of feminism, bisexuality and non-monogomy is being represented in the movie Puccini for beginners. I’m reviewing this in support of a queer and straight time. As a complement for queer and straight time, I’m presenting different theoretical concepts, which are useful for the analyze of feminism, bisexuality and non-monogamy. The analyze is based on the categories of Labov. In which way the narritve is constructed, as well as in what way feminism, bisexuality and non-monogamy are being represented. Finally I’m summing-up how I answered my questions regarding straight and queer time in perspective of feminism, bisexuality and non-monogamy.