- Flexible forms of working hours Flexibility is hotly debated term in the recent years and not only in a relation to labour market. This diploma thesis deals with flexible forms of working hours, which represents one of the means to achieve greater flexibility of labour law as well as flexible labour market. Increased options in adjusting working hours based on the needs of the subjects of labour-law relations contributes to more efficient use of employees work, provides new possibilities for some risk groups of employees on the labour market and helps employees in achieving work- life balance. These factors also have positive influence on unemployment rate. The thesis is divided into four chapters, which are further divided into subchapters. The first chapter introduces selected legal principles with the regards to the subject of the thesis. Main focus is on subsidiary relation between civil and labour law and "what is not forbidden, is allowed" principle, which is crucial for flexible forms of working hours, followed by an overview of selected basic principles of labour-law relations and introduction of flexicurity concept. The second chapter builds a foundation and much needed context for subsequent chapters by defining working hours and it's legal regulation on national as well as...

<p><strong>Sammanfattning</strong>Uppsatsens syfte är att jämföra svensk och dansk arbetsrätt på olika områden för att urskilja likheter och skillnader mellan dessa. De metoder som används för att uppnå syftet är en rättsdogmatisk metod och en komparativ metod.      Den danska arbetsmarknadsmodellen, s.k. flexicurity, har av EU föreslagits som modell till övriga medlemsländer för att uppnå Lissabonstrategins sysselsättningsmål. Lissabonstrategin lades fram av Kommissionen år 2000 och förnyades år 2005. Strategin ställer bl.a. krav på medlemsländerna att öka sysselsättningen, minska arbetslösheten och lägga mer resurser på utbildning för att skapa lika förutsättningar för kompetensutveckling bland arbetstagare. Sverige har, liksom Danmark, uppfyllt  målen för sysselsättning och arbetslöshet. Dock uppvisade Danmark såväl en högre sysselsättningssiffra som en lägre arbetslöshetssiffra vid en mätning som gjordes år 2006, där jämförelsen i arbetslöshet uppmättes till 3.9 procent jämfört med 7 procent och sysselsättningsgraden uppmätte 77,4 procent i jämförelse med 73,1 procent.     Danmark och Sverige har en gemensam utveckling på arbetsmarknaden, historiskt såväl som arbetsrättsligt. De har haft en hög facklig reglering av arbetsmarknaden genom kollektivavtal. I uppsatsen dras slutsatsen att Danmarks arbetsmarknad idag styrs av kollektivavtal i högre grad i jämförelse med Sverige vars lagstiftning sedan 1970-talet anger övergripande lagregler som ramar för kollektivavtalens innehåll i större utsträckning. Den svenska modellen kännetecknas av ett starkt anställningsskydd för arbetstagare och detta regleras främst i medbestämmandelagen (1976:580;MBL) och lag (1982:80) om anställningsskydd (LAS). Dansk flexicurity består av tre grunder; flexibel arbetsrätt, ett generöst arbetslöshetsförsäkringssystem och en aktiv arbetsmarknadspolitik. Den flexibla uppsägningsrätten ger möjlighet att anpassa arbetsstyrkan i förhållande till produktion och ersättningssystemet minskar risken för inkomstminskning för den enskilde vid arbetslöshet. Den aktiva arbetsmarknadspolitikens syfte är att förse arbetstagarna med kompetens för att snabbt kunna återgå i arbete samt att säkerställa att de arbetslösa står till arbetsmarknadens förfogande. Även Sverige har utvecklat åtgärder för att hjälpa arbetstagare tillbaka i arbete och har såsom Danmark ett generöst arbetslöshetsförsäkringssystem. Dock skiljer sig villkor och tidsomfattning åt. Reglerna om sjuk- och föräldraförsäkring är relativt lika mellan länderna. En slutsats i uppsatsen är att arbetstagare i Sverige och Danmark omfattas av olika former av trygghet och uppvisar anställningstrygghet kontra arbetstrygghet.     Ett införande av flexicurity enligt EU:s förslag skulle för Sveriges del innebära en nödvändighet av att sänka anställningsskyddet genom att ändra delar i LAS, t.ex. om uppsägningsregler. En sänkning av kraven på uppsägningsreglerna kan leda till att arbetsgivare på den svenska arbetsmarknaden i högre grad vågar nyanställa då risktagandet från arbetsgivarnas sida upplevs som mindre. Detta eftersom en felaktig anställning inte behöver innebära lika stora kostnader som i nuläget och detta skulle kunna påverka Sveriges arbetslöshetsstatistik positivt. Däremot är det ej säkert att en sådan förändring skulle utjämna förekommande skillnader mellan Sveriges och Danmarks sysselsättningsstatistik. Ett ifrågasättande kan göras då flexicurity som arbetsmarknadsmodell även har genomgått perioder av sämre sysselsättningsgrad och högre arbetslöshetsgrad i Danmark.</p>

SammanfattningUppsatsens syfte är att jämföra svensk och dansk arbetsrätt på olika områden för att urskilja likheter och skillnader mellan dessa. De metoder som används för att uppnå syftet är en rättsdogmatisk metod och en komparativ metod.      Den danska arbetsmarknadsmodellen, s.k. flexicurity, har av EU föreslagits som modell till övriga medlemsländer för att uppnå Lissabonstrategins sysselsättningsmål. Lissabonstrategin lades fram av Kommissionen år 2000 och förnyades år 2005. Strategin ställer bl.a. krav på medlemsländerna att öka sysselsättningen, minska arbetslösheten och lägga mer resurser på utbildning för att skapa lika förutsättningar för kompetensutveckling bland arbetstagare. Sverige har, liksom Danmark, uppfyllt  målen för sysselsättning och arbetslöshet. Dock uppvisade Danmark såväl en högre sysselsättningssiffra som en lägre arbetslöshetssiffra vid en mätning som gjordes år 2006, där jämförelsen i arbetslöshet uppmättes till 3.9 procent jämfört med 7 procent och sysselsättningsgraden uppmätte 77,4 procent i jämförelse med 73,1 procent.     Danmark och Sverige har en gemensam utveckling på arbetsmarknaden, historiskt såväl som arbetsrättsligt. De har haft en hög facklig reglering av arbetsmarknaden genom kollektivavtal. I uppsatsen dras slutsatsen att Danmarks arbetsmarknad idag styrs av kollektivavtal i högre grad i jämförelse med Sverige vars lagstiftning sedan 1970-talet anger övergripande lagregler som ramar för kollektivavtalens innehåll i större utsträckning. Den svenska modellen kännetecknas av ett starkt anställningsskydd för arbetstagare och detta regleras främst i medbestämmandelagen (1976:580;MBL) och lag (1982:80) om anställningsskydd (LAS). Dansk flexicurity består av tre grunder; flexibel arbetsrätt, ett generöst arbetslöshetsförsäkringssystem och en aktiv arbetsmarknadspolitik. Den flexibla uppsägningsrätten ger möjlighet att anpassa arbetsstyrkan i förhållande till produktion och ersättningssystemet minskar risken för inkomstminskning för den enskilde vid arbetslöshet. Den aktiva arbetsmarknadspolitikens syfte är att förse arbetstagarna med kompetens för att snabbt kunna återgå i arbete samt att säkerställa att de arbetslösa står till arbetsmarknadens förfogande. Även Sverige har utvecklat åtgärder för att hjälpa arbetstagare tillbaka i arbete och har såsom Danmark ett generöst arbetslöshetsförsäkringssystem. Dock skiljer sig villkor och tidsomfattning åt. Reglerna om sjuk- och föräldraförsäkring är relativt lika mellan länderna. En slutsats i uppsatsen är att arbetstagare i Sverige och Danmark omfattas av olika former av trygghet och uppvisar anställningstrygghet kontra arbetstrygghet.     Ett införande av flexicurity enligt EU:s förslag skulle för Sveriges del innebära en nödvändighet av att sänka anställningsskyddet genom att ändra delar i LAS, t.ex. om uppsägningsregler. En sänkning av kraven på uppsägningsreglerna kan leda till att arbetsgivare på den svenska arbetsmarknaden i högre grad vågar nyanställa då risktagandet från arbetsgivarnas sida upplevs som mindre. Detta eftersom en felaktig anställning inte behöver innebära lika stora kostnader som i nuläget och detta skulle kunna påverka Sveriges arbetslöshetsstatistik positivt. Däremot är det ej säkert att en sådan förändring skulle utjämna förekommande skillnader mellan Sveriges och Danmarks sysselsättningsstatistik. Ett ifrågasättande kan göras då flexicurity som arbetsmarknadsmodell även har genomgått perioder av sämre sysselsättningsgrad och högre arbetslöshetsgrad i Danmark.

This diploma thesis deals with the problematics of the contractual freedom and the protection of employees in labour law relations and the concept of flexicurity which seeks to find balance between these two opposing notions. Its main objective is to evaluate the applicable Czech legislation regulating formation and termination of an employment relationship from the view of flexicurity, including by proposing possible changes of legal instruments within the framework of reflections de lege ferenda. The first part characterizes the contemporary Czech labour law legislation and the concept of flexicurity, followed by its reflection into the Czech Labour Code. This part concludes with an introduction of successful flexicurity models. The following part analyses both development and understanding of flexicurity at European level with the focus on impacts of EU strategy for the Member States. The key parts of this thesis are parts number three and four which deal with the legislation regulating formation and termination of the employment relationship in the Czech Republic. In these parts, relevant legal instruments are first defined and then evaluated with respect to their flexibility and security. The third part defines the course of formation of the employment relationship, particularly on the basis...

Graduation theses focuses on the Czech labour market, which is judged from a view of flexibility of labour market, employment/employability security and income security, institutional settings, equal opportunities, education, motivation and stimulation of the labour force. Functional concept Flexicurity is described. Flexicurity is the model of an active role of state on the labour market which is joinder of flexibility and security. Graduation theses gauges the Czech labour market according to its compliance with flexicurity. Work analyses the development of the Czech employment, unemployment and other indicators of the labour market from the beginning of new millennium to the present. Self-employment is underlined as a flexible component of a labour market.

In this theses I explain the concept of flexicurity aplied in the conditions of Czech Cepublic. The main goal was to explain the impact of flexicurity on competitiveness in the social and economic framework of Czech Republic. The main topics are labour market processes, social protection and lifelong learning strategy as 3 main pillars of flexicurity working togehter to fight unemployment and support employment and labour market flexibility, to ensure a right mix of social protection for people.

Syfte: Studiens syfte var att identifiera teoretiska begrepp för att kunna förstå kundföretags till synes konsumtionsinriktade hantering av bemanningspersonal. Vidare ämnar studien beskriva den förändrade personaletiken gällande bemanningspersonal, vilken verkar ligga till grund för hanteringen av personalgruppen. Teori: Inledande presenteras bemanningsbranschens premisser. För att förstå kundföretags ”syn på” bemanningspersonal anammade studien tre perspektiv för att försöka förstå problemformuleringen. Dessa var HRM, Flexibilitet och Ekonomi. Metod: Empirin samlades in med hjälp av semistrukturerade informantintervjuer. Totalt deltog tre kundföretag och 9 informanter i studien. Dessa ombads inledande att tala fritt om några utvalda ämnen med hjälp av ledord. Senare ombads de associera fritt kring begrepp i relation till bemanningspersonal. Resultat: Studien fastställer att kundföretags ”syn på” bemanningspersonal är personaletiskt politisk god men att hanteringen av bemanningspersonal innehåller dimensioner av nyttjande i övergång till utnyttjande. Vilket bildligt liknar konsumtion. / Purpose: The purpose of this study was to identify theoretical concept to better understand customer companies* consumption like behavior of temporary workers. Further on the study wished to describe the seemingly changed employee’s ethics for temporary workers, which seems to be the basis for employers handling. Theory: Initial the premise for temporary work is introduced. To understand the customer companies this study took on three perspectives trying to understand the problem question. These perspectives were HRM, Flexibility and Economics. Method: The empirical material was gathered through semi structured interviews. In total three customer companies were represented and nine interviews conducted. The informants were told to freely talk about a few selected topics with the help of catchwords. Further on, the informants were asked to associate some concept in relation to temporary workers. Findings: This study conducts that the view of customer companies are in line with what can be called employers politic ethics. Thus, the temporary workers management includes several dimensions in which use transform in to exploit. That in which this study conducts can resemble consumption. *Costumer company/user company; referring to an organization using temporary workers.

The aim of this diploma thesis is to analyze the strategy of selected private sector organization in the field of work - life balance and to propose measures to improve the current situation. The thesis specifies terms such as role conflict in the framework of work-life balance, gender and equal opportunities policy, the “flexicurity” concept as well as outlines a variety of measures leading to work-life balance. During the analysis, investigation via questionnaire and interview with manager of the relevant organization has been used. Based on acquired results, specific measures leading to more effective balance of work and personal life of employees of selected organization, including financial aspects of their introduction, has been proposed in the conclusion of this thesis.

This diploma thesis is a single-case study analyzing promotion of the concept of Flexicurity principle in the CR through the Open Method of Coordination (OMC). The concept of flexicurity began raising European integration actors' awareness since early 2000s. That was due to considerations how to strenghten competitiveness of the EU Member States' economies during growing expansion of more liberal markets such as China, and in the same time to maintain the European social model based on the concept of welfare state. In 2007, there was adopted EU's definition of Flexicurity. Flexicurity began to be promoted by the OMC. This thesis responds to the lack of studies analyzing the influence of the OMC in specific policy areas. The author analyzes literature, relevant legislation as well as their explanatory reports, National Reform Programmes, Czech government's policy statements, and interviews with representatives of tripartite actors who take part in social dialogue. The study explores how does the OMC work in the case of Flexicurity promotion. The aim is to find out which of the selected theories is more suitable for describing the way Flexicurity is anchored in the CR. Selected theories are the Rational Choice Theory (RCT) and the theory of Sociological Institutionalism (SI). The author concludes...

This diploma thesis is a single-case study analyzing promotion of the concept of Flexicurity principle in the CR through the Open Method of Coordination (OMC). The concept of flexicurity began raising European integration actors' awareness since early 2000s. That was due to considerations how to strenghten competitiveness of the EU Member States' economies during growing expansion of more liberal markets such as China, and in the same time to maintain the European social model based on the concept of welfare state. In 2007, there was adopted EU's definition of Flexicurity. Flexicurity began to be promoted by the OMC. This thesis responds to the lack of studies analyzing the influence of the OMC in specific policy areas. Tha author analyzes literature, relevant laws as well as thier explanatory reports, National Reform Programmes, Czech government's policy statements, and interviews with representatives of tripartite actors who take part in social dialogue. The study explores how does the OMC work in the case of Flexicurity promotion. The aim is to find out which of the selected theories is more suitable for describing the process of Flexicurity promotion through the OMC. Selected theories are the theory of Multi-Level Governace (MLG) and the theory of Sociological Institutionalism (SI). The author...