Today's labor market includes expectations of flexibility and security for employers and employees, but these does not always go hand in hand. The majority of all fixed-term employees in Sweden are under the age of 29, and the employment form can be seen as an opportunity but also as a source of insecurity for employees. Research shows that fixed-term employees run a higher risk of losing their job during economic fluctuations and that the perceived risk of losing their job can lead to stress and poor health. The purpose of this study is to gain an increased understanding of perceived job security and stress in young adults with temporary employment during the current recession. The theoretical frame of reference applied is the flexicurity-model based on Wilthagen and Tros, Muffels and Wilthagen and also Karasek and Theorell's demand-control-support model. The results of the study show that the informants experience their employment as insecure and that the recession has contributed to increased uncertainty. The study also shows that informants experience a low degree of control in their employment and partly high demands, and that a lack of support can be a cause of stress. Temporary employment can offer flexibility for employers, but can lead to restrictions in private life and perceived stress and anxiety for young adults who depend on their work as a source of income. / Dagens arbetsmarknad innefattar förväntningar på flexibilitet och trygghet för arbetsgivare och arbetstagare, men som inte alltid går hand i hand. Merparten av alla tidsbegränsat anställda i Sverige är under 29 år och anställningsformen kan ses som möjlighet men kan också innebära otrygghet för arbetstagare. Forskning visar att tidsbegränsat anställda löper högre risk att förlora jobbet vid konjunktursvängningar och att upplevd risk att förlora jobbet kan leda till stress och ohälsa. Syftet med studien är att få ökad förståelse om upplevd anställningstrygghet och stress hos unga vuxna med tidsbegränsad anställning under rådande lågkonjunktur. Den teoretiska referensramen som tillämpats är dels flexicurity-modellen med utgångspunkt i Wilthagen och Tros samt Muffels och Wilthagen och dels Karasek och Theorells krav-kontroll-stödmodell. Resultatet i studien visar att informanterna upplever sin anställning som otrygg och att lågkonjunkturen bidragit till ytterligare otrygghet. Studien visar även att informanterna upplever låg grad av kontroll i sin anställning och delvis höga krav samt att brist på stöd kan vara en orsak till stress. Den tidsbegränsade anställningen kan innebära flexibilitet för arbetsgivare, men kan leda till begränsningar i privatlivet samt upplevd stress och oro för unga vuxna som är beroende av sitt arbete som inkomstkälla.

Flexicurity in the Netherlands - possible implementation of the concept in comparative perspective This diploma thesis deals with the concept of Flexicurity in the European and Dutch context with possible implications for the Czech Labour Law. The first part is concerned with a short historical overview of the matter, discovering presence of the notion of flexible and secure Labour arrangements in the contemporary Czech legislation. Second part analyses the understanding of Flexicurity as a strategy on European level, promoted in an open method of coordination. The next part focuses on the theoretical concept of security and flexibility of the Labour relations, inevitably combining these integral parts in the strategy of Flexicurity. Dutch concept of Flexicurity, heavily diverging from the former Danish model, is the main focus of the fourth chapter. The Dutch regulation is approached with keen focus on ideas which were behind the recodification. Central pieces of legislation are discussed. Sample areas with importance for the comparison are selected from Czech and Dutch legal systems and then considered in detail in the fifth part. Position of Trade Unions, job security with regards to protection from dismissal and use of atypical labour contracts are compared and analyzed. The main differences...

The thesis deals with the concept of flexicurity and its effects in the termination of the employment contract in the Czech Republic and the Kingdom of Sweden. The main aim of the thesis is to describe and compare both legislations from flexicurity perspective and suggest changes in the czech legislation. Strategy of flexicurity is one of the most discussed topics not only in the field of labour law but also in the field of social security systems and active labour market policies during the past few years. The concept of flexicurity can in a simplified way be characterized as a policy approach that tries to combine the flexibility of labor markets and job security for employees. According to the experts, flexicurity could help solve issues such as globalization or effects of economic crisis and higher unemployment occured due to the crisis. The thesis is composed of five chapters, each of them dealing with different aspect of the concept of flexicurity and its application in the Czech Reoublic and the Kingdom of Sweden. Chapter One defines and explaines the concept of flexicurity as such, followed by examples of succesful European flexicurity models. The chapter concludes with a brief outline of current development of flexicurity at European level. Chapter Two describes the individual components...

The theme of this thesis is to find the elements of flexicurity occurring in the various institutes of the Czech labor law and to study their interactions. The phrase flexicurity arises from the combination of two English words of opposite meaning, flexibility and security (safety, protection). Flexicurity is a certain concept of the labor market and may intervene in larger sense to the social security law and employment policy. The concept of flexicurity in the context of an employment relationship is an attempt to create a relationship between the employee and the employer, which will be flexible enough to contractual arrangements between employer and employee, while maintaining a sufficient level of protection for employees. This thesis is divided into several parts. It consists of an introduction, four chapters further divided into the subchapters and a conclusion. The first chapter deals with a general introduction to the labor law, its historical development and relationship to European Union's legislation. In the second chapter are mentioned the basic principles of labor law, the definition of labor law as a relatively independent branch of the law including the relationship to other branches of the law. The third chapter is devoted to the explanation of the concept of flexicurity, to the...

The central theme of this diploma thesis is the mutual relationship between the employee protection and the contractual freedom as legal principles standing against each other. This relationship must be balanced as much as possible within the framework of legislation on labour law relationships, which is the task of labour law. This diploma thesis deals with the assessment of the level of flexibility against the legal instruments used to protect the employee. In other words, this diploma thesis attempts to outline the operation of the modern principle of flexicurity in the Czech law, while also explaining what the flexicurity itself means. The first part of this diploma thesis describes labour law in general terms as a legal branch, its aims and its object. At the same time, it outlines the historical development of labour law relationships with a focus on the operation of the contractual freedom and the employee protection in order to better understand the whole matters. The second part deals with the explanation of the concept of flexicurity and the meaning of its particular parts, which form this concept. The notional first half of this work dealing with the general definition of flexibility and the employee protection is then completed by the third and fourth parts dealing with both the concept...

Com as crises econômicas recorrentes que assolaram o século XX e o início do século XXI verificou-se um grande impacto no mercado de trabalho mundial, com altos níveis de desemprego e proliferação de trabalho informal. Assim, a União Europeia, com o intuito de minimizar os impactos e aumentar a competitividade dos países europeus, adotou-se o conceito de flexisegurança, oriundo da Dinamarca e da Holanda. Concomitantemente, a OIT lança o conceito de Trabalho Decente, onde se busca a convergência dos objetivos estratégicos da instituição, propondo a criação de uma agenda pelos países onde se promova o diálogo social, proteção social e criação de empregos que efetivamente consolidem o valor social do trabalho. Assim, o presente trabalho se propõe em discutir quais são os limites da flexibilização dos direitos do trabalho no Brasil contrabalanceando-se os dois conceitos, bem como verificando a possibilidade da implementação de um modelo de flexisegurança no Brasil. / With recurrent economic crises that plagued the twentieth century and early twentyfirst century there was a large impact on the global labor market, with high levels of unemployment and informal working proliferation. Thus, the European Union, in order to minimize the impacts and increase the competitiveness of European countries, adopted the concept of flexicurity, originally from Denmark and the Netherlands. At the same time, the ILO launched the concept of Decent Work, which seeks the convergence of the strategic objectives of the institution, proposing the creation of an agenda by the countries where it promotes social dialogue, social protection and job creation that effectively consolidate the social value of work. Thus, this study aims to discuss what are the limits of flexible working rights in Brazil offsetting up the two concepts, as well as verifying the possibility of implementing a flexicurity model in Brazil.

La présente thèse contribue à la littérature empirique sur la flexicurité en se concentrant sur deux axes de recherche : l’utilisation du chômage partiel par les établissements et le rôle des trois « socles » de la flexicurité - contrat de travail, compétences et territoire (Freyssinet, 2006) - sur la sécurisation des parcours professionnels des individus. En rapport au premier axe, la thèse propose une méthodologie pour évaluer l’efficacité du chômage partiel. Selon deux critères d’efficacité (éviter les licenciements économiques et la disparition des établissements), le chômage partiel ne protège pas l’emploi et il n’est donc pas efficace. Entre 1995 et 2005, il est avant tout un outil de flexibilité. Il ne peut pas s'analyser comme un outil répondant aux principes de la flexicurité. Pour le deuxième axe, nous analysons comment les « socles » de la flexicurité sécurisent les parcours, en s’appuyant sur trois mobilités professionnelles : premier emploi-emploi, emploi-emploi et chômage-emploi. Nous soulignons le rôle central de l’emploi temporaire, des liens entre les entreprises et du lieu de résidence dans le processus de sécurisation des trajectoires. Nous montrons que : (i) les contrats temporaires ne sont pas un obstacle à la stabilisation dans l'emploi, dès lors que leur durée est suffisamment longue ; (ii) les réseaux d’entreprises traduits par l’existence de marchés professionnels ou internes favorisent l’acquisition de compétences facilitant la mobilité entre deux emplois ; (iii) un cadre géographique « défavorisé » dans lequel vit l’individu apparaît comme un obstacle dans la sécurisation de son parcours. / This PhD dissertation provides useful empirical contributions for two research topics about flexicurity: the use of the short-time compensation (STC) program by French establishments and the role of the three “bases” of flexicurity – employment contract, skills and territory (Freyssinet, 2006) – in making professional career paths secure. About the first topic, we develop a methodology to analyse the efficiency of STC and to verify if it could be considered as a flexicurity tool. According to two efficiency criteria (avoiding redundancies and establishment exit), STC does not protect employment and so it is inefficient: Between 1995 and 2005, it represents mainly a flexibility tool. It can not been seen as a tool responding to the principles of flexicurity. In the line of the second topic, we analyse how the “bases” of flexicurity make professional career paths secure, by focusing on three professional mobilities: first employment-employment, employment-employment and unemployment-employment. We show the importance of temporary contracts, firm networks and individual’s place of residence in the process of making professional career paths secure. We show that: (i) fixed-term contracts secure professional trajectories if the link between individuals and firms is long enough; (ii) firm networks support the acquisition of skills, making easier professional mobilities; (iii) a “disadvantaged” place of residence seems to be an obstacle in making professional career paths secure.

SammanfattningMed bakgrund i en teoretisk modell som omfattar trygghetsdimensionerna: Arbetstrygghet,sysselsättningstrygghet, inkomsttrygghet och kombinationstrygghet undersöker uppsatsenupplevelsen av arbetslivstrygghet. Dessa fyra trygghetsdimensioner utgör även grunden föruppsatsens struktur både i avseende empiri, tidigare forskning samt teoretiska perspektiv.Sammanfattningsvis visar uppsatsens resultat att det rådde en positiv syn på anställningsskyddetgenom LAS. Bland de fackligt aktiva respondenterna fanns det även en uppfattningom att anställningsskyddet i synnerhet gynnar arbetslivets mer utsatta grupper, något somstår i kontrast till tidigare forskning. Även om anställningsskyddet var av betydelse för respondenternavar dock möjligheten till arbete i generell mening viktigare och detta fram förallt för respondenter med låg utbildningsnivå. Uppsatsen visar också att inkomsttrygghet isynnerhet var viktig för ensamstående med barn och i förläningen att flerförsörjarmodellenuppgavs ha stor betydelse. Slutligen visar uppsatsen också på att arbetsotrygghet även ärrelaterad till oron över att förlora sin sociala status eller att vid arbetslöshet inte finnas med iett socialt sammanhang. Detta indikerar att arbete för respondenterna även uppfyllde en viktigfunktion i avseende social samvaro och att den teoretiska modellen skulle kunnakompletteras med ytterligare en trygghetsdimension och är det social trygghet.Bakgrund:Internationalisering av ekonomin har medfört att arbetsstyrkan snabbare än tidigare måsteanpassas till rådande krav där en reglerad arbetsmarknad lyfts fram som ett hinder för arbetsmarknadsflexibilitet.Utvecklingen har bl.a. lett till en ökad känsla av arbetsotrygghetbland anställda. En eftersträvad aspekt av senare års arbetsmarknadsreformer uppges varaflexibilitet där fokus främst har legat på flexibilitet för arbetsgivare/organisationer ochföljaktigt en degradering av anställningsskyddet eller arbetstagares trygghet.Syfte:Syftet är att undersöka hur arbetslivstrygghet uppfattas av ett antal anställda och uppsagdasamt se vad deras uppfattning bygger på.2Metod:Med hänvisning till uppsatsens förståelsebaserade perspektiv genomfördes tio kvalitativaintervjuer där utgångspunkten för frågorna byggde på en redan framtagen teoretisk modellav olika dimensioner inom ramen för arbetslivstrygghet. Personerna som ingick i undersökningenrepresenterar kategorierna: uppsagda, personer som själva ansåg det fanns en risk föratt de skulle bli uppsagda och personer som ansåg det sannolikt att de skulle få behålla sinanställning.Resultat:Resultatet visar att likheter och skillnader i anställdas och uppsagdas uppfattning kringtrygghet i arbetslivet till större delen kan förklaras med hänvisning till faktorer som anställningssituation,fackliga uppdrag, utbildningsbakgrund samt civilstatus.

Com as crises econômicas recorrentes que assolaram o século XX e o início do século XXI verificou-se um grande impacto no mercado de trabalho mundial, com altos níveis de desemprego e proliferação de trabalho informal. Assim, a União Europeia, com o intuito de minimizar os impactos e aumentar a competitividade dos países europeus, adotou-se o conceito de flexisegurança, oriundo da Dinamarca e da Holanda. Concomitantemente, a OIT lança o conceito de Trabalho Decente, onde se busca a convergência dos objetivos estratégicos da instituição, propondo a criação de uma agenda pelos países onde se promova o diálogo social, proteção social e criação de empregos que efetivamente consolidem o valor social do trabalho. Assim, o presente trabalho se propõe em discutir quais são os limites da flexibilização dos direitos do trabalho no Brasil contrabalanceando-se os dois conceitos, bem como verificando a possibilidade da implementação de um modelo de flexisegurança no Brasil. / With recurrent economic crises that plagued the twentieth century and early twentyfirst century there was a large impact on the global labor market, with high levels of unemployment and informal working proliferation. Thus, the European Union, in order to minimize the impacts and increase the competitiveness of European countries, adopted the concept of flexicurity, originally from Denmark and the Netherlands. At the same time, the ILO launched the concept of Decent Work, which seeks the convergence of the strategic objectives of the institution, proposing the creation of an agenda by the countries where it promotes social dialogue, social protection and job creation that effectively consolidate the social value of work. Thus, this study aims to discuss what are the limits of flexible working rights in Brazil offsetting up the two concepts, as well as verifying the possibility of implementing a flexicurity model in Brazil.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att undersöka de svenska turordningsreglerna i 22§ LAS och den danska arbetsmarknadsmodellen flexicurity. Syftet är att undersöka ländernas modeller för att se hur båda ländernas arbetstagare och arbetsmarknad påverkas. Kan Sverige eventuellt lära sig något av den danska arbetsmarknadsmodellen? Den danska arbetsmarknadsmodellen präglas av en stor flexibilitet vilket både gör det lättare att anställa och säga upp arbetstagare. I Danmark finns det ingen lag om anställningsskydd, därför finns det inte heller några turordningsregler som kan tillämpas vid arbetsbrist. Resultat och statistik visar på att turordningsreglerna både bidrar till att unga på arbetsmarknaden missgynnas och att arbetsrörligheten blir lägre. Turordningsreglernas syfte är att skydda de mest utsatta arbetstagarna på arbetsmarknaden. Syftet av reglerna fyller idag inte längre sin funktion då det framförallt är de unga arbetstagarna som är de mest utsatta. Sysselsättningsgraden bland personer mellan 15-24 år är nästan 20 procent lägre i Sverige i jämförelse med Danmark. Det är till stor del den unga arbetskraften som bär upp den danska sysselsättningsgraden då de visar lägre siffror bland äldre men framförallt bland personer med invandrarbakgrund. Den danska arbetsmarknadsmodellens allra svagaste sida är just att de inte riktigt lyckats integrera personer med invandrarbakgrund på arbetsmarknaden. Statistik visar även att det är arbetstagare med invandrarbakgrund som är den grupp av arbetstagare som är mest flexibel.