Syftet med uppsatsen var att undersöka individers attityder till och uppfattningar av deras lands välfärdspolitik; i USA, Tyskland och Sverige. Vidare undersöktes om och hur respektive individ tror att deras tillgång till välfärdstjänster skulle ha sett annorlunda ut i ett annat välfärdspolitiskt system. Upplevelsen av tillgången till och kvaliteten på välfärdstjänstområdena ”sjukvård”; ”inkomsttrygghet – arbetslöshets- och sjukförsäkring”; ”utbildning” samt ”ålderdom – pensionsförsäkring och vård” undersöktes, med fokus på utbildning. Samt hur individerna själva ansåg att det borde vara. Sex individer ifrån Sverige, Tyskland och USA; två från respektive land, intervjuades. Resultaten visade att den ena svenska respondenten är nöjd med det svenska välfärdssystemet då det inte finns klasskillnader, enligt honom. Den andra respondenten från Sverige är mer kritisk. Även den ena intervjupartnern från Tyskland var kritisk mot det tyska välfärdssystemet, men samtidigt tyckte den att mycket, inom till exempel sjukvården och med bidrag, fungerar bra. Den andra tyska respondenten ställde sig mycket positiv till det tyska välfärdssystemets och ansåg att alla medborgare har samma möjligheter. Respondenterna från USA är dock negativa till ländernas välfärdssystem och kritiserar sjukvården, utbildningen och bidragssystemets bristande förmåga att erbjuda likvärdig tillgänglighet och kvalitet. Den statliga välfärdstjänst som respondenterna var mest positiva till var utbildning. Alla respondenter var för att staten skulle erbjuda likvärdiga utbildningsmöjligheter till alla. Mest misstänksamma var man mot bidrag och arbetslöshetsersättning som de flesta misstänkte att det förekom fusk med. Dessa resultat stämmer väl överens med tidigare forskning av mer kvantitativ karaktär och erbjuder en djupare insyn i individens resonemang i de olika frågorna.

SammanfattningMed bakgrund i en teoretisk modell som omfattar trygghetsdimensionerna: Arbetstrygghet,sysselsättningstrygghet, inkomsttrygghet och kombinationstrygghet undersöker uppsatsenupplevelsen av arbetslivstrygghet. Dessa fyra trygghetsdimensioner utgör även grunden föruppsatsens struktur både i avseende empiri, tidigare forskning samt teoretiska perspektiv.Sammanfattningsvis visar uppsatsens resultat att det rådde en positiv syn på anställningsskyddetgenom LAS. Bland de fackligt aktiva respondenterna fanns det även en uppfattningom att anställningsskyddet i synnerhet gynnar arbetslivets mer utsatta grupper, något somstår i kontrast till tidigare forskning. Även om anställningsskyddet var av betydelse för respondenternavar dock möjligheten till arbete i generell mening viktigare och detta fram förallt för respondenter med låg utbildningsnivå. Uppsatsen visar också att inkomsttrygghet isynnerhet var viktig för ensamstående med barn och i förläningen att flerförsörjarmodellenuppgavs ha stor betydelse. Slutligen visar uppsatsen också på att arbetsotrygghet även ärrelaterad till oron över att förlora sin sociala status eller att vid arbetslöshet inte finnas med iett socialt sammanhang. Detta indikerar att arbete för respondenterna även uppfyllde en viktigfunktion i avseende social samvaro och att den teoretiska modellen skulle kunnakompletteras med ytterligare en trygghetsdimension och är det social trygghet.Bakgrund:Internationalisering av ekonomin har medfört att arbetsstyrkan snabbare än tidigare måsteanpassas till rådande krav där en reglerad arbetsmarknad lyfts fram som ett hinder för arbetsmarknadsflexibilitet.Utvecklingen har bl.a. lett till en ökad känsla av arbetsotrygghetbland anställda. En eftersträvad aspekt av senare års arbetsmarknadsreformer uppges varaflexibilitet där fokus främst har legat på flexibilitet för arbetsgivare/organisationer ochföljaktigt en degradering av anställningsskyddet eller arbetstagares trygghet.Syfte:Syftet är att undersöka hur arbetslivstrygghet uppfattas av ett antal anställda och uppsagdasamt se vad deras uppfattning bygger på.2Metod:Med hänvisning till uppsatsens förståelsebaserade perspektiv genomfördes tio kvalitativaintervjuer där utgångspunkten för frågorna byggde på en redan framtagen teoretisk modellav olika dimensioner inom ramen för arbetslivstrygghet. Personerna som ingick i undersökningenrepresenterar kategorierna: uppsagda, personer som själva ansåg det fanns en risk föratt de skulle bli uppsagda och personer som ansåg det sannolikt att de skulle få behålla sinanställning.Resultat:Resultatet visar att likheter och skillnader i anställdas och uppsagdas uppfattning kringtrygghet i arbetslivet till större delen kan förklaras med hänvisning till faktorer som anställningssituation,fackliga uppdrag, utbildningsbakgrund samt civilstatus.

Om tidigare grupper av tiggare främst identifierats som ”etniska” svenskar, består den nya gruppen huvudsakligen av utsatta EU-medborgare med romskt ursprung. Följande studie avsåg undersöka om socialsekreterares föreställningar om tiggare kan komma att påverka hur de väljer att använda sitt handlingsutrymme. Genom semistrukturerade intervjuer med handläggare inom ekonomiskt bistånd samt en innehållsanalys av de lagrum som rör socialtjänstens myndighetsutövning riktade mot gruppen, har en del betydelsefulla föreställningar identifierats. Parallellt med medkänsla tenderade de intervjuade biståndsbedömarna att förskjuta ansvaret för målgruppen till nationer och strukturer utanför Sveriges gränser. Likaså föreslog ingen av informanterna att EU-medborgarna, på lika villkor som svenska medborgare, bör inkluderas i de svenska välfärdssystemen. Biståndsbedömarnas exkluderande och skillnadgörande föreställningar om målgruppen tolkas som ett led i socialtjänstens och lagstiftningens målrationella utformning. Resultatet av välfärdssystemets utformning blir att den utsatta EU-medborgaren osynliggörs. / If the earlier consumptions of beggars were defined as "ethnic" swedes, nowadays the group of beggars are mainly accredited as vulnerable EU-citizens of Roma origin. The following study investigated if the conceptions of the beggars can contribute to the social secretary’s ability to affect their discretion. Through semi-structured interviews involving with the administrators of the social work and also including a content analysis of the law section adapting to the authority, some important concepts have been detected. The empirical data contribute to showing how operators in welfare tend to have a habit of displacing responsibility to outside of Sweden. The absquatulate the social workers reflected in the interviews was intertwined with compassion and a behavior of transferring the responsibility for the target group to other nations and structures outside of Sweden. Nevertheless, none of the informants suggested that EU-citizens, on the same conditions as Swedish citizens, should be included in the Swedish welfare. The representatives of social work and their contributions of difference-making, thus their excluding conception of the target group is considered to be a result of social service and governmental conformation. To summarize, the results we can recognize within the investigation of the welfare-systems connection to the EU-citizen, is according to the critics that the the vulnerable EU-citizen has lost his rights and position in a society where beggars can only function as ”invisible”.

<p>Summary</p><p>At the start of my employment at the Swedish National social insurance office I was a bit confused because there were two categories which I defined as belonging to the same category (working handicapped) but it wasn’t so. The persons I where going to meet was defined as having incapacity to work and therefore, they were defined as not standing to the labour markets conversion. They were defined as being to sick for being at the labour market. </p><p>The aim of this work is to shed light on what grounds a decision concerning a person which will be categorized as incapable of working and looking at the categorized person’s status. At the same time look if the statuses are marred to similarities or differences with the group of persons which are categorized as working handicapped defined through the definition according to enactment 2000:630 which is on of the Swedish Labour Market Board’s (AMS) laws for the Swedish labour market politic. </p><p>The way the author Mikael Holmqvist describes parts of his empiric in his book (2005): “Samhall, att bli normal i en onormal organisation” found an astonishing resemblance with my own experiences. I decided that Holmqvists book could fill a very important role in my work. To shedding more light over my question I looked very briefly on statistics concerning people with different impaired bodily functions from Statistiska centralbyrån (SCB), statistics from the National social insurance office (Försäkringskassan), and statistics from the project I was working in - FUNAKTIVA.</p><p>My theoretical perspective is in the intersection between human’s possibility to decide or not decide his/her own shape. Therefore I have chosen a role theoretical perspective. Talcott Parsons classical theory of the sick role is widely used, therefore I also used it. I also use Deborah Stones theory of explaining politics of disablement from the development of the western industrialism. </p><p>To reach some answers for my aim of the subject I have used a case method. I have analyzed five cases. I have found that my procedure for collecting data is most likely to conform to an ethnographic perspective. Conceptions for the analytical work are mostly done with the help of Pierre Bourdieu and parts of his conceptions. My empiric for this work are from journals from my work, different kind of conversations with persons in my daily work, different organizations, there are also three interviews which I had done with part of my empirics. My intention to compare the group which was defined as working handicapped with the group that I met which was defined as retarded/pensioned or incapable of working take place with Mikael Holmqvist study and my own practical experience. </p><p>The statement in the summary of the analysis is that I found an obvious perspective of conflict between the status of the persons´ when they where administrated within the Social insurance office and the local employment office as sick and the opinion that the persons in the empiric had of themselves. I also found out that there is an obvious perspective of conflict between the persons will to study and/or work and what the systems says that they are capable of doing.</p><p>The empiric shows that none of the persons were given topical interest to any of the roles in the system of work (working-handicapped and the different ways of employee one can be with the help of the code working-handicapped).</p>

Summary At the start of my employment at the Swedish National social insurance office I was a bit confused because there were two categories which I defined as belonging to the same category (working handicapped) but it wasn’t so. The persons I where going to meet was defined as having incapacity to work and therefore, they were defined as not standing to the labour markets conversion. They were defined as being to sick for being at the labour market. The aim of this work is to shed light on what grounds a decision concerning a person which will be categorized as incapable of working and looking at the categorized person’s status. At the same time look if the statuses are marred to similarities or differences with the group of persons which are categorized as working handicapped defined through the definition according to enactment 2000:630 which is on of the Swedish Labour Market Board’s (AMS) laws for the Swedish labour market politic. The way the author Mikael Holmqvist describes parts of his empiric in his book (2005): “Samhall, att bli normal i en onormal organisation” found an astonishing resemblance with my own experiences. I decided that Holmqvists book could fill a very important role in my work. To shedding more light over my question I looked very briefly on statistics concerning people with different impaired bodily functions from Statistiska centralbyrån (SCB), statistics from the National social insurance office (Försäkringskassan), and statistics from the project I was working in - FUNAKTIVA. My theoretical perspective is in the intersection between human’s possibility to decide or not decide his/her own shape. Therefore I have chosen a role theoretical perspective. Talcott Parsons classical theory of the sick role is widely used, therefore I also used it. I also use Deborah Stones theory of explaining politics of disablement from the development of the western industrialism. To reach some answers for my aim of the subject I have used a case method. I have analyzed five cases. I have found that my procedure for collecting data is most likely to conform to an ethnographic perspective. Conceptions for the analytical work are mostly done with the help of Pierre Bourdieu and parts of his conceptions. My empiric for this work are from journals from my work, different kind of conversations with persons in my daily work, different organizations, there are also three interviews which I had done with part of my empirics. My intention to compare the group which was defined as working handicapped with the group that I met which was defined as retarded/pensioned or incapable of working take place with Mikael Holmqvist study and my own practical experience. The statement in the summary of the analysis is that I found an obvious perspective of conflict between the status of the persons´ when they where administrated within the Social insurance office and the local employment office as sick and the opinion that the persons in the empiric had of themselves. I also found out that there is an obvious perspective of conflict between the persons will to study and/or work and what the systems says that they are capable of doing. The empiric shows that none of the persons were given topical interest to any of the roles in the system of work (working-handicapped and the different ways of employee one can be with the help of the code working-handicapped).

Det svenska välfärdssystemet är ett komplext system som inkluderar en mängd olika servicefunktioner, olika former av stödjande verksamheter och olika finansieringsmodeller. Det kombinerar ett professionellt utförande med en serviceinriktning. Där finns en avsaknad av utvärderingar om hur individer utnyttjar de olika samverkande komponenterna i systemet. Komplexiteten begränsar möjligheterna till att studera interaktioner mellan dess olika delar. Termen ”kommundiagnos” introducerades i Sverige under 1970-talet. Under 1980- och 90-talet skapades inom flera svenska landsting speciella enheter vilka skulle ta fram ny kunskap för styrning baserat på information från dessa kommundiagnoser. I kommundiagnosen skulle administrativa, medicinska och samhällsdata vägas samman på ett systematiskt sätt för att ge information om befolkningen. Dessa resultat skulle sedan användas i politiska såväl som administrativa diskussioner om fördelning av resurser. Utnyttjandet och genomslaget av dessa kommundiagnoser har diskuterats. Resultat från gränsöverskridande analyser av särskilda behovsgrupper, förtidspensionerade, reser frågor om effektiviteten i välfärdssystemet.   I denna uppsats föreslås en ny form av metodik för att sammanställa information om olika delar av välfärdssystemet. En utvärderingsmodell utvecklades under det s.k. Oxelösundsprojektet, efter att ett försök att genomföra en kommundiagnos inte gett avsett resultat.   Modellen resulterade i värdefull ny information om konsumtionen av välfärdens resurser. Ny kunskap framkom även om individuell konsumtion av tjänster under processen ledande till förtidspension. / The Swedish welfare system is complex and includes a range of health and social services, varying providers, and numerous financial methods. Such complexity makes it difficult to evaluate the components and study their interactions. Although the system combines a professional problem solving approach with a service concept, it currently lacks evaluative analyses to offer perspective on how individuals might benefit from the different components of the system. During the 1980s and 1990s, many county councils in Sweden established special units to elicit new knowledge , using the community diagnostic model (CDM) to collect and analyze medical and administrative data about welfare recipients. The system intended to use such data in policy discussions, especially to improve the health system, and also in planning processes between component providers who sometimes respond as individual participants. Others have discussed the use and impact of such data in managing health and social services. Further, intersectoral studies, e.g. how disabled individuals use services, have raised questions regarding the effectiveness and efficiency of the welfare system that might relate to differing internal and external expectations regarding supplied services.   This thesis proposes a new methodology for collecting information from the different components of the welfare system. The evaluation model, D5, described here was developed and tested during a “community diagnosis” in the small municipality of Oxelösund, which is located south of Stockholm. The model produced valuable information on service utilization predictors for and also added new data that will enhance the identification of appropriate services during the application process for disability pensions. / <p>ISBN978-91-85721-54-2</p>

En förändring i det svenska välfärdssystemet har pågått sedan 1990-talet, ett årtionde som i många fall anses vara en brytpunkt för den svenska välfärden. De kommande decennierna efter 1990-talet har kännetecknats av ett välfärdssystem som har blivit allt mer nermonterat. En stark utveckling av arbetslinjen (workfare) har ersatt den välkända svenska välfärdsmodellen. I dagens välfärdssystem har tidigare studier en enad bild om hur individer i utsatthet och fattigdom tenderar att falla mellan skyddsnätet och hamnar allt längre ifrån samhället. Baserat på sju semistrukturerade intervjuer med personal på ekonomiskt bistånd inom socialtjänsten och med personal från stadsmissionen visar resultatet på en ökad ojämlikhet i samhället, där individer i utsatthet får en allt mer komplex problematik. De krav som ställs på de allra mest utsatta är för höga och inte alltid möjliga att genomföra. Samhället har svårt att nå individerna på deras behovsnivå och när offentlig sektor misslyckas får den tredje sektorn så som stadsmissionerna ta över. En studie som berör hur det strukturella blir individuellt och hur individer på flera olika sätt faller mellan stolarna och hamnar hos stadsmissionens verksamheter. / A change in the Swedish welfare system has been going on since the 1990s, a year that in many cases is seen as a breakpoint for the Swedish welfare. The coming decades after the 1990s have been characterized by a welfare system that has been increasingly dismantled and a strong development of the workfare has replaced the well-known Swedish welfare. In today's welfare system, previous studies have a united picture of how individuals in vulnerability and poverty tend to fall between the safety net and end up increasingly further from society. Increased inequality is described in the study and the demands placed on the most vulnerable are too high for them to be able to see the ones that are possible to implement. It is difficult for society to reach the individuals at their level and when the public sector fails, the third sector such as Non-profit organizations take over. A study that deals with how the structural becomes individual and how individuals ends up with Non-profit organizations when the public sector fails.