Syfte och frågeställningar Studiens syfte var att undersöka gravida kvinnors aktivitetsvanor under respektive trimester samt barnens födelsevikt. Därför undersöktes moderns fysiska aktivitetsnivå och om den påverkade barnets födelsevikt samt huruvida moderns ålder hade betydelse för vilken form av fysisk aktivitet som utfördes. I studien granskades även om det förelåg någon skillnad beträffande barnets medelfödelsevikt mellan mödrarnas åldersgrupper. Frågeställningarna var: 1. Gravida kvinnors fysiska aktivitetsvanor - Antal dagar i veckan - Aktiviteter som utfördes - Anledning till inaktivitet 2. Fanns det någon skillnad mellan fysisk aktiva och inaktiva mödrar gällande barnets medelfödelsevikt? - Den fysiska aktivitetsnivåns påverkan på barnets födelsevikt. 3. Skiljde sig valet av fysisk aktivitet och barnets medelfödelsevikt åt mellan mödrarna i respektive åldersgrupp? - Förelåg det någon skillnad mellan kvinnornas åldersgrupper gällande om de var fysiskt aktiva eller inaktiva? Metod Fyra BCV (Barnavårdscentraler) i en storstadskommun kontaktades och totalt delades 116 stycken enkäter ut. Vi fick tillbaka 58 enkäter och analyserade dem i SPSS. Efter insamlandet av enkäten hölls kortare gruppsamtal med sköterskorna på respektive BVC där de fick dela med sig av sina erfarenheter inom området och kring vårt valda ämne. Litteratursökningen som gjordes innebar att vi tittade på tidigare studier för att få en större kunskap inom det valda området. Denna litteratursökning gjordes främst på Internet med hjälp av olika databaser men även utländsk litteratur studerades. Resultat Resultatet visade att den fysiska aktivitetsnivån hos de gravida kvinnorna sjönk desto senare in i graviditeten de kom. Den form av fysisk aktivitet som kvinnorna valde främst var promenader, men även gruppträning, styrketräning samt annan aktivitet fanns med som dominerande aktiviteter. Främsta anledningen till inaktiviteten som kvinnorna själva angav var medicinska skäl/komplikationer kopplade till graviditeten. För de tre trimestrarna kunde ingen nämnvärd skillnad ses på barnens medelfödelsevikt mellan de kvinnor som varit fysiskt aktiva under graviditeten och de som varit inaktiva enligt vår egen klassificering. Det var främst de yngre mödrarna som stod för denna inaktivitet. Det studien även fann var att de mödrar som födde barnen med en låg födelsevikt, var de kvinnor som under sin graviditet varit mest fysiskt aktiva. Resultaten visade också på att valet av fysisk aktivitet skiljde sig en aning åt mellan de båda åldergrupperna av mödrar och att barnen till de yngre mödrarna hade en obetydligt högre medelfödelsevikt. Slutsats Vi kan inte från studien dra några generella slutsatser inom ämnet men materialet kan användas för vidare forskning inom området och för att testa olika hypoteser. / Aim and questions The aim of this study was to examine pregnant women’s habits in physical activity during the three trimesters and the birth weight of the children. There for the mother’s level of physical activity and if it had any correlation with the birth weight of the child were examined. We furthermore wanted to see if there was a difference between the older and younger women in the choice of activities and in the children’s birth weight. The questions were: 1. Pregnant women’s habits in physical activity - The number of days per week - The activities that were practised - The reasons for inactivity 2. Was there a difference between physically active and inactive mothers when it comes to the child’s birth weight? - The level of physical activities’ influence on the child’s birth weight 3. Was there a difference in the choice of physical activity and the child’s birth weight between the mothers in respectively age-group? - Was there a difference between the women in respectively age-group considering weather or not they were physically active? Method Four child health centres in a big city municipality were contacted and 116 questionnaires were given out. We received back 58 questionnaires and analyzed them in SPSS. After that shorter interviews were held with the nurses in groups where they shared their experiences in the field. We also looked into other studies made in the field on the Internet and in different databases and literature to get a deeper understanding in the subject. Results The study showed that the level of physical activity amongst the pregnant women decreased the later in the pregnancy that they proceeded. The study also showed that the pregnant women all in all during the three trimesters foremost practised walks, but weight-lifting, grouptraining and other activities were also performed. The main reason for inactivity was medical reasons/complications connected to the pregnancy. There was no considerable difference in the children’s mean birth weight between the active and inactive mothers according to our definition and it was foremost the younger mothers that were inactive. The study also found that the mothers that gave birth to the children with low birth weight were also the ones that had been most physically active during their pregnancy. The result also showed that there was a small difference in the choice of activities between the two age-groups in the mothers and the children to the younger mothers had an insignificant higher mean birth weight. Conclusion The results of the study is not enough to make any general conclusions in our subject but it can be used as a foundation for further research in the field and to test different hypothesises.

Katrineholms kommun har tillsammans med landstinget Sörmland och Apoteket AB ingått i en gemensam satsning när det gäller Hälsotorget. Målgruppen som Hälsotorget vänder aktiviteterna till är individer med behov eller intresse av hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande insatser, vägledning till självhjälp, gemenskap och behov av stöd. Hälsotorget riktas även till den friska delen av befolkningen i syfte till att behålla en god hälsa och förebygga sjukdom. Exempel på aktiviteter som Hälsotorget anordnar är promenader, rökslutarstöd, samtalsstöd, livsstilsgrupper och temakvällar. Syftet med studien är att redogöra för deltagarnas uppfattning om Hälsotorget och dess aktiviteter och hur Hälsotorget kan utvecklas för att fortsätta som stödjande arena för befolkningen i Katrineholms kommun, när det gäller det hälsofrämjande arbetet. En kvantitativ metod har använts och en enkät delades ut bland deltagarna på Hälsotorget för att ta reda på uppfattningar och åsikter. Majoriteten av deltagarna var kvinnor och pensionärer och både män och kvinnor var nöjda med verksamheten och det personliga bemötandet. Vissa av deltagarna hade förslag på hur verksamheten kan utvecklas för att bättre passa fler av befolkningen i Katrineholm. Verksamheten fungerar som en social arena med tillgång till råd och stöd och fysisk aktivitet. Nyckelord: hälsofrämjande arbete, Hälsotorget, kvantitativ metod, projektteori

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen är att undersöka vad hälsotidningar anser vara viktiga faktorer för att generera en god hälsa och vad en god hälsa innebär, samt om det har förändrats under en tioårsperiod. För att undersöka det har en innehållsanalys av två olika hälsotidningar genomförts. Frågeställningarna som undersökningen utgått ifrån är: Hur ser innehållet ut i tidningarna? Skiljer sig detta mellan år och mellan tidningarna? Vad har det man skriver om för vetenskaplig anknytning? Larmas det mer eller mindre idag än för tio år sedan? På vilket sätt kan innehållet i tidningarna kopplas till de ideal som råder i dagens samhälle? Metod Från år 1998 och 2008 har de tio första numren valts ut av tidningarnaHÄLSA och Må Bra . Fokus i undersökningen har legat på de artiklar som man gör reklam för på framsidan av tidningen. Rubrik och ingress har varit utgångspunkt men artiklarna har även skummats för att bedömning av vetenskaplighetsgrad. Artiklarna delades in i sju olika teman och vetenskaplighetsgrad har bedömts efter en tregradigskala. En bedömning av larmning/trend har också ägt rum. All data har kodats efter ett kodschema för att därefter analyseras i SPSS. För att få reda på hur tidningarna kan kopplas ihop med de ideal som råder idag har rubrikerna på framsidan studerats och vissa rubriker har lyfts fram som exempel på hur man gör läsaren uppmärksam på hur man bör se ut för att passa in i normen. Resultat och slutsats Resultatet visar att det övervägande temat är medicin och det minst förekommande är temat kost. Tidningarna skiljer sig inte åt i fördelningen av teman, varken -98 eller -08. Båda tidningarna har ungefär samma grad av vetenskaplighet inom vardera tema. Dock återfinns den högsta vetenskaplighetsgraden inom temat medicin. Vad det gäller benägenheten att larma så har den ökat i HÄLSA medan man i Må Bra inte kan se någon nämnvärd skillnad. Vetenskaplighetsgraden har sjunkit i HÄLSA medan ingen skillnad kan ses i Må Bra. Innehållet i tidningarna kan kopplas till dagens ideal genom sina val av ämne och rubriker. Undersökningen visar att viktiga aspekter för att generera en god hälsa enligt dessa tidningar är att man mår bra, är frisk och trivs med sig själv och sitt utseende. Vilket underförstått innebär att man är smal och har ett acceptabelt yttre. Det man skriver om är faktorer som ska hjälpa läsaren att uppnå detta och vad läsaren ska göra för att passa in i den idealbild som råder i dagens samhälle.

Idag arbetar mer än en tredjedel av Sveriges befolkning på udda arbetstider. Nattarbete medför ökad risk för ohälsa. Syftet med interventionsstudie var att beskriva och jämföra om den subjektiva och objektiva hälsan som framkommer i hälsoprofilsbedömningar före respektive efter införandet av ett kompendium med kost- och motionsråd förändras hos kvinnor som arbetar natt. Personer som arbetar natt är en riskgrupp, detta på grund av olika faktorer Urvalet bestod av tio kvinnor i åldern 20 till 25 år. Samtliga kvinnor arbetar regelbundet natt på restaurang under helgerna och har problem med regelbundna mat- och motionsvanor. Rekryteringen skedde med bekvämlighetsurval. Resultatet på första hälsoprofilsbedömningen visade att ingen av kvinnorna hade bra kondition och kvinnorna uppgav att de hade dåliga kost- och motionsvanor. Vid en uppföljning åtta veckor efter interventionen visade resultatet att kvinnorna fått bättre rutin både vad det gäller kost och motion samt att deras stress och symptom minskat. Deras upplevelse av hälsa dessutom ökat. Wilcoxon test påvisade signifikanta förbättringar på samtliga dessa variabler. / More than a third of Swedens population is currently working odd hours. Nightshifts do increase risks of unhealth. The purpose of this intervention study was to describe and compare if the subjective and objective health of night working women was changed, before and after the introduction of a compendium with health and excercise advise, indicated by two health examinations. The sample consisted of women in the ages of 20 to 25 years. All of the women were regularly working nightshifts at a resturant during the weekends and had problems with eating and excercising. The result in the first health examination indicated that none of the women was in good shape nor did they have a healthy diet, which also was confirmed by the women. After the intervention the results indicated that the women had better routine regarding their diet and excercise, the women also decreased their stress and symptoms related to stress. They also perceived their health as better. Wilcoxon test showed significant differences, which confirmed their perceptions.

Injuries caused by accidents are one of the major health problems in Sweden. Risklinjen is a model to increase people’s awareness and possibilities to report risk for injuries. In spite of this several municipalities choose to leave Risklinjen. This thesis tries to find out how municipalities argue about Risklinjen and membership in this function. / Enligt en nyutkommen rapport från Konsumentverket, så har olyckor som drabbar barn ökat markant, jämfört med för 10 år sedan. De äldre utgör också en så kallad högriskgrupp och står för över 50 procent av vårdfallen inom den slutna vården.   Avsikten med Risklinjen som startades under ledning av Folkhälsoinstitutet år 1993, är ett olycks- och skadeförebyggande arbete, där medborgare genom en tydlig infrastruktur, på ett enkelt sätt ska kunna anmäla upptäckta risker, som sedan kan åtgärdas snabbt. Cirka sjuttio kommuner, främst i norra delen av Sverige är medlemmar i Risklinjen, men i Sörmland har flera kommuner valt utträde ur denna.   Syftet med undersökningen är att öka kunskapen kring två kommuners uppfattning och argumentation kring medlemskap, respektive icke medlemskap i Risklinjen. Kommunernas uppfattningar och argument torde ligga till grund för deras handlande avseende Risklinjen. Intervju har valts som metod, där informanternas resonemang kan ha betydelse för vidare arbete eller förhållningssätt avseende Risklinjen.   I Västerås kommun organiseras Risklinjen genom förvaltningen för Teknik och Idrott. Man har arbetat fram lokala rutiner som gör det enkelt för medborgare att anmäla upptäckta risker, vilket innebär att kommunen snabbt kan åtgärda uppkomna problem.   I Eskilstuna kommun låg ansvaret för tidigare medlemskap i Risklinjen, på en så kallad Utvecklartjänst på Kommunstyrelseförvaltningens Demokrati- och medborgarenhet.  I mars 2002 gick kommunen med som medlemmar i Risklinjen, men ersatte denna senare med den så kallade Synpunktshanteringen, dit allmänheten kan vända sig med alla typer av frågor och synpunkter som rör kommunen.   I Västerås kommun fungerar Risklinjen som en funktion eller redskap för olycks- och skadeförebyggande arbete, medan intrycket från Eskilstuna kommun är att man eftersträvar en ökad kontakt med medborgarna i största allmänhet.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur man med annan utbildning utöver hälsopedagogexamen möter den arbetsmarknad som väntar samt få klarhet i hur hälsopedagogarbetet ser ut. Våra frågeställningar är följande: 1. Vilka utbildningar, kopplade till arbetsområde, är meriterande utöver hälsopedagogutbildningen? 2. Vad karaktäriserar hälsopedagogarbetet? Metod Studien är en kvantitativ enkätstudie. Vår undersökningsgrupp är utexaminerade hälsopedagoger från Gymnastik- och Idrottshögskolan i Stockholm mellan åren 2002 och 2008. Vi har vänt oss till de studenter som själva anser att de arbetar med ett hälsoinriktat arbete vid tiden för enkätstudien och resultatet bygger på 50 st enkätsvar. Resultat Övervägande delen av respondenterna tyckte att deras hälsopedagogexamen varit betydelsefull för deras aktuella anställning. 62% av dessa hade läst en eller flera andra utbildningar som också varit betydelsefulla. Inom arbetsområdet fysisk aktivitet/motion fanns hela 16 st olika utbildningskategorier som varit meriterande för anställningen. Inom andra arbetsområden, så som styrdokument och alkohol, var det inte alls lika vanligt med så många utbildningskategorier. Det mest förekommande arbetsområdet man arbetade inom var fysisk aktivitet/motion samt stress. Privat arbetsgivare var vanligast. Att arbeta på individnivå och inom åldersgruppen 31-64 år var det vanligaste. Den dominerande målgruppen var personal på en arbetsplats eller särskilda yrkeskategorier samt frivilliga klienter. Slutsatser Hälsopedagogens arbetsmarknad tycks vara en blandning mellan både breda och smala kvalifikationskrav. Hälsopedagogens arbetsmarknad verkar inte fullt ut motsvara den kompetens man får av en högskoleutbildning till hälsopedagog. Med en kompletterande utbildning är chanserna bättre att möta denna arbetsmarknad. Hälsopedagogen arbetar i huvudsak mot arbetsplats med rådgivning i syfte att åstadkomma beteendeförändring.

Introduction The interest in relations between arts and workplace related health has increased. The focus has mostly been on the work of arts and health from a disease perspective and to the best of our knowledge the research focusing on relation between the artists and workplace related health from a salutogenic perspective is rare. In 2007 a project called the Contemporary Artists in Contemporary Society (CACS) Scania project was implemented and evaluated. The project consisted of twelve visual artists being positioned at eight workplaces on half time for a period of six months. The idea of the project was that unprejudiced meetings between the artists and the staff could result in workplace related health promoting processes. This study will try to unravel some of the mystery of how artists’ presence can result in workplace related promotion of health.    Aim The aim was to identify success factors for visual artists functioning as health promoters at a workplace.   Procedure The search for success criterion started with going through the project descriptions and the evaluation reports from the CACS Scania project. This exposition led to the selection of one project that was considered a particularly successful case. Two artists had been placed at the office for management of regional development in Scania. The employees consisted mainly of civil servants and administrators. The evaluation material belonging to this particular project was studied, searching for possible explanations to the success of the project. The material consisted of digital recordings from a focus group interview with five of the participating staff, an interview with the manager, an interview with the two artists as well as stories written by the two artists throughout the project and finally the project description as well as the folder that the two artists produced as a summary of the project. The analysis of the material was influenced by qualitative content analysis and three categories of success factors were found.   Results The experience of the participating staff The result showed that the staff mainly had had positive project related experiences. The staffs’ experiences could be linked to the salutogenic factors comprehensibility, manageability and meaningfulness. The various project related activities were found to be meaningful and the different activities were considered a pleasant reflective break from an everyday routine based and hectic practice. Some of the staff reported having problems managing the openness and indistinctiveness of the project, but the frequent communication with the artists, as well as support from the manager made the indistinctiveness manageable. The presence of the artists and the different project related activities were often found to be amusing, with adherent facilitation of wellbeing among the staff. At other occasions the presence of the artists could be considered disturbing. The artists brought new perspectives into the workplace that sometimes challenged the staffs’ customary way of thinking and acting, opening up possibilities for creativity and reflective processes of work related learning. It seemed as if the positive health related experiences of the staff relied on communication and mutual construction of intellectual fellowship and project related meaning (intersubjectivity).   A framework for the work of the artists Four criteria were considered a useful framework for a description of the artists successful work at the workplace. 1. Presence - The artists were often present at the workplace. 2. Inspiration – The artists were inspired by the workplace. 3. Activity - The artists were constantly presenting things and activated the staff through out the project 4. Communication – The artists communicated with the staff during the development, implementation and completion process of the project.   Organisational climate It seemed as if the organisational climate was suitable for using artists as health promoters. The staff and the manager were for instance describing them as willing to try new and innovative strategies for the development of their work in general and their work related health in particular.   Conclusion To conclude there is a health promoting potential when involving artists as health promoters at a workplace. For this potential to be realised we found three categories of success factors. The experience of the participating staff were considered important since positive experiences, with adherent positive feelings, form the base for psychological and biological processes that generally have a positive impact on health. These experiences are on the other hand dependent on other facilitating factors, that here can be linked to for instance the artists as well as the organisational climate.

TIA är en kraftig varningssignal för att drabbas av en allvarligare hjärt-kärlhändelse, bland annat stroke. Hjärt-kärlsjukdomar är beroende av levnadsvanor, där låg nivå av fysisk aktivitet är en viktig faktor. Bland de viktigaste behandlingsmetoderna mot hjärt-kärlsjukdomar, både primär - och sekundärpreventivt, är förändring av levnadsvanor. Rådgivning om fysisk aktivitet bör bestå av individanpassade muntliga råd i kombination med skriftlig information och uppföljning. Sjukgymnaster som träffar TIA-patienter har möjlighet att informera patienterna om fysisk aktivitet men det är inte känt i vilken omfattning detta sker. Syftet med denna deskriptiva studie var att genom en enkät undersöka om och hur sjukgymnaster gav råd angående fysisk aktivitet till TIA-patienter. 25 sjukgymnaster deltog i studien. Samtliga träffade regelbundet TIA-patienter. Resultatet blev att en majoritet av sjukgymnasterna gav korta, individanpassade råd, oftast utan uppföljning. Huvudsyftet för sjukgymnasterna var att bekräfta eller förkasta TIA-diagnosen genom bedömning av eventuella fysiska funktionsbortfall. Organisatoriska, tidsmässiga och resursmässiga hinder kom ibland i vägen för informationen. Konklusionen var att fysisk aktivitet som sekundärprevention hos TIA-patienter inte har en självklar plats i hälso – och sjukvården idag.

No description available.

This study addresses health policy and public health in the field of cardiovascular disease (CVD) on the local level in Sweden. The overall aim is to contribute to the assessment of structural and social conditions within public health by analysing participation processes and outcome patterns in a local health programme. The northern Swedish MONICA study served as a reference area. The research strategy has been to integrate quantitative and  qualitative methodologies and, thereby, focus on different aspects of the health programme under study. The mortality rate was excessive in the study area of Norsjö relative to both provincial and national figures over a period of more than 10 years. This finding formed the basis for a tenyear comprehensive and community-based health programme towards the prevention of CVD and diabetes. Even in this seemingly homogeneous area it was found that socio-economic circumstances were associated with the public health. Almost half of the study population had hypercholesterolaemia (;>6.5 mmol/1), 19% of men and 25% of women were smokers and 30% and 29%, respectively, had high blood pressure. Age had a strong impact on all outcome measures. After adjustments for age and social factors it was found that the relative risk of having hypercholesterolaemia dropped significantly in both sexes during the six years of intervention. The probability of being a smoker was significantly reduced only in highly educated groups. No statistically significant change over time could be found for the risk of suffering high blood pressure. In the reference area of northern Sweden there were no changes over time for any of the selected risk factors. The likelihood of self-assessed good health decreased with increasing risk factor load, with the exception of hypercholesterolaemia , in all social strata. The authorities, including the health and medical staff, were the main actors on the mediastage. Men in manual occupations were least affected by the media coverage. The actors and the public as well as the media viewed the health programme as orientated towards individual lifestyles. Community participation was mainly defined by the actors based on the medical and health planning approach. Differences in interpretations, social interests, personal conflicts and ideological constraints among the actors at local level were observed. Some critical attitudes towards the organization and management of the health programme were also noted among the citizens. However, a majority of the public wanted the health programme to continue. The present study underlines the importance of considering age, gender and social differences in the planning and evaluation of CVD preventive programmes. / digitalisering@umu