<p>Det finns de individer som på grund av deras uthållighet och engagemang beskrivs som eldsjälar. De uppmärksammas ofta i samband med utvecklingsarbeten och framstår som nödvändiga för arbetets innovativa progression. Eldsjälarna uppfattas som betydelsefulla resurser för olika verksamheter men engagemanget har under senare år uppfattats kunna ha ett dyrbart pris. Vissa blir mer engagerade av att arbeta i motvind, men inte alla. Flera potentiella eldsjälar klarar inte av den långvariga stressen utan bränner ut sig. Studien syftar till att bidra med förståelse kring det sociala stödets påverkan på eldsjälars engagemang. Genom att arbeta utifrån en hermeneutisk narrativ metod söker vi redogöra för ett mönster för hur det sociala stödets direkta och indirekta effekter främjar engagemangets utvecklingsprocess. Studiens narrativa och därigenom socialkonstruktivistiska prägel har påverkat hela processen för hur det empiriska underlaget har inhämtats till hur resultatet har skildrats. Resultatet visar att socialt stöd med dess olika effekter främjar och i vissa fall även fungerar som en förutsättning för engagemangets utveckling.</p>

<p>Syftet med denna intervjustudie är att studera examinerade hälsovetarstudenters övergång från studier till arbetsliv och deras uppfattningar om kunskap, studier och arbete idag. Vi har intervjuat 17 hälsovetare som gick Hälsovetarutbildningen på Högskolan Väst för ett flertal år sedan. Utifrån ett nutida perspektiv undersöker vi hur de har utvecklat sin yrkesroll övertid och vilken betydelse Hälsovetarutbildningen har haft för deras yrkesroll.</p><p>I studien framkommer att hälsovetarna har en bred syn på kunskap och att det är vanligt att de förhåller sig till flera olika kunskapsinriktningar och pedagogiska teorier samtidigt. Det finns influenser av humanism, naturvetenskaplighet och flertalet pedagogiska inriktningar. Hälsovetarna ser kunskap som både objektiv faktakunskap och som en subjektiv process om vart annat, beroende på i vilka sammanhang de tas upp. Detta menar vi uppstår i och med att hälsovetarna förväntas leva upp till både en vetenskaplig profession (en slags ”hälsoexpert”) och en ödmjuk pedagog. En viktig förmåga för hälsovetarna blir därför att kunna balansera dessa olika kunskaper och synsätt, för att passa in i alla roller och situationer som krävs. Ett av de mest framträdande resultaten i studien är att hälsovetarna har tillägnat sig flera ”tysta” och anpassande förmågor. Yrkesrollen handlar om ledarskap, självständighet, tålamod, argumentation, förtroende, ödmjukhet, social kompetens och förståelse för olika lokala kulturer, strukturer och sociala koder i olika grupper med mera. Särskilt viktiga strategiska förmågor är till exempel att känna av när det är läge för vissa projekt och när människor är mogna för förändring.</p><p>Hälsovetarna har till stor del ett livslångt perspektiv på kunskap och uppfattar de olika förhållningssätt som de fick med sig ifrån Hälsovetarutbildningen som mycket värdefulla i deras yrke. Själva inträdet på arbetsmarknaden upplevs olika beroende på yttre omständigheter som till exempel omorganisationer och tillgång till socialt stöd. Hälsovetarna upplever att det fanns en bra koppling mellan teori och praktik under Hälsovetarutbildningen, men att deras verklighetsuppfattning av arbetslivet inte alltid stämde överens med verkligheten. Yrkesrollen är mer strategisk än vad de kunde föreställa sig under utbildningen. Samtidigt är hälsovetarna övertygade om att de kunskaper som behövs i deras yrkesroll går att tillägna sig under resans gång.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att ge en forskningsöversikt kring begreppet social sårbarhet i relation till naturkatastrofer i allmänhet. Sårbarhet i relation till naturkatastrofer har kartlagts och studerats vetenskapligt under en kortare period, medan social sårbarhet, som är en undergrupp till sårbarhetsfältet, har studerats förhållandevis lite. Genom att ta reda på vilka människor/grupper av människor som är mest utsatta för naturkatastrofer finns det en möjlighet för beslutsfattare att fatta välgrundade beslut om var förebyggande insatser bör göras, såväl som akuta insatser i händelse av en naturkatastrof. Tanken är att denna uppsats skall ligga till grund för en lokal studie 2009-2010 av social sårbarhet i en utvald kommun vid Vänerns strand. Vänern är som känt hotad av ökad översvämningsrisk i samband med klimatförändringar och vikten av att undersöka social sårbarhet där är stor. Det huvudsakliga resultatet är att social sårbarhet i relation till naturkatastrofer är bristfälligt kartlagt i vetenskaplig litteratur. Den metodik som har utarbetats för att mäta och hantera social sårbarhet i olika samhällen är fortfarande på ett experimentellt stadium. Att mäta och analysera social sårbarhet i Sverige är möjligt, om än med tydliga begränsningar, men det är av största betydelse att hänsyn tas till de unika förhållanden som råder på den plats som skall studeras. De variabler som används i utländska studier för att mäta social sårbarhet är förmodligen annorlunda från vilka variabler som är lämpliga att använda i Sverige. De studier som undersökts i rapporten använder sig av variabler som är lätta att kvantifiera. Kvalitativa variabler skulle sannolikt vara mer intressanta att mäta i en studie om social sårbarhet i Sverige.</p>

No description available.

<p>Barnmisshandel är ett globalt folkhälsoproblem som existerar världen över, oavsett kultur, etniskt ursprung, samhällsklass, utbildningsgrad och inkomst. Det bedrivs forskning både nationellt och internationellt i ämnet. Det har dock gjorts få kvalitativa studier. Syftet med denna studie har varit att belysa unga vuxnas tankar, känslor och attityder kring barnmisshandel.</p><p>Datamaterialet var från den nationella kartläggningen som genomfördes av Kommittén mot barnmisshandel år 2000. Man genomförde en enkätundersökning om uppväxtförhållanden som sändes ut till 2 500 slumpmässigt utvalda tjugoåringar i Sverige. Det var 1 576 personer (63 procent) som besvarade postenkäten. I enkäten fanns en öppen fråga där respondenten fick möjlighet att fritt berätta om sina tankar och attityder kring barnmisshandel<em>.</em> Det var 358 personer som valde att skriva om sina tankar och erfarenheter vilket utgör det material som analyserats. Som analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys.</p><p>Resultatet genomsyrades av de fyra huvudkategorierna; barns rättigheter, barnmisshandelns konsekvenser, samhällets stöd och inverkan samt orsaker till misshandeln. Framförallt de respondenter som inte varit utsatta för barnmisshandel uttryckte starkt att barn har rätt till en trygg barndom utan någon form av aga samt uttryckte positiva attityder till strängare straff för brottet barnmisshandel. De respondenter som varit utsatta för någon typ av barnmisshandel beskrev sina erfarenheter och dess psykiska konsekvenser, såsom smärtsamma minnen, dålig självkänsla och depression. De som utsatts för sexuella övergrepp uttryckte också känslor av skam och skuld. Särskilt de unga männen uttryckte att de under barndomen inte hade berättat för någon om sina upplevelser. Många av dem som utsatts för misshandel beskrev den psykiska misshandeln som särskilt svår och att denna typ av misshandel bör uppmärksammas mer.</p>

<p>The purpose of this study was to look at the experiences of midwives in maternalhealth care encounters with non-european-born women and men, and to determine ifmidwives deem any special competence necessary to handle these encounters well.We gathered information by means of qualitative interviews and semi structuredquestions with eight midwives all of whom matched the inclusion criterias and gavetheir personal consent. Midwives from four district health care centers in Uppsalawere included. The interviews were transcribed and analyzed by means of qualitativecontent analysis.The results reveal the experiences from encounters with non-european patients to betwofold. On one hand the encounter is a positive, exiting experience with anopportunity to learn more about a foreign culture and exchange experiences. On theother hand complications can occur as patients may have unexpected expectationsregarding the health care, have great difficulties with the language or haveexperienced traumatizing incidents, all on top of coming to Sweden alone withoutrelatives.In the encounter with non-european-born patients the midwives consider it importantto have special competence in form of knowledge of other cultures and religions asthis provides a greater understanding of the reasoning behind the patients’ decisions.Cultural competence is also important as it helps avoid inadvertently insulting thepatient during the encounter.The special competence held by the midwives has been attained from their basic andspecialist education as well as from self acquired experiences and interests. A lifelongeducation is required to uphold this competence as well as a dialog betweenmidwives at the health care clinic.</p>

<p>Handledning av sjuksköterskestuderande är ett område som berör alla kliniskt arbetande sjuksköterskor. Det är ett område som tidigare mest varit en självklar del av sjuksköterskans arbetsuppgifter, men som inte varit direkt synligt. Syftet med denna studie var att undersöka vilka förutsättningar sjuksköterskor upplever att de behöver för att handleda studenter vid verksamhetsförlagd utbildning (VFU).</p><p>Metoden bygger på en systematisk litteraturstudie med 11 vetenskapliga artiklar som kritiskt granskats och analyserats.</p><p>Studien identifierade tre huvudkategorier som var förutsättningar för sjuksköterskor vid handledning av studenter. Dessa handlar om:</p><ul><li>samverkan</li><li>kunskap och kompetens</li><li>organisatoriska förutsättningar och resursbehov</li></ul><p>Till dessa kategorier framkommer ett antal subkategorier som handlar om att det krävs samverkan mellan universitet, VFU-plats, handledare och student. Utbildning och förberedelse av handledare är nödvändigt för att öka kunskapen om metoder vid handledning. Vidare är handledarens motivation och intresse för handledning viktigt. För att bra handledning skall kunna genomföras måste sjuksköterskan utbildas, få kunskaper om handledningsstrategier, få stöd och tid för reflektion samt feedback och belöningar. Sjuksköterskans arbetsbelastning måste anpassas för att handledningen av studenter ska få den tid som behövs.</p> / <p><em>Nurses conditions when preceptoring students</em></p><p>Preceptoring student-nurses is a field that concerns all clinical registered nurses. This field has been an obvious task for nurses but not been visible and acknowledged. The aim of this study is to explore what conditions nurses percept they need to precept student in clinical settings.</p><p>Method used is a systematic literature study where 11 scientific articles been critically reviewed and analysed.</p><p>The study identified three main categories to be important conditions for nurses when preceptoring students. They are about:</p><ul><li>cooperation</li><li>knowledge and competence</li><li>organizational conditions and resource requirement </li></ul><p>To these categories occur a number of sub-categories. They deal with the need of cooperation between university, clinical setting, preceptor and student. Education and preparation of the preceptor is necessary to increase the knowledge of methods when preceptoring. The preceptors' motivation and level of interest in preceptoring is important. To obtain a good quality on preceptorship- the nurse need to be educated, get knowledge about preceptor strategies, get support and time for reflection. They also need feedback and rewards. The workload for the nurse need to be adjusted when preceptoring students so it can take the time needed.</p>

<p><strong>Introduction: </strong>Studies have shown that women are not always satisfied with the effects of contraception and that contraceptive advice is perceived as non-specific. <strong>Aim: </strong>The purpose of this study was to investigate what contraceptive women have chosen to use in the different phases of their reproductive lives, and what they felt had influenced their choice.<strong> </strong> <strong>Method: </strong>A retrospective cross-sectional comparative study with a quantitative approach. A survey with fixed and multiple-choice options was sent to five hundred 45-year old women. <strong>Result: </strong>The study shows that various birth controls are different in the normal reproductive life. The birth control pills , condoms and hormone coil were the contraceptive which women were most satisfied with through the reproductive life cycle, partially supported in previous research. The study also shows that the pill and condoms were most common contraceptives before pregnancy. Copper coil and hormone coil was the most common contraception after pregnancy. Condom was the most common contraceptive during several contraceptive reproductive phases. The women stated that the most common reason to discontinue a contraceptive was pregnancy desire followed by concerns about side effects. The study also shows that women have great integrity in the choice of contraception.<strong> Conclusion: </strong>The  practical significance of this study is that it can be used for counseling on contraceptive use through the life cycle. The scientific significance of the study is to promote women`s reproductive health by being able to provide such specific advice as possible.</p>

IDA-projektet

<p><strong>Bakgrund:</strong> Våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem som påverkar kvinnors hälsa och välbefinnande. Frågor om våld bör ställas till alla kvinnor som besöker sjukvården. Ett bra bemötande är av stor vikt för att kvinnan ska våga berätta om sin situation. Attityder och värderingar från sjukvårdspersonalen påverkar kvinnan och det är viktigt att beakta dessa.</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors och barnmorskors bemötande samt uppfattning om våldsutsatta kvinnor inom primärvården.</p><p><strong>Metod:</strong> Studien var baserad på en kvalitativ metod och grundades på semistrukturerade intervjuer. Urvalet var fem barnmorskor och fem sjuksköterskor på två vårdcentraler inom Uppsala län</p><p><strong>Resultat:</strong> Sjuksköterskor och barnmorskor hade sparsamma uppfattningar om kvinnor som utsatts för våld. Däremot hade de fler uppfattningar av män som slår. Ett bra bemötande ansågs som viktigt av samtliga informatörer. Sjuksköterskor och barnmorskor frågade kvinnor om våld i olika utsträckning och angav att de hade olika erfarenheter i att ställa frågor om våld. Samtliga informatörer hade kunskap om var kvinnan skulle hänvisas däremot fanns brister i kännedom av handlingsplaner.</p><p><strong>Slutsats:</strong> Sjuksköterskor och barnmorskor frågade kvinnor om våld i olika utsträckning detta tror författarna kan vara relaterat med utbildning och erfarenhet. </p><p> </p> / <p><strong>Background: </strong>Violence against women is a serious societal problem that affects women’s health and well-being. All women who seek medical attention should be asked questions concerning violence. A good encounter is of great importance in order for women to dare give information concerning their situation. Attitudes and values held by nursing staff affect the woman and it is important that they are taken into consideration.</p><p><strong>Aim: </strong>The aim of the study was to elucidate primary care nurses’ and midwives’ encounters with and attitude towards women exposed to violence.</p><p><strong>Method: </strong>The study was based on a qualitative method of semi-structured interviews. The selection included five midwives and five nurses in an Uppsala County Council outpatients’ clinic.</p><p><strong>Results: </strong>Nurses’ and midwives’ reported perceptions of women exposed to violence were scanty. The informants’ reported perceptions of men who hit were more diversified. A good encounter was regarded as important by all informants. Nurses and midwives asked questions concerning violence to varying extents and reported that they had varying experiences of posing questions concerning violence. All informants possessed knowledge concerning where women should be further referred, whereas there were shortcomings concerning knowledge of plans of action.</p><p><strong>Conclusion: </strong>Nurses and midwives ask women questions concerning violence to varying extents, the authors believe it may be related to training and experience.</p>