Does the managers’ form of employment matter? A qualitative study of the form of employment’s significance to a managerial appointment The aim of this study is to examine the experiences and attitudes of managers with regards to the significance of the specific terms of their employment. To achieve this, a qualitative approach was deemed to be suitable and a thematic analysis was conducted. Ten middle managers at a Swedish County Council with contrasting terms of employment (permanent positions and short-term managerial appointments) were interviewed over a two week period. To complement the thematic analysis, a theoretic framework and previous research were considered and used. The study found that there is a strong preference among the managers towards a permanent form of employment rather than short-term managerial appointments. The analysis, on the other hand, found that the terms of employment had a negligible impact on the managers’ actual work, whereas it impacted the managers’ perception of their own ‘managerial value’ and their perceived importance to the organisation. On the other hand, our study has shown that the form of employment can also affect the work and organisation. Finally, the study found that this particular field of research is yet to be fully explored and thus further research is needed to reach a greater understanding of the effects of the form of employment to the individual manager, the organisation and its workers.

<p>Som en följd av samhällets utveckling väljer företag idag att periodvis hyra in personal från bemanningsföretag för att kunna klara av de nya krav som ställs. Syftet med denna studie var att jämföra det psykiska välbefinnandet hos arbetstagare i två olika anställningsformer i relation till den upplevda psykosociala arbetsmiljön. För att besvara syftet konstruerades en enkät som delades ut till två olika grupper av arbetstagare som arbetade på samma företag dock med olika förutsättningar. Hälften var inhyrda medan den andra hälften var direkt anställda av företaget. Totalt delades 78 enkäter ut och svarsfrekvensen blev 59 procent. Resultatet visade, trots skillnader i svarsfrekvens mellan urvalsgrupperna, att de inhyrda arbetstagarna hade ett högre psykiskt välbefinnande än de som var direkt anställda av företaget. Den psykosociala arbetsmiljön upplevdes något sämre av de arbetstagare som var inhyrda av företaget. När de olika psykosociala arbetsmiljöfaktorerna sattes i förhållande till varandra, var kontroll den faktor som de båda urvalsgrupperna upplevde lägst nivå av, högst nivå upplevdes det sociala stödet ha. Resultatet visade även på en signifikansnivå under 0.05 gällande anställningsform och det psykiska välbefinnandet, det fanns även ett signifikant samband mellan det psykiska välbefinnandet och upplevelsen av de psykosociala arbetsmiljöfaktorerna. Det fanns dock inget signifikant samband mellan anställningsform och upplevelsen av de psykosociala arbetsmiljöfaktorerna.</p>

Som en följd av samhällets utveckling väljer företag idag att periodvis hyra in personal från bemanningsföretag för att kunna klara av de nya krav som ställs. Syftet med denna studie var att jämföra det psykiska välbefinnandet hos arbetstagare i två olika anställningsformer i relation till den upplevda psykosociala arbetsmiljön. För att besvara syftet konstruerades en enkät som delades ut till två olika grupper av arbetstagare som arbetade på samma företag dock med olika förutsättningar. Hälften var inhyrda medan den andra hälften var direkt anställda av företaget. Totalt delades 78 enkäter ut och svarsfrekvensen blev 59 procent. Resultatet visade, trots skillnader i svarsfrekvens mellan urvalsgrupperna, att de inhyrda arbetstagarna hade ett högre psykiskt välbefinnande än de som var direkt anställda av företaget. Den psykosociala arbetsmiljön upplevdes något sämre av de arbetstagare som var inhyrda av företaget. När de olika psykosociala arbetsmiljöfaktorerna sattes i förhållande till varandra, var kontroll den faktor som de båda urvalsgrupperna upplevde lägst nivå av, högst nivå upplevdes det sociala stödet ha. Resultatet visade även på en signifikansnivå under 0.05 gällande anställningsform och det psykiska välbefinnandet, det fanns även ett signifikant samband mellan det psykiska välbefinnandet och upplevelsen av de psykosociala arbetsmiljöfaktorerna. Det fanns dock inget signifikant samband mellan anställningsform och upplevelsen av de psykosociala arbetsmiljöfaktorerna.

Arbetsrelaterad stress är ett utbrett samhällsproblem. Som en konsekvens av den flexibla arbetsmarknaden ökar tidsbegränsade anställningar, vilket kan orsaka arbetsrelaterad stress. Syftet med studien är att undersöka vad som kan predicera att människor upplever generell arbetsstress, och om stressen skiljer sig utifrån anställningsform. Arbetsrelaterad stress mättes flerdimensionellt genom generell arbetsstress, krav-kontroll-stöd-modellen och anställningsotrygghet. Enkäten besvarades av 181 deltagare varav 69% var kvinnor och 31% män, 76% hade en visstidsanställning och 27% hade en tidsbegränsad anställning. Resultatet visade att de med tidsbegränsade anställningar hade högre anställningsotrygghet än tillsvidareanställda. Vidare framkom att anställningsotrygghet, krav, stöd, och kön kan predicera generell arbetsstress, men inte anställningsform, kontroll och ålder. Krav förklarade störst andel variation i generell arbetsstress, därefter stöd, anställningsotrygghet och kön. Totalt förklarades 44% av variansen av generell arbetsstress. På grund av högre anställninsgotrygghet riskerar anställda med tidsbegränsad anställning mer negativa hälsoeffekter än tillsvidareanställda. Eftersom stöd har en dämpande effekt mot stress, kan det vara anledningen till att resultatet inte visade en skillnad mellan anställningsformerna gällande generell arbetsstress.

<p>The foundations of the Swedish labour market have shifted due to a number of new circumstances affecting its framework. Employment is no longer a right taken for granted but rather something one should work hard to achieve. Given the new conditions, employers are not only trying to ensure their own businesses survival but also uphold the structures of our society. Competition between enterprises forces management to forge new boundaries to maintain profitability.Concerns have arisen whether or not these so called management strategies are within the limitations of the law. As a result and as a response to the design of the labour laws creativity is peaking to overrun the statutory regulations. This thesis sole ambition is to grasp to what extent the employers can enhance and change terms of employment without breaking the law.Employment agreements concerning temporary employment are at large especially focused upon.</p><p>A strict jurisprudential method has been applied throughout the entire thesis to ensure the reliability of the results. The diversity of sources has been analyzed to assure the overall quality. The legal system at large represents important foundations as well as the historical perspectives. To capture the future foundations and limitations of our labour laws consideration should be acknowledged in comparison to our society’s ever changing demands.The laws and regulations concerning employment agreements can be extensively adjusted without influencing the employees’ rights. That enhances the employers’ power to manage the business in accordance to the shifting market conditions. Some consideration should, in the context, be acknowledged. If the laws are stretched to far the employment agreement will be declared invalid by court along with claims for financial retribution.</p>

The foundations of the Swedish labour market have shifted due to a number of new circumstances affecting its framework. Employment is no longer a right taken for granted but rather something one should work hard to achieve. Given the new conditions, employers are not only trying to ensure their own businesses survival but also uphold the structures of our society. Competition between enterprises forces management to forge new boundaries to maintain profitability.Concerns have arisen whether or not these so called management strategies are within the limitations of the law. As a result and as a response to the design of the labour laws creativity is peaking to overrun the statutory regulations. This thesis sole ambition is to grasp to what extent the employers can enhance and change terms of employment without breaking the law.Employment agreements concerning temporary employment are at large especially focused upon. A strict jurisprudential method has been applied throughout the entire thesis to ensure the reliability of the results. The diversity of sources has been analyzed to assure the overall quality. The legal system at large represents important foundations as well as the historical perspectives. To capture the future foundations and limitations of our labour laws consideration should be acknowledged in comparison to our society’s ever changing demands.The laws and regulations concerning employment agreements can be extensively adjusted without influencing the employees’ rights. That enhances the employers’ power to manage the business in accordance to the shifting market conditions. Some consideration should, in the context, be acknowledged. If the laws are stretched to far the employment agreement will be declared invalid by court along with claims for financial retribution.

Syftet med studien är undersöka hur visstidsanställda inom bemanningsbranschen upplever sin anställningsform, samt hur de upplever att anställningsformen påverkar deras psykosociala mående. Studien genomfördes med en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer utfördes med åtta informanter. Empirin analyserades utifrån en abduktiv ansats och teorier om anställningsotrygghet, identitet och stress har använts för att tolka och analysera resultatet. Resultatet visar att bemanningsanställda upplever att de befinner sig i osäkra anställningar och oftast vill bli övertagna av kundföretaget för att få en tillsvidareanställning, och därmed en trygghet. Det som också framkommer är att samtliga informanter upplever att de har en bra lön, men att den ekonomiska situationen blir ett stressmoment eftersom individerna inte vet hur länge anställningen fortlöper och därför inte vet om de kommer ha en fortsatt lön eller inte. Resultatet visar på att visstidsanställda inom bemanningsbranschen uppleveren anställningsotrygghet som tar sig uttryck i stress och osäkerhet, till följd av sin anställningsform. / The purpose of this study was to study how temporary employees in the gigindustry experience their form of employment, as well as how they feel that the form of employment affects their psychosocial well-being. The study was conducted using a qualitative method where semi-structured interviews were carried out with eight informants. The empirical evidence was then analyzed based on an abductive approach and theories of job insecurity, identity and stress have been used to interpret and analyze the results. The results draw attention to the fact that temporary agency workers feel that they are in an insecure employment situation, and usually want to be taken over by the client company in order to get permanent employment and security. What also emerges is that the informants feel that they have a good salary, but that the financial situation becomes stressful because the individuals don’t know how long the employment will continue, and therefore do not know whether they will have a continued salary or not. Thus, the results show that fixed-term employees in the staffing industry experience Job Insecurity Theory, which is expressed in feelings of stress and uncertainty, as a result of their form of employment.

La présente recherche entend analyser les emplois occupés par des migrants dits « sans-papiers », originaires majoritairement de la vallée du fleuve Sénégal, à Paris, à la lumière des processus de régularisation par le travail dont ils sont l'objet. En mobilisant les notions d'« identités de papiers » (Dardy [1991] 1998 ; Noiriel, 1998, 2007 ; Bruno, 2010) et d'« interstices de jeu », la thèse, basée sur une approche sociologique qualitative et inductive, cherche à mettre à jour les mécanismes et logiques à l’œuvre dans la mise au travail d'une population particulière qui est celle d'étrangers en situation irrégulière. Aussi, l'absence d'un titre de séjour en règle a-t-il pour effet la mise en relation de ces migrants avec des secteurs d'emploi déterminés dans un espace économique particulier, et pour lesquels les emplois observés relèvent du marché du travail dit secondaire, voire exogène, aux formes d'emploi précaires et instables. Si les migrants rencontrés acceptent ces emplois précaires et quelque peu dévalorisés, c'est parce que le travail (et le salariat qu'il permet) définit les situations migratoires observées. Pour autant, l'adéquation entre une offre et une demande de travail tire en partie sa légitimité de l'État français. Aussi, les processus de régularisation par le travail en viennent-ils à déterminer partiellement la rencontre entre cette offre et cette demande de travail, la justifier en la normalisant pour partie. Du reste, si l’État en vient à légitimer cette rencontre, c'est aussi au moyen d'une récupération au profit d'une « instrumentation » (Lascoumes, 2003) de la figure du « Travailleur Sans-papiers », énoncée et revendiquée par la grève de 2008-2010. En somme, l'observation des situations d'emploi (notamment dans la répétition des postes occupés et des formes d'emploi) amène à considérer la constitution d'une population au travail, permise par la reconnaissance par l’État de la figure du « Travailleur Sans-papiers ». Les procès de régularisation au titre du travail dessinent la figure du « Travailleur Sans-papiers » et décident si l'étranger en situation irrégulière peut être régularisé par le travail ou non, par le jeu de catégorisations que produit l’État. Et la thèse défendue est la suivante : l'emploi des migrants dits « sans-papiers » s'arrime à des logiques économiques qui assurent la mise en place et la permanence de formes d'emploi particulières. Ces formes d'emploi se nourrissent de la précarité des postes occupés et de la relation salariale contractée. Dans le cas des migrants rencontrés, elles renvoient à la production de formes d'infra-citoyenneté, sous-tendues par des logiques politiques (dans la gestion des flux migratoires et des politiques de main-d’œuvre) que la régularisation par le travail vient couronner. La figure du « Travailleurs Sans-papiers » telle que l'a promue la grève de 2008-2010, mais reprise dans les processus de régularisation au titre du travail, est alors l'archétype du travailleur régularisable et le travail des sans-papiers en est sa logique-même. Ils sont tous deux déterminés par un dispositif singulier de biopolitique. / This research deals with the employment of undocumented people from the Senegal valley, in Paris and the legalization processes. Mobilizing the two concepts of "identify of papers" Dardy [1991] 1998; Noiriel, 1998, 2007; Bruno, 2010) and "interstices of game", this doctoral thesis, based on an sociological and inductive approach, highlights the mechanisms and logics that are inherent to putting undocumented people into work. From there, the lack of residence permit implies the inscription of these migrants in specific sectors of activities. Therefore, employments are registered in the secondary labour market, if not an exogenous market, where employment and its forms are very precarious. If migrants take these jobs, it is because work is the key parameter in the migratory situations. The balance between supply and demand of labour draws its legitimacy from the French State. Indeed, leglization processes determine this balance, and justify it by normalizing it. The legitimacy of French State is allowed by a recovery and "instrumentation" (Lascoumes, 2003) of the figure of "Undocumented Worker", which was first introduced during the strike of 2008-2010. In other words, the employment situations lead to discuss of the production of a specific labour force by the State. The legalization processes are based on the figure of "Undocumented Worker" and by this manner elect the alien in an irregular situation who will be regularized. This lead to formulate the following argument: the employment of undocumented migrants is due to economic logics which establish specific forms to putting undocumented people into work. This is guaranteed by precariousness of status employments, enables to produce forms of a low citizenship that political logics reinforce. Thus, the legalization process supports this perspective. The figure of "Undocumented Worker", from the strike of 2008-2010, is used by the French State to justify the legalization process by work. All these elements are included by a manner of governing that is attached to a particular scheme of biopolitic.

The aim of the study is to examine the possible connection and contributing aspects betweenyoung employees' form of employment and their experience of access to information, controland social support within the organization, starting from an organization within the tradeindustry. The study further aims to make a comparison between permanent and fixed-termemployees' experiences of the selected aspects. The chosen method for the study is aqualitative method with comparative elements based on an abductive understandingapproach. The empirical material that forms the basis of the study's results has been collectedvia nine semi-structured interviews with structured elements. Furthermore, the study'sempirical material has been treated based on thematic analysis. When analyzing the results ofthe study, we have used Elias and Scotson's (2010) theory established and outsiders, Sennett's(2006) flexibility theory and Allen and Meyer's (1990) three-component model. The study'sresults show, in summary, that the form of employment can have an impact on job insecuritybased on our chosen aspects. However, the impact varies depending on which of the aspectsinformation access, control or social support is taken as a starting point. This is because theform of employment can have a higher or lower impact on job insecurity based on theaspects. / Studiens syfte är att med utgångsläge i en organisation inom handelsbranschen undersöka denmöjliga kopplingen samt bidragande aspekter mellan unga medarbetares anställningsformoch deras upplevelse av informationstillgång, kontroll samt socialt stöd inom organisationen.Studien syftar vidare att göra en jämförelse mellan tillsvidare- och tidsbegränsat anställdasupplevelser av de valda aspekterna. Den valda metoden för studien är en kvalitativ metodmed komparativa inslag utifrån en abduktiv förståelseansats. Det empiriska materialet somligger till grund för studiens resultat har samlats in via nio semistrukturerade intervjuer medstrukturerade inslag. Vidare har studiens empiriska material behandlats utifrån tematiskanalys. Vid analys av studiens resultat har Elias och Scotsons (2010) teori etablerade ochoutsiders, Sennetts (2006) flexibilitetsteori samt Allen och Meyers (1990)trekomponentsmodell använts. Studiens resultat visar sammanfattningsvis attanställningsformer kan ha en påverkan på anställningsotrygghet utifrån våra valda aspekter.Påverkan varierar däremot beroende på vilken av aspekterna informationstillgång, kontrolleller socialt stöd man utgår ifrån. Detta då anställningsformen kan ha en högre eller lägreinverkan på anställningsotryggheten utifrån aspekterna.