Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur pedagogerna arbetar med dans som uttrycksform och estetisk lärprocess och vilka utmaningar detta kan medföra. Denna undersökning har utgått ifrån ett fenomenologiskt perspek-tiv för att ta reda på pedagogernas erfarenheter och upplevelser idag. Under-sökningen har genomförts genom kvalitativa intervjuer med fem verksamma pedagoger som sedan transkriberats och analyserats för att hitta centrala be-grepp. Resultatet visar på omfattande möjligheter som dans kan ha i förskolans verksamhet och vilka områden som kan utvecklas. Det är viktigt att pedagoger integrerar hela läroplanen (Skolverket, 2018) i förskolan och tar vara på alla möjligheter till lärande. Därför behöver pedagoger få tillgång till grundläg-gande kunskap om dans och andra uttrycksformer för att kunna utmana barnen i deras lärande. / The purpose of this study is to find out how educators in preschool use dance as a form of expression and as an aesthetic learning process and what chal-lenges this may result in. The study is based upon a phenomenological per-spective to find out the educators personal and professional experiences today. Through qualitative interviews with five active educators which have been transcribed and analysed we found some key concepts to our study. The results show extensive opportunities that dance can have in the preschool's activities and which areas can be developed. It is important that educators integrate the entire curriculum (Skolverket, 2018) in preschool and take advantage of all opportunities for learning. Therefore, educators need to have access to basic knowledge about dance and other forms of expression in order to challenge children in their learning.

Att möta alla elevers behov i matematikundervisningen kan göras på olika sätt. En väg att gå är genom att använda sig av olika arbetssätt och uttrycksformer. För att få en djupare förståelse så är syftet med denna studie att öka kunskapen kring detta genom beskrivningar från lärare i förskoleklassen om deras matematikundervisning. Det har varit två frågeställningar till hjälp för att få svar på studiens syfte. Frågeställningarna är: - Hur beskriver lärarna deras användning av arbetssätt och uttrycksformer i matematikundervisningen, samt -Vilka möjligheter beskriver lärarna att arbetssätt och uttrycksformer kan ha för lärande. Studiens syfte och frågeställningar har besvarats genom kvalitativa intervjuer med fem verksamma lärare i förskoleklass. Den teoretiska utgångspunkt studien har är den sociokulturella teorin där socialt samspel, medierande redskap och språk är i fokus. Studiens resultat visar på hur lärarna använder olika arbetssätt och uttrycksformer i matematiken. Det visar även vilka möjligheter lärarna ser att dessa har för lärandet. Slutligen framkommer det möjliga hinder med användningen av dessa arbetssätt och uttrycksformer. Resultatavsnittet följs av diskussionsavsnittet där både studiens metod och resultat diskuteras. / To meet all students needs in mathematics, teaching can be done in different ways. One way to do this is by using different working methods and different forms of expressions. The aim of this study is to increase the knowledge about this through the descriptions from teachers in preschool class about their mathematics teaching. Two questions help to answer the aim of the study. The questions are how the teachers describe their use of working methods and different forms of expression in mathematics teaching, and what possibilities the teachers describe that different working methods and different forms of expression can have for students’ learning. The study is based on qualitative interviews with five active teachers in Swedish preschool class (6 years old students). The theoretical starting point of the study is the socio-cultural theory where social interaction, mediating tools and language are in focus. The study illustrates how the teachers use different working methods and forms of expression in mathematics. It also gives examples of what opportunities the teachers see that these have for students’ learning. Finally, in the data, some possible obstacles to the use of these working methods and forms of expression also emerges.