<p>Titel: Varför leder inte lyckad Forsknings- och Utvecklings (FoU) - kommunikation till förändrat beteende? En etnografisk studie inom Primärvården Halland.</p><p>Författare: Helena Morténius</p><p>Utbildning: Medie- och kommunikationsvetenskap, 61-80p, VT 2007.</p><p>Institution: Medie- och kommunikationsvetenskap, Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad.</p><p>Handledare: Lars Palm, professor, Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Halmstad.</p><p>Examinator: Jesper Falkheimer, universitetslektor, Institutionen för Service Management, Campus Helsingborg.</p><p>Problem: FoU-enhetens uppgift är att förankra forskningstänkandet bland primärvårdsanställda i Halland. En framgångsrik kommunikation har varit en viktig del i denna policy. Trots stort intresse på fältet har en grupp av anställda inte velat gå vidare i sin utveckling.</p><p>Syfte: Syftet med denna studie har varit att ur ett kommunikationsvetenskapligt perspektiv på gruppnivå beskriva de faktorer som hindrar denna grupp av anställda att gå vidare i sin utveckling och bli FoU-aktiva.</p><p>Metod: Kvalitativ metod med en etnografisk ansats.</p><p>Resultat: Gruppens sociokulturella tillhörighet i kombination med organisationskulturens principer är grunderna till att en del av primärvårdens anställda inte går vidare i sin utveckling och blir FoU-aktiva. Bidragande faktorer till denna situation har varit de konkreta hinder som tradition, kultur, hierarki, ledning, resurser och brist på förebilder.</p>

<p>Problemformulering: Vilka samarbetsformer är avgörande för ett svenskt FoU – företags långsiktiga överlevnad på den svenska läkemedelsmarknaden?</p><p>Syfte: Författarna avser att genom en fallstudie analysera och utvärdera de samarbetsformer som är av betydelse för ett långsiktigt utvecklingssamarbete inom svensk läkemedelsindustri.</p><p>Metod: Uppsatsen bygger på en fallstudie av företaget Karo Bio AB. Uppsatsen är genomförd utifrån en kvalitativ ansats.</p><p>Teoretisk referensram: Teoriområdena har legat till grund för variablerna: Interaktion, Kommunikation och imageskapande samt Involvering.</p><p>Slutsats: Studiens resultat visar att ett svenskt medelstort företag på läkemedelsmarknaden bör samarbeta regionalt med universitet och kliniker för att möta marknadens specifika behov.</p>

Bakgrund: Under de senaste åren har samhället blivit alltmer kunskapsintensivt och som ett resultat av detta har den projektverksamhet som bedrivs i företag tilltagit. Denna utveckling har ändrat förutsättningarna för att använda sig av belöningar som ett styrmedel och det är därför av yttersta vikt att dagens företag anpassar sina belöningssystem efter de ändrade förutsättningarna. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag agerar vid belöning av anställda som arbetar i forsknings- och utvecklingsprojekt. Syftet är vidare att analysera eventuella olikheter företag emellan som kan förklara skillnader i deras agerande. Genomförande: Uppsatsen är baserad på sju intervjuer genomförda med personer som arbetar med belöning av anställda i forsknings- och utvecklingsprojekt. Dessa har genomförts på fem fallföretag. Resultat: Studien har visat att företag många gånger agerar relativt likartat vid belöning av anställda som arbetar i forsknings- och utvecklingsprojekt. De belöningar som utfaller är främst beroende av prestation, den anställde utvärderas vanligtvis av en person utanför projektet och de belöningsformer som används är såväl finansiella som icke-finansiella. Vissa skillnader föreligger dock mellan företags agerande och två ytterligheter har identifierats. Dessa skillnader menar vi är starkt kopplade till den verksamhet som bedrivs samt till den omfattning som de anställda arbetar i projektform.

Inom både skatterätten och redovisningsrätten finns begreppen pågående arbete och forskning och utveckling. Pågående arbete är uppdrag som ett företag utför för en annan persons räkning som är oavslutade vid räkenskapsårets utgång. De båda begreppen regleras olika både i skatterätten och i redovisningsrätten, varför gränsdragningen mellan forskning och utveckling och pågående arbete får betydelse för företag som arbetar på uppdrag av kunder samtidigt som man bedriver forsknings- och utvecklingsarbete. Syftet med den här uppsatsen är främst att analysera gränsdragningen mellan de skatterättsliga reglerna om forskning och utveckling och pågående arbete. Denna analys syftar till att komma fram till om det finns en skatterättslig gråzon inom vilken ett företag har möjlighet att välja om de vill hänföra en utgift till pågående arbete eller till forskning och utveckling. Även frågan om denna eventuella skatterättsliga gråzons gränser diskuteras. Utöver en analys av själva gränsdragningsproblematiken innehåller uppsatsen även en grundlig analys av själva begreppen pågående arbete och forskning och utveckling, samt en diskussion kring frågan om ett företags incitament att redovisa en utgift som pågående arbete respektive som forskning och utveckling. Min slutsats är att det finns en skatterättslig gråzon inom vilken ett företag har möjlighet att välja om de vill hänföra en utgift till pågående arbete eller till forskning och utveckling. Jag har även kommit till slutsatsen att det finns regler som sätter gränserna för denna skatterättslig gråzons omfattning.

Den 7 juni 2002 antogs EG-förordningen 1606/2002, vilken innebär en förpliktelse för noterade europeiska företag att fr o m räkenskapsåret 2005 upprätta sin koncernredovisning enligt International Accounting Standards (IAS). Förordningen ger även medlemsstaterna möjligheten att tillåta eller kräva en tillämpning av IAS även i juridisk person, d v s i årsredovisningen. Syftet med uppsatsen är att, med utgångspunkt i sambandet mellan redovisning och beskattning, analysera vilka konsekvenser förordningen kan komma att medföra för företagsbeskattningen i Sverige. För det första diskuteras hur beskattningen kan komma att påverkas om tillämpningen av förordningen begränsas till koncernnivå. För det andra diskuteras förordningens effekter i en situation där den även görs tillämplig i juridisk person, och därmed också direkt påverkar beskattningsunderlaget. För att konkretisera effekterna av en tillämpning av IAS i juridisk person undersöks slutligen ett område där svenska och internationella normer idag skiljer sig åt; utgifter för forskning och utveckling.

Frågan om hur företag skall behandla sina utgifter för Forskning och utveckling (FoU)skattemässigt är av stor betydelse eftersom det kan leda till stora skattekonsekvenser för företagen. Huvudfrågorna vid den skattemässiga behandlingen av ett företags utgifter och inkomster är de om omfång och periodisering. Även klassificeringen av en utgift är många gånger av största betydelse i en utredning. Eftersom FoU är ett vitt begrepp som kan omfatta verksamheter av olika typer och med olika resultat kan många avgränsningsfrågor tänkas uppkomma. Syftet med uppsatsen är att utreda hur företags utgifter för forskning och utveckling skall periodiseras skattemässigt. Som en del av periodiseringsfrågan måste även klassificeringar av utgifter göras. Syftet är därför även att analysera vad som utgör FoU och vilka avgränsningsproblem som kan uppkomma.

Titel: Varför leder inte lyckad Forsknings- och Utvecklings (FoU) - kommunikation till förändrat beteende? En etnografisk studie inom Primärvården Halland. Författare: Helena Morténius Utbildning: Medie- och kommunikationsvetenskap, 61-80p, VT 2007. Institution: Medie- och kommunikationsvetenskap, Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad. Handledare: Lars Palm, professor, Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Halmstad. Examinator: Jesper Falkheimer, universitetslektor, Institutionen för Service Management, Campus Helsingborg. Problem: FoU-enhetens uppgift är att förankra forskningstänkandet bland primärvårdsanställda i Halland. En framgångsrik kommunikation har varit en viktig del i denna policy. Trots stort intresse på fältet har en grupp av anställda inte velat gå vidare i sin utveckling. Syfte: Syftet med denna studie har varit att ur ett kommunikationsvetenskapligt perspektiv på gruppnivå beskriva de faktorer som hindrar denna grupp av anställda att gå vidare i sin utveckling och bli FoU-aktiva. Metod: Kvalitativ metod med en etnografisk ansats. Resultat: Gruppens sociokulturella tillhörighet i kombination med organisationskulturens principer är grunderna till att en del av primärvårdens anställda inte går vidare i sin utveckling och blir FoU-aktiva. Bidragande faktorer till denna situation har varit de konkreta hinder som tradition, kultur, hierarki, ledning, resurser och brist på förebilder.

Problemformulering: Vilka samarbetsformer är avgörande för ett svenskt FoU – företags långsiktiga överlevnad på den svenska läkemedelsmarknaden? Syfte: Författarna avser att genom en fallstudie analysera och utvärdera de samarbetsformer som är av betydelse för ett långsiktigt utvecklingssamarbete inom svensk läkemedelsindustri. Metod: Uppsatsen bygger på en fallstudie av företaget Karo Bio AB. Uppsatsen är genomförd utifrån en kvalitativ ansats. Teoretisk referensram: Teoriområdena har legat till grund för variablerna: Interaktion, Kommunikation och imageskapande samt Involvering. Slutsats: Studiens resultat visar att ett svenskt medelstort företag på läkemedelsmarknaden bör samarbeta regionalt med universitet och kliniker för att möta marknadens specifika behov.

Under de senaste årtiondena har värdering och redovisning av immateriella tillgångar blivit omdebatterade av redovisningspraktiker, standardsättare och akademiker. En av de debatterade immateriella tillgångarna är forskning och utveckling och den internationella standarden IAS 38 redogör för hur en sådan tillgång ska redovisas. Syftet med denna studie är att undersöka huruvida redovisningsinformationens värderelevans påverkas av en balansföring av samtliga investeringar i forskning och utveckling. Studien utgår från en kvantitativ ansats och omfattar de svenska börsnoterade företag som redovisade investeringar i forskning och utveckling under räkenskapsåren 2001 till 2010. För att utreda syftet konstruerades en balansföringsmodell och därefter gjordes multipla regressionsanalyser på resultaten från den modellen. Vi förväntar oss ett samband mellan att balansföra investeringar i forskning och utveckling och en ökad värderelevans, samt ett samband mellan balansföring och aktiepriser.

<p>Syfte: Målet med uppsatsen är att undersöka om det finns något samband mellan FoU and företagsvinster. Författarnas förhoppningar är att resultaten från studien kommer att bidra med användbar information som både investerare och forsknings intensiva företag kan ta del av och utvärdera.</p><p>Metod: En kvantitativ infallsvinkel har valts att genomföra vår undersökning på. Data har erhållits genom företags årsredovisningar och statistik från börslistor. Slutligen har alla siffror sammanställts i Microsoft Excel and därefter analyserats i SPSS.</p><p>Resultat: Resultaten visar att det inte finns något samband mellan FoU och rörelseresultat. Däremot då rörelseresultat varierar kraftigt mellan olika industrier valde författarna att genomföra en branschanalys istället.</p>