<p>Denna uppsats i etnologi handlar om identitet i förhållande till ett fotbollslag och dess supportrar. Hur man bygger upp och förstärker sin identitet som supporter till Malmö FF trots att man bor i Stockholms området. jag har följt dessa supportrar under våren 2007 och intrevjuat en handfull av dem för att förstå hur man upprätthåller och förstärker denna supporterkultur.Jag upplever det som att Malmö FF får stå som symbol för mycket mer än bara fotboll för dessa människor, det får symbolisera rötter, historia och hembygd. det blir ännu viktigare att visa vilket fotbollslag man hejar på när man flyttat till en ny stad som ett sätt att bevara sin identitet i en ny miljö.</p>

Denna uppsats i etnologi handlar om identitet i förhållande till ett fotbollslag och dess supportrar. Hur man bygger upp och förstärker sin identitet som supporter till Malmö FF trots att man bor i Stockholms området. jag har följt dessa supportrar under våren 2007 och intrevjuat en handfull av dem för att förstå hur man upprätthåller och förstärker denna supporterkultur.Jag upplever det som att Malmö FF får stå som symbol för mycket mer än bara fotboll för dessa människor, det får symbolisera rötter, historia och hembygd. det blir ännu viktigare att visa vilket fotbollslag man hejar på när man flyttat till en ny stad som ett sätt att bevara sin identitet i en ny miljö.

Syftet med studien är att undersöka supporterkulturen inom fotbollen utifrån kvinnliga deltagares upplevelser med fokus på läktarvåldet och fenomenet huliganism. Målet är att peka ut upplevda känslor och lyfta fram kvinnliga fotbollssupportrars åsikter kring ämnet. Empirin har samlats in kvalitativt, nio kvinnliga fotbollssupportrar har intervjuats. Empirin visade att fotbollskulturen förmodligen håller på att bli ett könsneutralt territorium och att det finns ett starkt samband mellan makt och kunskap, både när det gäller kvinnliga fotbollssupportrars positionering, men även i arbetet att minska våldet som förekommer i samband med fotbollsmatcher. För att kunna minska och förebygga fotbollssupportrarnas utsatthet för våld på matcher krävs det att polisen och fotbollsklubbarna utbildar sig inom detta fenomen för att sedan utbilda supportrarna. Det empiriska materialet analyserades genom teorin differentiell association, teorier inom genus och Foucaults disciplineringsprocess.

Denna undersökning fokuserar på fotbollshuliganismen i Sverige ur ett historiskt perspektiv. Syftet med studien är att undersöka synen på fotbollshuliganismens förändring och utveckling i Sverige mellan 1990-talet och 2012 samt att jämföra mina informanters berättelser med tidigare forskning inom ämnet. I undersökningen vill jag också redogöra för vad som ligger bakom huliganismens utveckling och hur den har kommit att påverka den svenska fotbollskulturen. I studien har jag använt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer för att samla in empiri till undersökningen och för att kunna besvara mina frågeställningar. Jag har genomfört och samlat in fakta från fyra olika intervjuer. För att få intressanta svar till undersökningen ville jag intervjua personer som rört sig i huligankretsar och som sett huliganismens utveckling på nära håll och med egna ögon. Valet av informanter föll därför på två vanliga fotbollssupportrar, en fotbollshuligan och en supporterpolis. Genom detta urval fick jag svar utifrån tre olika perspektiv, en huligans, en supporterpolis och två supportrars. I undersökningen har jag också använt mig av Robert Connells hegemoniska maskulinitetsteori. Teorin har hjälpt mig att förstå och koppla samman många av delarna i kärnan av huliganismens uppkomst.Undersökningen visar att det skett en väldigt stor förändring kring den svenska fotbollshuliganismen. Framförallt är det uppkomsten av fotbollsfirmor som är den största förändringen. Detta har medfört att stora delar av huliganismen har blivit allt mer organiserad. Min undersökning lyfter även fram att huliganismen har blivit allt mer synlig de senaste åren. Huliganismen visar sig ofta på arenorna i form av pyroteknik, skadegörelse, bråk och kravaller vilket ger en negativ påverkan på fotbollskulturen. Men utvecklingen och uppkomsten av fotbollsfirmorna har också medfört att stora delar av huliganismen flyttat utanför fotbollsarenorna och sker ofta långt borta från allmänheten. På så sätt har fotbollshuliganismen därför även kommit att bli ett stort samhällsproblem som orsakar person och egendomsskador för stora summor pengar. / This study deals with football hooliganism in Sweden from a historical perspective. The purpose of this study is to investigate the perception of football hooliganism change and development in Sweden between the 1990s and 2012 and to compare my informers’ tales with previous research on the subject. In the survey, I want to explain what lies behind hooliganism development and how it has influenced the Swedish football culture. In the study i have used a qualitative approach trough interviews to collect empirical data to study and to answer my questions. I have implemented and set out evidence from four different interviews. To get interesting responses to the survey, I wanted to interview people who moved in hooligan circles as seen hooliganism developments closely and with own eyes. The choice of informants fell on two ordinary football fans, a football hooligan and a supporter police. By this selection I got responses from three different perspectives, a hooligan, a supporter police and two supporters. In the survey I also used the Robert Connells hegemonic masculinity theory. The theory has helped me to understand and connect many of the elements in the core of hooliganism emergence. The survey shows that there has been a very big change on the Swedish football hooliganism. Above all the emergence of football firms, which is the biggest change, large parts of hooliganism has also become more organized. My study also highlights that hooliganism has become increasingly visible in recent years. Hooliganism is often found in the stadiums in the form of pyrotechnics, vandalism, fights and riots, which gives a negative impact on football culture. But the development and creation of football firms has also meant that large parts of hooliganism has moved outside the stadiums and often take place far away from the public. In this way football hooliganism therefore also become a major social problem that is causing personal and property damage for large sums of money.

No description available.

I den här kvalitativa studien har två reklamfilmer granskats och analyserats utifrån en semiotisk analysmetod med denotation, konnotation och myter som huvudfokus. Efter analysen har även en jämförelse mellan reklamfilmerna genomförts. Studiens huvudsakliga teoretiska ramverk är baserat på just semiotiken och tidigare nämnda begrepp, men fokus har även legat på kontext, symboler, ikoner och index. Materialet som har undersökts är producerat av det statliga företaget Svenska Spel. Det är två reklamfilmer och båda gör reklam för samma spel, nämligen Stryktipset. I studien har filmerna undersökts för att dels analysera de manifesta budskapen men även för att lyfta fram de latenta budskap som finns i bakgrunden. Syftet med att göra analysen var att undersöka hur myten om fotbollssupportrar såg ut i reklam för ett spel om pengar med stark koppling till fotbollen. Myten om supportrar som har funnits i de olika reklamfilmerna har sedan jämförts för att se hur den har förändrats mellan åren 2009 och 2017. Eftersom Svenska Spel är ett statligt företag är det viktigt att deras egen policy om att lyfta fram de positiva effekter sporten och deras supportrar har i samhället syns i reklamfilmerna. Studiens resultat visar att myten om fotbollssupportrar som framställs skiljer sig mellan de olika reklamfilmerna. Framför allt ser man skillnad i vart supporterskapet är riktat, mot laget eller mot sporten. Myterna som framställs har likheter och båda passar in i den generella mytbildning som finns kring fotbollssupportrar idag. Det förekommer även tecken som har koppling till huliganism men den har inte en stor roll i reklamfilmerna. / In this study, two commercials have been reviewed and analyzed with a semiotic analysis method, where denotation, connotation and myths have the main focus. After the analysis, the two commercials where compared. The main theoretical framework used in this study is based on semiotics and previously mentioned terms, but focus has also been on context, symbols, icon and index. The two commercials, who have been analyzed, are both produced by the state company Svenska Spel. The commercials both advertise the same product, Stryktipset. In the study the commercials have been reviewed partly to analyze the manifest messages but also to bring forward the hidden messages underneath. The purpose for doing the analysis was to look into how the myth about football supporters was produced in commercials for gambling with a strong connection to football. Later, the myth presented in the different commercials are compared to each other to see how it has changed between 2009 and 2017. Since Svenska Spel is a state company it’s important that their own policy about showing all the good sides that comes with sport and its supporters are noticeable in the commercials. The result of the study shows that the presented myth differs between the two commercials. The main difference is in where the focus of the supporters is, on the team or on the sport itself. The myth presented also have some similarities and they both fit into the general myth about football supporters in society today. There are also signs that are connected to hooliganism but they don’t play a big role in the commercials.