The present study investigates how students encounter and interpret images based on their individual perspectives and previous experiences. The research questions are how students’ cultural capital can be understood based on their visual encounters and preferences, and what ways they use their cultural capital to interpret a surrealistic photo. The concept cultural capital is based on field theory. A web-based questionnaire with photo-elicitation was constructed, with basis in qualitative methodology. Participants consisted of 15 students, aged 15, from an elementary school in the South of Sweden. Results indicate that participants have different forms of cultural capital and seek out images based on personal interests. The environments where visual meetings take place are largely digital, and peers as well as the art-teacher encourage these creative activities. The participants demonstrate awareness of the world and global/human issues, which they use to decode and create narratives about a surreal photo. Pedagogic consequences include that the art teacher should function as a cultural intermediary, engage in, and adapt teaching to students’ digital visual interests, and cultural capital.

Bakgrund: Sjukhusens vårdavdelningar är den sista vårdplatsen för många människor, vilket innebär att många också dör i den kontexten. Organisationen är i huvudsak utformad för akutsjukvård och vård i livets slutskede är inte prioriterat, vilket gör att akutsjukvårdsmiljön är sämre utformad för den döende personen och närstående. Det finns behov av fler studier som fokuserar på vård i livets slutskede från dessa vårdkontexter.                                                                                                                                                                                                   Syfte: Syftet var att utforska närståendes erfarenheter av vad som är betydelsefullt i vårdmiljön inom akutsjukvården vid vård i livets slutskede. Metod: Den här studien är kvalitativ och designad utifrån tolkande beskrivning. Två akutsjukvårdsavdelningar i södra-mellersta Sverige rekryterades. Nio närstående, sex kvinnor och tre män, i åldrarna 23-63 år, deltog i studien. De blev individuellt intervjuade vid ett tillfälle. Vid intervjun användes fotoelicitering med utgångspunkt från bilder de själva hade tagit. Intervjuerna spelades in digitalt (ljud) och transkriberades ordagrant. Tolkande beskrivning användes för analys av materialet. Resultat: Närståendes erfarenheter av vårdmiljön presenteras i tre mönster, vilka är relaterade till varandra: Sensoriska upplevelser i den fysiska vårdmiljön som inkluderar visuella intryck, ljud och oljud samt ljus; Utrymme för privatliv och sociala relationer i den personliga vårdmiljön och avslutningsvis; Personalen som representanter för den institutionella vårdmiljön som omfattar förhållningssätt, möjliggöra orientering samt struktur och kontinuitet. Slutsats: Studien påvisar tre mönster som omfattar närståendes erfarenheter av det som är betydelsefullt. Betydelsen av sensoriska upplevelser, privatliv och sociala relationer samt personalen förhållningssätt och agerande beskrivs. Erfarenheter i och av vårdmiljön kunde öka eller minska deras stress i en svår livssituation. Utifrån dessa fynd är det av stor betydelse med ökad medvetenhet hos personalen om hur viktig vårdmiljön är och att miljön för vård i livets slutskede vid akutsjukvårdsavdelningar behöver uppmärksammas och tas om hand i större omfattning. / Background: Hospitals are and will continue to be the last place for care for many people, which also means that a lot of people die in these settings, within organizations for acute care. The main focus is not care at end-of-life and it is not prioritized, which means that these acute care environments not are adapted to the needs of dying persons and family members. More studies aiming at end-of-life care in acute care settings are needed.              Aim: The aim with this study was to explore important dimensions of the care environment in acute care settings from family members´ perspective during end-of-life care.                                                                Method: The design for this study was qualitative and used interpretive description. We recruited two acute care units from different hospitals in south-mid Sweden. The participants were nine family members, six women and three men, aged 23-63 years. They were at one occasion individually interviewed with the use of photo-elicitation and these photographs were participant-produced. These interviews were digitally audio-recorded and transcribed verbatim. The interviews were analysed with interpretive description.                                               Findings: These findings show family members´ experiences of the acute care environment, as described in three, interrelated patterns: Sensory experiences in the physical care environment including visual impressions, sound and noises, lighting; Space for privacy and social relations in the personal care environment; and Staff as representatives for the institutional care environment including attitude and manner, orientation, and structure and continuity.                                                                                                                                                              Conclusions: According to these findings three patterns are described from family members´ perspective, increasing or decreasing their distress in a demanding situation. Sensory experiences, privacy and social relations are of importance, just as staff. In line with these findings it is crucial with increased awareness among staff of how important the care environment is and the need for focusing more on and taking care of the end-of-life care environment in acute care settings. / Forskningsprogrammet DöBra / Plats och rum för vård i livets slutskede

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse den sociala miljön på olika platser i skolan har för elevers erfarenheter av dessa. Den sociala miljön är en miljö som i denna uppsats består av den fysiska miljön på en plats, människors interaktion med denna fysiska miljö, men också människors interaktion med varandra. I undersökningen har vi vänt oss till högstadieelever i årskurs sju och nio på en F-9 (från förskola till årskurs nio) skola i en mellanstor kommun i södra Sverige. I detta examensarbete har vi valt att använda en visuell metod, kallad fotoelicitering där eleverna fått fotografera med hjälp av sina mobilkameror platser i skolan de har positiva eller negativa erfarenheter av. Dessa foton har sedan utgjort grunden för ett samtal med eleverna, enskilt. Resultatet av denna studie visar att eleverna anser att den sociala miljön på en plats har betydelse för deras positiva eller negativa erfarenheter av denna plats. Resultatet pekar på att erfarenheterna av en plats beror på situation och vilka människor som vistas på platsen samtidigt. Aspekter som ansetts ha betydelse för elevers erfarenheter och trivsel är bland annat elevernas beteende, vuxnas närvaro och åldern på eleverna som vistas på en specifik plats. I resultatet lyfts också aspekter i den fysiska miljön som viktiga för trivseln i skolan, dessa är bland annat fräschhet i lokalerna, tillgång till mötesplatser, tilltalande inredning, möblering och ljusinsläpp et cetera.

Denna studie handlar om på vilka sätt som sociala medier kan ge uttryck för bekräftelsebehov hos användare. Genom kvalitativa intervjuer på fem användare av sociala medier samt användning av teorier inom självrepresentation, behaviorism och Uses and Gratification, blev det möjligt att finna flera typer av bekräftelsebehov. Det gick dels att urskilja tre strategier inom självrepresentation som användes för att uppnå bekräftelsebehov; en strategi till direkt uppmärksamhet, en strategi till specifik målgrupp och en strategi för generellt bekräftelsebehov. Vidare gavs också information på hur användare uppfattar och använder sig av sociala mediers mediala mekanismer, till att nå bekräftelsebehov. Slutligen blev det också möjligt att uppfatta användares känslor efter detta behov. / This study is about social media and in what ways it can give expression for a need ofconfirmation, by the individuals who are using it. By using qualitative interviews on five users of social media, combined with exploiting theories in self-representation, behaviourism and Uses and Gratifications, it was possible to discover several kinds of need for confirmation. Thus, three strategies in self-representation was being used: a strategy mainly for attention, a strategy to reach a specific target group, and a strategy for general need of confirmation. Furthermore, information on how the users are aware of the mechanisms from social media is being showed and also how they make the most out of it. Eventually, after their need for confirmation had been examined, the users’ feelings were presented.

Museums are important for maintaining trust and tolerance in society and their importance has in-creased as more and more people visit museums. Twenty-five million visits were made to museums in Sweden in 2014. The issue of creative idea generation in terms of exhibition projects is central to the museum's impact and success, and to its relevance to an increasingly complex audience. In order to download their collections with new content and stories, museums have to develop their vision of creative idea generation and be better at taking a creative approach to the exhibition topic. This is difficult because museums have an inherent resistance to change because they are controlled by their institutions, here in the sense of self-imposed rules, conventions and traditions of how something is done. Within institutional theory, one uses the term Path Dependency. There are constant negotiations within institutions between the different roles with varying strong or weak ne-gotiating positions. Museum directors have strong negotiating positions and are therefore key play-ers in the creation of exhibitions. By illustrating how museum directors perceive their role in relation to exhibits, it is possible to change the institutions. Qualitative semi-structured interviews have thus been conducted with all five museum directors who have been or are active in the Swedish National Maritime Museums in the period 2004-2013. The investigation has shown that the organization and the director general at an overall level estab-lish the framework for museum directors' ability to exercise their role and their negotiating position. One result is that museum directors have strong negotiating positions in certain distinct areas, but that there are also areas that are unclear to them, which prevents them from fully exploiting their negotiation position. One such area is the commissioning of exhibitions, especially in relation to the artistic creative processes and design. The conclusion from the result is that the commissioner’s role must be defined much more clearly. Another important conclusion is that museum directors must approach the question of what creative idea generation is and how it works.