<p>Vallby Friluftsmuseums museichef Katarina Frost gav oss i uppgift att göra en informationskarta till museets entré eftersom deras ursprungliga informationsmaterial enligt henne är inaktuellt och icke funktionellt.</p><p>De ville också att vi skulle ta fram skissförslag på hur informationsskyltar inom området skulle kunna se ut. Vi utvärderade museets ursprungliga informationsmaterial med hjälp av en enkätundersökning som visade att det är långt ifrån fungerande.</p><p>Efter att vi hade producerat den nya informationskartan gjorde vi ytterligare en enkätundersökning och resultatet blev att utprovningspersonerna kunde navigera betydligt bättre inom museiområdet. Vi gjorde även skissförslag på informationsskyltarna. Samtliga informationsskyltar skulle tillsammans kunna bilda en väl fungerande skyltning som skulle resultera i att museets besökare</p><p>skulle kunna utnyttja museet ytterligare. Detta skulle förmodligen innebära att museets besökare upplevde att ett större utbud finns att tillgå och därmed ge större kunskap.</p>

Vallby Friluftsmuseums museichef Katarina Frost gav oss i uppgift att göra en informationskarta till museets entré eftersom deras ursprungliga informationsmaterial enligt henne är inaktuellt och icke funktionellt. De ville också att vi skulle ta fram skissförslag på hur informationsskyltar inom området skulle kunna se ut. Vi utvärderade museets ursprungliga informationsmaterial med hjälp av en enkätundersökning som visade att det är långt ifrån fungerande. Efter att vi hade producerat den nya informationskartan gjorde vi ytterligare en enkätundersökning och resultatet blev att utprovningspersonerna kunde navigera betydligt bättre inom museiområdet. Vi gjorde även skissförslag på informationsskyltarna. Samtliga informationsskyltar skulle tillsammans kunna bilda en väl fungerande skyltning som skulle resultera i att museets besökare skulle kunna utnyttja museet ytterligare. Detta skulle förmodligen innebära att museets besökare upplevde att ett större utbud finns att tillgå och därmed ge större kunskap.

Forskningen kring kommunikationen mellan museiverksamhet och skolverksamhet är inte utbredd, hur man når målgruppen skolan är heller inte alldeles givet och skolorna är en svår målgrupp att nå för landets alla museum. Uppsatsen behandlar detta fenomen med fallstudien och friluftsmuseet Bungemuseet på Gotland som ett konkret exempel. Bungemuseet har genomgått en omorganisation på grund av kraftigt reducerade besökssiffror och i samband med omorganisationen gjorde Henrik Zipsane en utredning kring verksamheten. Uppsatsen ämnar att följa upp Zipsanes utredning kring verksamheten, genom att gå vidare med påståendet att ”det finns ett behov att noggrant granska vilka målgrupper man vill och kan nå samt vad dessa efterfrågar (---) och det finns bara ett sätt att få reda på det: Fråga dem!”. En kvalitativ undersökning med intervjuer har därför gjorts med verksamma inom Bungemuseet, Fårösundskolan och Södervärnskolan på Gotland kring vad de efterfrågar. Uppsatsen behandlar Bungemuseets verksamhet och vad de erbjuder, vad minskningen av skolelever beror på, vad skolan efterfrågar och hur denna minskning eventuellt kan motverkas. De teoretiska utgångspunkterna som används i uppsatsen är John Deweys teori; Learning by doing och professor Larsåke Larssons; analysschema och målgruppsanalys. Uppsatsens syfte är att lyfta frågan kring kommunikationen mellan skola och museisektorn och kring utbud och efterfrågan. I en avslutande diskussion och analys framförs sedan eventuella förslag kring hur vidare utveckling på detta område kan se ut. Resultatet pekar på att kommunikationen mellan utbildning – och musieförvaltningen är av största betydelse för att främja besökssiffrorna. En lösning för att öka besökssiffrorna ligger i att anpassa verksamheten efter skolornas behov och vad de efterfrågar och detta sker endast genom att förvaltningarna kommunicerar och samarbetar med varandra. / Research on communication between museum activities and school operations are not widespread, how to reach the schools is not entirely obvious and schools is a difficult target to reach for all the country's museums. The essay deals with this phenomenon with the case study and the open air museum- Bunge Museum at Gotland as a concrete example. Bunge Museum has undergone a reorganization due to greatly reduced visitor numbers and in connection with the reorganization did Henrik Zipsane an investigation into the business. The study intends to follow up Zipsanes investigation of the business, by going ahead with the claim that "there is a need to carefully examine the audiences they want and can achieve and what they are asking (---) and there is only one way to find it out: Ask them! ". A qualitative study with interviews have been made to operate in Bunge Museum, Fårösund Södervärn School and the School of Gotland around what they asking for. The studie deals with Bunge museum's business and what they offer, what the reduction of schoolchildren depend on what the school asks for and how this reduction may be counteracted. This study highlight the issue around the communication between the sector of schools and museums and on supply and demand. In a final discussion and analysis performed ago any proposals on how further development in this area can look like. The results indicate that the communication between education - and museums is the most essential to promote visits digits. A solution to increase the number of visitors is to adapt the business to the schools' needs and what they want and this is done only by the sectors is communicate and collaborate with each other.

Denna studie söker sammanfatta och analysera ett drygt sekels samlingsförvaltning och autenticitetsbruk av sekelskifteskonstnären Julius Kronbergs ateljé, som sedan 1922 funnits som museal miljö på friluftsmuseet Skansen i Stockholm. Problemet som utgör studiens fokus kretsar kring den bevarandeproblematik som uppstått då man i samma stund velat använda och bevara en autentisk miljö som i grund och botten har tämligen dåliga bevarandeförutsättningar. Studien har genomförts utifrån arkiv- och litteraturstudier samt en intervju, och inleds med en bakgrundshistorik följt av ett resultat som är uppdelat i fem delkapitel som alla motsvarar varsin tidsepok i förvaltningen av ateljén. De slutsatser som kan dras av resultatet visar på hur förvaltningen delvis har skiftat under seklet, att bevarandeproblematiken ofta har lösts genom att nedprioritera tillgängliggörandet av miljön, samt att miljöns materiella autenticitet genomgående har varit väldigt viktig. / This study aims to recap and analyze a century of collections management and authenticity use of artist Julius Kronbergs studio, that has been a part of Skansen open air museum in Stockholm since 1922. The problem for the study revolves around the desire to use and preserve an authentic environment that shows poor prerequisites in terms of preservation. The study has been carried out based on archive and litterature studies aswell as an interview, and is commenced with a historic context, followed by the result that is divided into five chapters based on different eras in the collections management of the studio. The conclusions shows how the management has varied some during the century, that the problem in preservation often was solved by down prioritizing the use of the museum environment, and that the studios material authenticity was very important throughout the century.

Ever since the beginning, museums around the world have tried using different techniques to attract visitors. Some open-air museums have even started to create small worlds of their own, wherein they perform living history. The idea is that visitors will be able to step into history, and see different time periods with their own eyes. A prime example of an open-air museum that uses this kind of concept, is Skansen in Stockholm. There, visitors can walk around on cobblestone streets and go into old houses, where they are greeted by staff in historical clothing. This thesis examines how Skansen uses performance and historical clothing to teach history, in the quest to create an immersive experience for the visitors. The empirical material consists of observations and interviews with staff at Skansen, as well as visitors. Drawing upon Richard Schechners definition of performance theory, different parts of Skansen are dissected to determine how museums can use this kind of method in order to appeal to visitors.    Furthermore, the historical clothing is used as a reference point to gather and analyze the thoughts and experiences of the staff and visitors at Skansen. It became apparent that clothes can help you feel like a part of history, both in the sense that it makes you look different and move your body differently. This highlights how clothing can affect people’s bodies and minds. In that way, we see the relationship between humans and objects, and how they interact in different settings. The interviews also showed that people can have different approaches to the performance aspect. While some appreciate the playful nature of stepping into a role, others can feel uneasy about playing pretend. Nonetheless, many of the staff members stressed that they use the historical clothing to create a new persona, which separates their work life from their free time. This shows that clothing and performance can be used as tools in working environments, in order to protect one’s integrity.