No abstract provided. / Thesis (M.Com.)-University of Durban-Westville, 2002.

The Internal Revenue Code invokes the concept of reasonableness as the major qualification for the stockholder executive compensation deduction for federal income tax purposes. However, neither the Code nor Regulations contain general guidelines for determining reasonable compensation. Consequently, disputes with the IRS are frequent, resulting in substantial litigation. The primary hypothesis of the study was that the IRS guideline variables were incapable of discriminating taxpayers who have won litigated reasonable compensation cases from those who have lost. The secondary hypothesis was that the IRS guideline variable group, the court case variable group, or the two groups combined were equally powerful in discriminating taxpayers who have won litigated reasonable compensation cases from taxpayers who have lost. The study included all unreasonable compensation cases litigated in the Tax Court from 195^ to September, 1980. Only cases related to the reasonableness of officer-shareholder compensation of closely-held corporations were included.

While fringe benefits create value in the employer-employee relationship, implicitly subsidized fringe ben-efits risk incurring economic deadweight losses. An increasingly common fringe benefit in Europe is the company car. Literature has showed how fringe benefits should be taxed for tax neutrality yet current taxations of fringe benefits cars in Europe have been found to cause significant deadweight losses. The prevalence of fringe benefits cars in Europe generally and Sweden specifically renders it relevant to in-vestigate how the taxation of fringe benefits cars affect economic welfare. Fringe benefits cars are also of interest for policy evaluations, both in their provision as fringe benefits in terms of equity as well as a means of transportation and climate change mitigation. Sweden has committed to ambitious GHG emission policy goals which directly relates the composition of the Swedish (company) car fleet. The thesis methodology was based on a Dutch framework for welfare equations and statistical methods such as regression analysis. Interviews were conducted with industry professionals to gain market insights and perspectives in the case of company cars. A deadweight loss was found as SEK 2 300 per fringe benefits car and the total market deadweight loss was estimated to SEK 186 million. The automobile market gives rise to many externalities and some fringe benefits car related were quantified. Internalizing a conservative externality estimate yields additional deadweight losses at SEK 425 per fringe benefits car. Many socioeconomic factors were found to be correlated with car expenditure, most of them positively: household income, age and a managerial like position. Gender as in female had a negative effect on car expenditure. The current taxation of fringe benefits cars (2014) is potentially problematic for Swedish policy goals concerning traffic safety, climate change and gender equity for three reasons. The current taxation of fringe benefits cars: (1) might have negative safety implications from a system perspective on traffic safety, (2) does not necessarily promote more environmental friendly cars on average and (3) is not gender neutral as women as a group has a statistically lower preference for expensive cars. / Löneförmåner kan skapa värde i relationen mellan arbetsgivare och anställda men riskerar genom skattein-ducerade implicita prisreduktioner att ge upphov till ekonomiska dödviktsförluster. En vanlig och allt vikti-gare löneförmån i Europa är förmånsbilen. Litteraturen har visat hur löneförmåner kan beskattas samtidigt som beskattningen av förmånsbilar i Europa har gett upphov till just sådana ekonomiska dödviktsförluster. Den stora andelen förmånsbilar i Europa generellt och Sverige specifikt gör det relevant att undersöka hur den nuvarande beskattningen av förmånsbilar (2014) påverkar den ekonomiska välfärden. Förmånsbilar är även av intresse för policyutvärdering, både i egenskap av löneförmån gällande jämställdhet och i egen-skap av transportmedel med dess miljöpåverkan. Sverige har förbundit sig till ambitiösa utsläppsmål av växthusgaser vilket direkt relaterar till den svenska (förmåns)bilflottans komposition. Metoden i denna studie grundade sig främst på ett holländskt ramverk för välfärdsberäkning och statis-tiska analysmetoder såsom regressionsanalys. Intervjuer har hållits med nyckelpersoner verksamma inom billeasing. Det observerades en dödviktsförlust på 2 300 SEK per förmånsbil med en total marknadsdödvik-tsförlust beräknas till 186 miljoner SEK. Marknaden för bilar ger upphov till många marknadsexternaliteter varav vissa relaterade till förmånsbilar kvantifierades i denna studie. Internaliseras ett konservativt estimat fås ytterligare dödviktsförluster av 425 SEK per förmånsbil. Flera socioekonomiska faktorer påverkade bilutgifter, de flesta hade en positiv effekt: hushållsinkomst, ålder och en chefsliknande position. Att vara kvinna påverkade däremot bilutgifter negativt. Den nuvarande beskattningen av förmånsbilar (2014) kan problematiseras av tre anledningar relaterade till svenska policymål för trafiksäkerhet, klimatförändringar och jämställdhet. Den nuvarande beskattningen av förmånsbilar: (1) kan ge upphov till negativa olyck-sexternaliteter utifrån ett systemperspektiv på säkerhet, (2) ger inte nödvändigtvis mer miljövänliga bilar i genomsnitt och (3) är inte könsneutral då kvinnor har en statistiskt lägre preferens för dyra bilar.

Thesis (MPhil)--Stellenbosch University, 2005. / ENGLISH ABSTRACT: HIV-positive employees that receive treatment for HIV/AIDS by having their employers pay for the treatment are being taxed on their lifesaving HIV benefits paid by their employer. This comes after the Commissioner of Inland Revenue (CIR) or South African Revenue Service (SARS) identified the provision of treatment by employers as a “fringe benefit” in terms of paragraphs 2(e), 2(h) and 2(i) of the Seventh Schedule to the Income Tax Act1 and as such is taxable if the treatment is given from the work place. The treatment contribution is included in an employee’s remuneration package as a fringe benefit. Pay-as-you-earn (PAYE) and other assessed taxes are calculated from that. The taxable benefit is included on the employees’ annual IRP5 certificates. In order for the employer’s Human Resources department to affect this on the IRP 5 certificates the affected employee has to disclose his HIV/AIDS status and accordingly pay the PAYE on the fringe benefit. In terms of paragraph 2(e) of the Seventh Schedule to the Income Tax Act No. 58 of 1962, any service rendered at the expense of the employer to the employee, whether by the employer or by some other person, which has been utilised by the employee for private or domestic use, such value of the service must be included in the employee’s consideration for remuneration. Paragraph 2(h)2 taxes the employees on debts paid by the employer on behalf of the employees and paragraph 2(i)3 taxes a one third contribution benefit back in the hand of an employee for contributions to medical aids. If the employee were to receive chronic medication from a medical aid for HIV/AIDS treatment this will be included in the fringe benefit tax as a medical contribution.The Employment Equity Act No. 55 of 19984 promotes the elimination of unfair discrimination in the work place and ensures the implementation of Employment Equity to redress the effects of discrimination. Above all it also promotes the constitutional right to equality. In terms of confidentiality of the employees HIV/AIDS status; the Income Tax Act No. 58 of 1962 (Income Tax Act)5 as interpreted seems to be in conflict with the Employment Equity Act No. 55 of 1998. A solution therefore has to be sought where: - The anonymity of an employee in terms of his/her HIV/AIDS status is protected as envisaged by the Employment Equity Act6. - It is also necessary to understand whether there is in fact conflict between the Income Tax Act7 and the Employment Equity Act8. - It is also necessary to establish whether there are any misconceptions in the interpretation of the legislation and - Try to find the best possible solution to minimise the impact of Income Tax and yet protect the confidentiality of the employees concerned. / AFRIKAANSE OPSOMMING: MIV-positiewe werknemers wat behandeling vir MIV/VIGS ontvang by hul werkgewers word belas op hul lewensreddende MIV voordele wat deur hul werkgewers betaal word. Hierdie word bepaal nadat die Kommisaris van Binnelandse Inkomste (KBI) of die Suid- Afrikaanse Belastingsdiens (SAB) die voorsiening van behandeling deur werkgewers ag as ‘n belastingbyvoordeel in terme van paragrawe 2(e), 2(h) en 2(i) van die Sewende Skedule van die Inkomste belastingwet9 indien die diens gelewer word buite die werksplek. Die bydrae tot behandeling word ingesluit in die werknemer se vergoedingspakket as ‘n belasbare byvoordeel. Werknemersbelasting of LBS en ander aangeslaande belastings word hiervandaan bereken. Die byvoordeel word op die werknemer se IRP5 sertifikaat aangedui. Om hierdie aan te dui op die IRP5 sertifikaat van die geaffekteerde werknemer moet die werknemer se MIV status aan die werkgewer se Menslike Hulpbron departement bekend wees om die nodige byvoordeel te bereken. In terme van paragraaf 2(e)10 van die Sewende Skedule van die Inkomste Belastingwet nr. 58 van 1962, word enige diens gelewer deur die werkgewer namens die werknemer, of deur die werkgewer of deur sekere ander persone, wat gebruik word deur die werknemer vir privaat en huishoudelike gebruik geag as vergoeding te wees en die diens moet ingesluit wees in die vergoedingspakket. Paragraaf 2(h)11 belas die werknemers op skuld betaal namens die werknemer deur die werkgewer en paragraaf 2(i)12 belas een derde van die bydrae terug in die hand van die werknemer vir bydraes betaal deur die werkgewer aan mediese fondse. Indien die werknemer kroniese medikasie ontvang van die mediese fonds vir MIV/VIGS behandeling sal dié belas word as ‘n belasbare byvoordeel. Die Gelyke Indiensnemingwet nr 55 van 199813 bevorder die eliminasie van ongeregmatige diskriminasie in die werksplek en verseker dat die implementasie van die wetgewing die impak van diskrimasie reg aanspreek. Die wetgewing bevorder die konstitisionele reg tot gelykheid. In terme van die vertroulikheid van die MIV/VIGS status van werknemers bleik die Inkomstebelastingwet in konflik te wees met die Gelyke Indiensnemingswetgewing. ‘n Oplossing moet dus gevind word, waar: - Die anonimiteit van die werknemers in terme van hul MIV/VIGS status beskerm word soos veronderstel word in die Indiensnemingsekwiteitswetgewing - Dit is ook nodig om te verstaan of daar inderdaad konflik is tussen die onderskeie wetgewings, naamlik die Inkomstebelastingwet en die Indiensnemingsekwiteitswetgewing. - Dit is ook belangrik om te bepaal of daar enige miskonspesies in die interpretasie van die wetgewing is en - Om te probeer om die bes moontlike oplossing te vind om die impak van Inkomstebelasting te verminder en terselfdertyd die konfidensialiteit van die werknemers te verseker.

Uppsatsen syftar till att utreda två skatterättsliga frågor som uppkommit i samband med ett avvisat avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen avseende terminsavtal i ett incitamentsprogram. Frågorna är om terminer och terminsavtal utgör värdepapper och om eventuella förfoganderättsinskränkningar i dessa avtal har betydelse för förmånsbeskattningen. Utgångspunkten i uppsatsen är beslutet från Högsta förvaltningsdomstolen som avvisades och det därtill hörande förhandsbeskedet från Skatterättsnämnden. Utifrån de diskussioner som förts i uppsatsen kan författaren konstatera att terminer och terminsavtal kan klassificeras som värdepapper. Begreppet värdepapper är inte definierat i lagtext men utifrån praxis och doktrin samt viss EU-lagstiftning kan det utläsas att terminsavtal uppfyller de krav som ställs på en klassificering som värdepapper. När det gäller beskattning av en förmån krävs det att den anställde förvärvar ett värdepapper, annars utgör rättigheten en personaloption. Författaren anser att då ett terminsavtal ingår i ett incitamentsprogram så representerar det ett ekonomiskt värde för den anställde som ska förmånsbeskattas. Inom incitamentsprogrammen kan det finnas villkor och förfoganderättsinskränkningar. Dock har Högsta förvaltningsdomstolen i ett flertal fall kommit fram till att sådana begränsningar i den rättighet som förvärvas inte påverkar värdepappersstatusen hos rättigheten. Enligt ett av förarbetena så syftar värdepappersregeln till att förmånsbeskattning ska ske oavsett hur villkoren är utformade. Det som har framkommit i framställningen medför att författaren anser att det är märkligt att Högsta förvaltningsdomstolen inte tog beslut i frågan om förmånsbeskattning av terminsavtal. En konsekvens är att det kan leda till framtida problem med tillämpningen av värdepappersregeln i samband med terminsavtal. / The aim of this thesis is to examine two taxation questions that arise from the judgement by the Supreme Administrative Court regarding futures contracts in employee incentive plans. The questions concerns whether futures are to be classified as securities and if any restraint in the right of disposition might have an impact on the fringe benefits taxation according to chapter 10 section 11 of the Swedish Income Tax Act. As a result of the discussions in the thesis the author comes to the conclusion that futures might be classified as securities. The terminology regarding securities is not defined in the Swedish Income Tax Act but case-law and literature and also directives from the European Union stipulate demands that futures fulfil. According to the Swedish legislation it is crucial that the employee acquire a security in order for the fringe benefits taxation to apply. The author is of the opinion that when futures are a part of an employee incentive plan then they represent an economic value, which should be taxed as a benefit. The employee incentives plan could be restrained in the right of disposition. However the Supreme Administrative Court has in multiple cases found that it does not affect the classification of a security. The preparatory work shows that the purpose of chapter 10 section 11 in the Swedish Income Tax Act is to tax all benefits regardless of the restraints connected to them.  Based on the findings in the thesis the author is of the opinion that the decision by the Supreme Administrative Court regarding the fringe benefits taxation of futures is strange. This is because the decision might cause problem in the future interpretation of chapter 10 section 11 in the Swedish Income Tax Act.