<p>Cyberterrorism kan ses som ett relativt nytt, komplicerat och diffust hot som uppenbarat sig till följd av en snabb IT-utveckling. För Försvarsmakten kan detta hot innebära en ny utmaning eftersom doktrinen som skall fungera som vägledning i verksamheten börjar bli inaktuell. De grundläggande förmågorna, som är en viktig del av doktrinen, ses som tankemässiga hjälpmedel för att Försvarsmakten skall kunna analysera, samordna och beskriva verksamheten. Syftet med denna uppsats är att utreda hur pass användbara de grundläggande förmågorna är som tankemässiga hjälpmedel när Försvarsmakten ställs mot ett hot som cyberterrorism. Detta görs genom en analys utifrån ett scenario där Försvarsmaktens ledningssystem utsätts för en cyberattack med ett efterföljande resonemang om tillämpningen av förmågorna. Resultatet utvisar att förmågorna är ett stort stöd i kontexten men att resonemanget kring tillämpningen kompliceras av att hotet äger rum i det virtuella rummet.</p> / <p>Cyber Terrorism can be seen as a relatively new, complex and diffuse threat that appeared due to rapid IT development. For the Armed Forces this threat can be a new challenge because the doctrine to serve as guidance in the work is becoming obsolete. The fundamental abilities, which are an important part of the doctrine, should be seen as thinking tools for the Armed Forces to analyze, coordinate and describe the business. The purpose of this paper is to investigate how useful the fundamental abilities are thinking as tools in the Armed Forces, against a threat like cyberterrorism. This is done through an analysis based on a scenario in which the Armed Forces command and control system is exposed to a cyber attack followed by a discussion on the application of the fundamental abilities. The result shows that the fundamental abilities are a great support in the context but that the reasoning regarding the application is complicated because the threat takes place in the virtual space.</p>

Cyberterrorism kan ses som ett relativt nytt, komplicerat och diffust hot som uppenbarat sig till följd av en snabb IT-utveckling. För Försvarsmakten kan detta hot innebära en ny utmaning eftersom doktrinen som skall fungera som vägledning i verksamheten börjar bli inaktuell. De grundläggande förmågorna, som är en viktig del av doktrinen, ses som tankemässiga hjälpmedel för att Försvarsmakten skall kunna analysera, samordna och beskriva verksamheten. Syftet med denna uppsats är att utreda hur pass användbara de grundläggande förmågorna är som tankemässiga hjälpmedel när Försvarsmakten ställs mot ett hot som cyberterrorism. Detta görs genom en analys utifrån ett scenario där Försvarsmaktens ledningssystem utsätts för en cyberattack med ett efterföljande resonemang om tillämpningen av förmågorna. Resultatet utvisar att förmågorna är ett stort stöd i kontexten men att resonemanget kring tillämpningen kompliceras av att hotet äger rum i det virtuella rummet. / Cyber Terrorism can be seen as a relatively new, complex and diffuse threat that appeared due to rapid IT development. For the Armed Forces this threat can be a new challenge because the doctrine to serve as guidance in the work is becoming obsolete. The fundamental abilities, which are an important part of the doctrine, should be seen as thinking tools for the Armed Forces to analyze, coordinate and describe the business. The purpose of this paper is to investigate how useful the fundamental abilities are thinking as tools in the Armed Forces, against a threat like cyberterrorism. This is done through an analysis based on a scenario in which the Armed Forces command and control system is exposed to a cyber attack followed by a discussion on the application of the fundamental abilities. The result shows that the fundamental abilities are a great support in the context but that the reasoning regarding the application is complicated because the threat takes place in the virtual space.

<p>Världen är i ständig förändring, så även de krig och konflikter som utkämpas. Aktörerna utgörs inte längre enbart av nationer utan innefattas även ickestatliga aktörer. År 2000 utsattes amerikanska fartyget USS Cole för en asymmetrisk attack, där en ickestatlig aktör, genom asymmetrisk krigföring, åsamkade stor skada med relativt ringa medel. Denna typ av krigföring och hot är någonting relativt nytt inom den marina arenan. Uppsatsen syftar till att undersöka om ubåt typ Gotland är en potent plattform att nyttja vid en internationell insats med asymmetrisk hotbild. Uppsatsen bygger på att ubåt typ Gotlands förmågor jämförs med krav på förmågor, för att möta asymmetriska hot i en marin miljö. Krav på förmågor och Gotlands förmågor kategoriseras enligt variabler som utgörs av de sex grundläggande förmågorna. Genom analys och diskussion erhålls ett resultat för vardera variabel. Materialet som används är, för Gotlands del, officiell information om teknisk utrustning och prestanda, utgivet av tillverkandeföretag. Resultatet pekar på att ubåt typ Gotland som autonom enhet ej möter de krav som ställs, avseende verkan. Bestyckningen är inte lämplig att nyttja mot asymmetriska hot, med hänsyn till aspekter om insatsregler och proportionalitetsprincipen. Förutsatt att Gotland opererar i undervattensläge är dess förmåga till skydd och rörlighet god. Ubåt typ Gotland genom dess, för ubåtar, unika förmåga till dold spaning är det en värdefull resurs som kan nyttjas vid internationella insatser med asymmetriska hot.</p> / <p>The world is in constant transformation, so even wars and conflicts being waged. Actors of war, nowadays, not only consist of nations, but also involve non-governmental actors. In the year 2000, the American warship USS Cole was exposed to an asymmetric attack, whereby a non-governmental actor caused large damage using relatively modest resources. This type of warfare and threats are, so far, relatively new and uncommon within the marine environment. The aim of this essay is to investigate whether the Gotland class submarine is a potent platform to be used within an international operation consisting of asymmetric threats. The essay is based upon a comparison between the abilities of the Gotland class submarine and abilities required to deal with asymmetric threats in a marine environment. The abilities required and the abilities inherent of the Gotland class submarine are categorized according to a set of variables, based upon the six fundamental abilities. Through analysis and discussion, results will be obtained for each variable. The material, used for description of the Gotland class submarine, is public information of technical equipment and its performance, published by the manufacturing companies. The results indicate that the Gotland class submarine, seen as an autonomous entity, do not meet the requirements, regarding the ability of effect. The armament is not suitable for use against asymmetric threats, taking rules of engagement and the principle of proportionality into consideration. Predicting that the Gotland class submarine operates submerged, their ability of protection and movement is satisfying. The Gotland class submarine, because of its unique ability to accomplish reconnaissance operations submerged, is a valuable resource to use in international operations consisting of asymmetric threats.</p>

Världen är i ständig förändring, så även de krig och konflikter som utkämpas. Aktörerna utgörs inte längre enbart av nationer utan innefattas även ickestatliga aktörer. År 2000 utsattes amerikanska fartyget USS Cole för en asymmetrisk attack, där en ickestatlig aktör, genom asymmetrisk krigföring, åsamkade stor skada med relativt ringa medel. Denna typ av krigföring och hot är någonting relativt nytt inom den marina arenan. Uppsatsen syftar till att undersöka om ubåt typ Gotland är en potent plattform att nyttja vid en internationell insats med asymmetrisk hotbild. Uppsatsen bygger på att ubåt typ Gotlands förmågor jämförs med krav på förmågor, för att möta asymmetriska hot i en marin miljö. Krav på förmågor och Gotlands förmågor kategoriseras enligt variabler som utgörs av de sex grundläggande förmågorna. Genom analys och diskussion erhålls ett resultat för vardera variabel. Materialet som används är, för Gotlands del, officiell information om teknisk utrustning och prestanda, utgivet av tillverkandeföretag. Resultatet pekar på att ubåt typ Gotland som autonom enhet ej möter de krav som ställs, avseende verkan. Bestyckningen är inte lämplig att nyttja mot asymmetriska hot, med hänsyn till aspekter om insatsregler och proportionalitetsprincipen. Förutsatt att Gotland opererar i undervattensläge är dess förmåga till skydd och rörlighet god. Ubåt typ Gotland genom dess, för ubåtar, unika förmåga till dold spaning är det en värdefull resurs som kan nyttjas vid internationella insatser med asymmetriska hot. / The world is in constant transformation, so even wars and conflicts being waged. Actors of war, nowadays, not only consist of nations, but also involve non-governmental actors. In the year 2000, the American warship USS Cole was exposed to an asymmetric attack, whereby a non-governmental actor caused large damage using relatively modest resources. This type of warfare and threats are, so far, relatively new and uncommon within the marine environment. The aim of this essay is to investigate whether the Gotland class submarine is a potent platform to be used within an international operation consisting of asymmetric threats. The essay is based upon a comparison between the abilities of the Gotland class submarine and abilities required to deal with asymmetric threats in a marine environment. The abilities required and the abilities inherent of the Gotland class submarine are categorized according to a set of variables, based upon the six fundamental abilities. Through analysis and discussion, results will be obtained for each variable. The material, used for description of the Gotland class submarine, is public information of technical equipment and its performance, published by the manufacturing companies. The results indicate that the Gotland class submarine, seen as an autonomous entity, do not meet the requirements, regarding the ability of effect. The armament is not suitable for use against asymmetric threats, taking rules of engagement and the principle of proportionality into consideration. Predicting that the Gotland class submarine operates submerged, their ability of protection and movement is satisfying. The Gotland class submarine, because of its unique ability to accomplish reconnaissance operations submerged, is a valuable resource to use in international operations consisting of asymmetric threats.

<p>Den 26 maj 1982 påbörjas anfallet mot samhällena Darwin och Goose Green. Anfallande styrka är brittiska, 2 Paras, på plats och försvarsgrupperade är Taskforce Mercedes. Britterna vinner slutligen över en numerärt överlägsen och försvarsgrupperad argentinsk styrka. Hur kommer det sig att detta kan ske? Jag kommer, för att kunna besvara mina frågeställningar, i det här självständiga arbetet att med utgång i de grundläggande förmågorna, ledning, verkan, skydd, rörlighet, uthållighet och und/info, analysera slaget. Dessa frågeställningar är:</p><p> -          Vilken av de grundläggande förmågorna var avgörande för 2 Paras seger?</p><p>-          Vilken av de grundläggande förmågorna var avgörande för Taskforce Mercedes förlust?</p><p>Jag har kommit fram till följande; britterna kunde tack vare en kombination av förmågorna ledning och verkan avgöra striden till deras fördel. För argentinarna var det förmågan ledning som bäddade för deras förlust. Vill du veta hur jag kommit fram till detta och varför uppmanar jag dig att läsa detta arbete.</p> / <p>My name is Nicklas Nilsson. I’m a cadet studying at the Swedish Land warfare Centre. As a part of becoming a commissioned officer I’m obligated to write an essay at fundamental level. I have written about the Battle for Darwin – Goose Green. A battle between 2 Para and Taskforce Mercedes. I have used (de grundläggande förmågorna) six fundamental abilities as an analysis instrument. The questions I am going to answer with this essay are:</p><p> -What ability was decisive for 2 Para’s victory?</p><p>-What ability was decisive for Taskforce Mercedes defeat?</p><p> Initially I will conduct a literature study, followed by a comparative case study.</p><p>I have come to the following conclusions:</p><p>The Argentines lost due to their lack of a good leadership and</p><p>The British won due to the abilities, better trained, better motivated and with more experience. They also, contrary to the Argentines, had leaders that was present and tried to resolve the situations they’ve gotten in to. If you want to read more about this and how I’ve come to these conclusions, please read this essay.</p>

Den 26 maj 1982 påbörjas anfallet mot samhällena Darwin och Goose Green. Anfallande styrka är brittiska, 2 Paras, på plats och försvarsgrupperade är Taskforce Mercedes. Britterna vinner slutligen över en numerärt överlägsen och försvarsgrupperad argentinsk styrka. Hur kommer det sig att detta kan ske? Jag kommer, för att kunna besvara mina frågeställningar, i det här självständiga arbetet att med utgång i de grundläggande förmågorna, ledning, verkan, skydd, rörlighet, uthållighet och und/info, analysera slaget. Dessa frågeställningar är:  -          Vilken av de grundläggande förmågorna var avgörande för 2 Paras seger? -          Vilken av de grundläggande förmågorna var avgörande för Taskforce Mercedes förlust? Jag har kommit fram till följande; britterna kunde tack vare en kombination av förmågorna ledning och verkan avgöra striden till deras fördel. För argentinarna var det förmågan ledning som bäddade för deras förlust. Vill du veta hur jag kommit fram till detta och varför uppmanar jag dig att läsa detta arbete. / My name is Nicklas Nilsson. I’m a cadet studying at the Swedish Land warfare Centre. As a part of becoming a commissioned officer I’m obligated to write an essay at fundamental level. I have written about the Battle for Darwin – Goose Green. A battle between 2 Para and Taskforce Mercedes. I have used (de grundläggande förmågorna) six fundamental abilities as an analysis instrument. The questions I am going to answer with this essay are:  -What ability was decisive for 2 Para’s victory? -What ability was decisive for Taskforce Mercedes defeat?  Initially I will conduct a literature study, followed by a comparative case study. I have come to the following conclusions: The Argentines lost due to their lack of a good leadership and The British won due to the abilities, better trained, better motivated and with more experience. They also, contrary to the Argentines, had leaders that was present and tried to resolve the situations they’ve gotten in to. If you want to read more about this and how I’ve come to these conclusions, please read this essay.