En fusion eller ett förvärv leder till dramatiska förändringar i ett affärsnätverk, vilket påverkar leverantörer, kunder och konkurrenter. Syftet med uppsatsen är att diskutera hur Radi Medical Systems syn på sina konkurrenter förändras efter att ha blivit förvärvade av St:Jude Medical. Vi gör en fallstudie där vi utgår från teori om nätverksbilder (affärsnätverk och affärsrelationer) där olika dimensioner analyseras. Vår studie påvisar som tidigare forskning att vissa konkurrenter tycks vinna på fusionen och förvärvet. Synen på konkurrenter förändras från att Radi inte fokusera så mycket på konkurrenterna till att Radi i vissa fall är inblandade i rättsliga tvister och att de börjat intressera sig för vad konkurrenterna gör som en del i sin marknadsföring. Vår slutsats pekar på att mer forskning måste ägnas åt att förstå hur relationerna till konkurrenterna förändras i samband med en fusion eller ett förvärv. Att förstå relationerna till konkurrenterna kan bidra till att minimera konkurrenternas förtjänster.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om fusioner och förvärv genomförda av svenska börsnoterade företag mellan år 1990 och år 2005 har skapat något värde för det köpande företagets aktieägare. För att besvara syftet har en kvantitativ studie i form av en eventstudie gjorts, där det köpande företagets faktiska avkastning tre år efter transaktionstillfället har jämförts med en beräknad förväntad avkastning utifrån Fama och Frenchs trefaktormodell. Resultatet tyder på att fusioner och förvärv faktiskt har skapat värde för det köpande företagets aktieägare på lång sikt, men detta kan inte fastställas statistiskt.

<p>Syftet är att analysera integrationen i förvärvsprocessen mellan Pernod Ricard och Vin&Sprit genom att göra en fallstudie för att se vilka förutsättningar de har för att lyckas.</p><p>Undersökningen är en fallstudie och har en kvalitativ ansats. Metoden i denna uppsats kommer att bestå av intervjuer och skriftliga källor. Till största delen används primärdata men även sekundärdata kommer att förekomma.</p><p>Erfarenhet och tidigare kunskap om internationella förvärv spelar en stor roll vid internationella förvärvsprocesser. Kulturella skillnader verkar inte spela en så stor roll som det ofta sägs. En decentraliserad affärsmodell kan dock förhindra att de eventuella kulturella skillnader som finns inte påverkar förvärvsprocessen negativt. Andra viktiga faktorer vid ett internationellt förvärv är ledarskap, kommunikation och utformandet av en ny vision.</p> / <p>The purpose is to analyze the integration of the acquisition process between Pernod Ricard and Vin&Sprit by making a case study to see what conditions they have to succeed.<strong> </strong></p><p>This study is a case study with a qualitative approach. The method in this paper consists of interviews and written sources. For the most part primary data is used, but secondary data will also occur.</p><p>Experience and previous knowledge of international acquisitions play a major role in international acquisition processes. Cultural differences do not seem to play as large a role as it is often said. A decentralized business model can, however, prevent potential cultural differences from affecting the acquisition process in a negative way. Other important factors in an international acquisition process are leadership, communication and the creation of a new vision.</p>

Syftet är att analysera integrationen i förvärvsprocessen mellan Pernod Ricard och Vin&amp;Sprit genom att göra en fallstudie för att se vilka förutsättningar de har för att lyckas. Undersökningen är en fallstudie och har en kvalitativ ansats. Metoden i denna uppsats kommer att bestå av intervjuer och skriftliga källor. Till största delen används primärdata men även sekundärdata kommer att förekomma. Erfarenhet och tidigare kunskap om internationella förvärv spelar en stor roll vid internationella förvärvsprocesser. Kulturella skillnader verkar inte spela en så stor roll som det ofta sägs. En decentraliserad affärsmodell kan dock förhindra att de eventuella kulturella skillnader som finns inte påverkar förvärvsprocessen negativt. Andra viktiga faktorer vid ett internationellt förvärv är ledarskap, kommunikation och utformandet av en ny vision. / The purpose is to analyze the integration of the acquisition process between Pernod Ricard and Vin&amp;Sprit by making a case study to see what conditions they have to succeed. This study is a case study with a qualitative approach. The method in this paper consists of interviews and written sources. For the most part primary data is used, but secondary data will also occur. Experience and previous knowledge of international acquisitions play a major role in international acquisition processes. Cultural differences do not seem to play as large a role as it is often said. A decentralized business model can, however, prevent potential cultural differences from affecting the acquisition process in a negative way. Other important factors in an international acquisition process are leadership, communication and the creation of a new vision.

Mergers and acquisitions are a phenomenon which can occur for a variety of reasons. It may for example be that the organizations want to gain larger market shares or to complement and learn from each other and thus become more competitive. After the completion of an acquisition or merger, a process is initiated to create an affiliation between the two companies' employees. The purpose of this paper is to examine whether there is something that management can do to make the integration process as efficient as possible. The empirical research in this paper consisted of interviews and surveys with respondents from two accounting firms that recently completed a merger. To maximize the chances of a successful acquisition, management should try to influence employees through active communication, where similarities between organizational culture are addressed and stressed and thus try to contribute to the sense of belonging between the companies. A delay in moving to a single, mutual location has affected the integration process negatively.

<p>Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2008</p>

Environmental, Social, and Governance (ESG) considerations are becoming increasingly important in the mergers and acquisitions (M&amp;A) industry, offering opportunities for value creation and a better understanding of deal risks. Despite this growing recognition, there remains a gap in understanding how market participants integrate ESG due diligence during M&amp;A transactions. This thesis aims to examine the influence of ESG considerations during the due diligence in the Swedish M&amp;A landscape, specifically focusing on the effectiveness of ESG due diligence in mitigating risks associated with asymmetric information and identifying emerging trends in ESG within the M&amp;A industry. The research employs a deductive qualitative approach by conducting semi-structured interviews with eight market participants, including listed acquirers, private equity firms, consultants, and investment banks. The aim was to gather in-depth insights into current practices and perceptions of ESG due diligence. The findings indicate that while ESG due diligence is increasingly recognized, its integration and impact on M&amp;A deals vary significantly among market participants. The results also reveal challenges such as unequal resource allocation, discrepancies in terminology and scope, and difficulties in assessing the individual impact of ESG on the final outcome of the deal. The study concludes that ESG due diligence can be a valuable tool in mitigating risks associated with asymmetric information in M&amp;A transactions. However, its effectiveness depends on the extent of integration and the commitment of the involved parties. The research highlights the need for standardized ESG due diligence practices and greater emphasis on ESG factors to enhance the overall success of M&amp;A deals. Emerging trends suggest that ESG considerations will continue to grow in importance, driven by increasing regulatory pressures and stakeholder expectations. / Miljömässiga, sociala och styrningsmässiga (ESG) överväganden får ökad betydelse inom fusions- och förvärvsbranschen, vilket erbjuder möjligheter till värdeskapande och en fördjupad förståelse för affärsrisker. Trots den växande medvetenheten finns det fortfarande en brist i förståelsen för hur marknadsaktörer integrerar ESG-due diligence under M&amp;A-transaktioner. Denna studie syftar till att undersöka påverkan av ESG faktorer under due diligence i det svenska M&amp;A-landskapet, med fokus på effektiviteten av ESG-due diligence för att minska risker relaterade till asymmetrisk information och identifiera framväxande trender inom ESG i M&amp;A-branschen. Studien använder en deduktiv kvalitativ metod genom semi-strukturerade intervjuer med åtta marknadsaktörer, inklusive noterade förvärvare, private equity-företag, konsulter och banker. Syftet var att få djupare insikter om nuvarande praxis och uppfattningar om ESG-due diligence. Resultaten indikerar att även om ESG-due diligence blir alltmer erkänt, varierar dess integration och påverkan på M&amp;A-affärer avsevärt mellan marknadsaktörerna. Resultaten visar också på utmaningar såsom ojämn resursallokering, skillnader i terminologi och omfattning samt svårigheter att bedöma den individuella effekten av ESG på det slutliga utfallet av affären. Studiens slutsats är att ESG-due diligence kan vara ett värdefullt verktyg för att minska riskerna med asymmetrisk information i M&amp;A-transaktioner. Dock beror dess effektivitet på graden av integration och de involverade partnernas engagemang. Forskningen understryker behovet av standardiserade ESG-due diligence metoder och en större betoning på ESG faktorer för att förbättra den övergripande framgången för M&amp;A-affärer. Framväxande trender antyder att ESG överväganden kommer att fortsätta att öka i betydelse, drivet av ökat regulatoriskt tryck och förväntningar från intressenter.

<p>Välfärd kräver tillväxt och tillväxt kräver ett dynamiskt näringsliv</p><p>För att kunna erbjuda medborgarna i Sverige en bra välfärd krävs att antalet företag blir fler och att existerande företag kan utvecklas. Detta möjliggörs genom att ett dynamiskt och utvecklande näringslivsklimat skapas där förutsättningarna för landets företagare kontinuerligt utvecklas. Företag utvecklas genom egen utveckling, så kallad ”organisk tillväxt”, eller genom fusion eller förvärv av andra bolag, så kallad ”förvärvad tillväxt”. Tillväxt genom fusioner eller förvärv (Mergers & Acquisitions) fortsätter att öka och omsätter årligen stora summor och är för de medverkande parterna, säljaren och köparen, ofta en omfattande och resurskrävande process med långsiktiga konsekvenser.</p><p>Nya förutsättningar – nya instrument och produkter</p><p>De förutsättningar som omger ett företag förändras kontinuerligt och skapar behov av bland annat nya finansiell instrument och produkter. Studenterna Martin Carlsson och Carl Hermansson uppmärksammade i en tidigare uppsats om Due diligence, ”Due Diligence, värdefullt verktyg eller slöseri med resurser?: En studie om analysens för- och nackdelar”, ett nytt instrument i förvärvsprocessen, Vendor due diligence,något som jag själv också uppmärksammat i annan litteratur om fusioner och förvärv. Vendor due diligence uppstod för några år sedan i USA och är numera även vanligt förekommande inom förvärvsbranschen i bland annat England och Australien men även i Sverige.Uppkomsten av Vendor due diligence sägs vara att den expansiva utvecklingen av antalet fusioner och förvärv fört med sig ett behov av ett instrument för att effektivisera förvärvsprocessen. Vendor due diligence innebär att säljaren utför en grundlig undersökning av det egna bolaget till skillnad från det mer kända förfarandet, Due diligence, där den möjliga köparen undersöker det tänkta förvärvsobjektet. Båda instrumenten genererar information om förvärvsobjektet i form av en rapport men genomförs alltså utifrån olika perspektiv och i varierande omfattning. Mot bakgrund av detta blev avsikten med denna uppsats att studera hur Vendor due diligence påverkar förvärvsprocessen genom att besvara uppsatsens problemformulering, ”Hur kan Vendor due diligence effektivisera förvärvsprocessen”? i syfte att studera:</p><p>• utbredningen av Vendor due diligence</p><p>• om Vendor due diligence innebär att en köpare enklare kan identifieras</p><p>• om Vendor due diligence påverkar försäljningspriset</p><p>• om och i sådana fall på vilket sätt Vendor due diligence skiljer sig från en Due diligence</p><p>Sekundär- och primärdata</p><p>Med utgångspunkt i forskarna Henrik Nilsson, Anders Isaksson och Teppo Martikainens processbild som presenteras i boken ”Företagsvärdering med fundamental analys”, har studien genomförts utifrån en deduktiv ansats och med en kvalitativ forskningsstrategi genom att samla in och analysera sekundär- och primärdata från välrenommerad litteratur och från några av förvärvsbranschens mest framgångsrika aktörer.</p><p>Förvärvsprocessen</p><p>Förvärvsprocessen genomförs utifrån ett antal faser. Enligt Nilsson, Isaksson och Martikainens något förenklade processmodell genomförs processen enligt fyra faser; Söka och välja objekt, Fundamental analys och värdering, Due diligence och Bud och förhandling. Processen genomförs i de allra flesta fall av managementkonsulter, företagsmäklare, kreditgivare,revisorer, advokater och andra specialister. Utifrån bland annat överlåtelseobjektets storlek och verksamhet, varierar antalet deltagande aktörer från fall till fall. Enligt svensk lag har både säljaren och köparen vissa skyldigheter att uppfylla i samband med en överlåtelsetransaktion, säljaren en upplysningsskyldighet och köparen en undersökningsplikt vilket ställer vissa krav på den information som lämnas och insamlas i samband med en förvärvsprocess.</p><p>Vendor due diligence=effektivare förvärvsprocess</p><p>Utifrån insamlad sekundär- och primärdata visar det sig att Vendor due diligence används i den svenska förvärvsbranschen i samband med förvärvsprocesser där värdet på det bolag som är till försäljning överstiger 1 miljard SEK.Vendor due diligence kan sägas effektivisera förvärvsprocessen genom att säljaren inledningsvis tillhandahåller en del av den information som de potentiella köparna önskar undersöka närmare i en senare del av processen, vilket minskar köparens undersökningsfas, Due diligence, något som både sekundär- och primärdata visar. Skillnaden i att ta fram en Vendor due diligence och Due diligence är att den förstnämnda rapporten tas fram för att tillfredsställa många möjliga köpares behov medan informationen i en Due diligence-rapport kan variera eftersom den genomförs av den möjliga köparen utifrån dennes behov. Min tolkning är också att den information som genereras från en Vendor due diligence även kan sägas effektivisera processen då både säljaren och köparen får ett bättre beslutsunderlag genom att säljaren redan inledningsvis har en större kännedom om olika faktorer som kan påverka bolagets värde och dels genom att köparen tidigt i processen får tillgång till information som skulle kunna ha en processavgörande inverkan utifrån dennes perspektiv.</p><p>Uppkomsten och utbredningen av Vendor due diligence innebär att förvärvsprocessen, enligt den processmodell som Nilsson, Isaksson och Martikainen presenterade i sin bok 2002 (figur ”Förvärvsprocessen enligt Nilsson, Isaksson och Martikainen kompletterad med Vendor due diligence”) har utvecklats.</p><p>Förvärvsprocessen enligt Nilsson, Isaksson och Martikainen kompletterad med Vendor due diligence (Söka och välja objekt, Vendor due diligence, Fundamental värdering och analys, Due diligence, Bud och förhandling).</p><p>Att processen skulle effektiviseras genom att den möjliga köparen enklare kan identifieras vilket sekundärdata antyder, stöds ej av insamlad primärdata. Sekundärdata menar också att försäljningspriset på ett förvärvsobjekt skulle kunna bli högre om Vendor due diligence genomförs något som primärdata både bekräftar och dementerar.</p><p>Vid insamlandet av primärdata uppkom även information om att de fysiska ”Datarum” (den lokal som används vid köparens Due diligence där säljarens information om bolaget görs tillgänglig till den möjliga köparen) mer och mer ersätts av elektroniska datarum via Internet,vilket precis som Vendor due diligence kan sägas ha uppstått utifrån ändrade förutsättningar i företagens omvärld. Elektroniska datarum skulle enligt min bedömning ytterligare kunna effektivisera förvärvsprocessen då de personer som genomför Due diligence-fasen inte behöver infinna sig fysiskt för att göra arbetet, med minskade kostnader för både köparen och säljaren som resultat. De insamlade primärdata visar även att den ”traditionella” förvärvsprocessen enligt den processmodell som Nilsson, Isaksson och Martikainen presenterar mer och mer verkar ersättas av en annan process, en så kallad ”Auktionsprocess”, med den största skillnaden att förvärvsprocessen styrs av att de intresserade köparna lämnar bud i flera omgångar under processens gång. Auktionsprocessen ska enligt uppgift också ha tillkommit som ett resultat av de senaste årens expansiva utveckling av antalet fusioner och förvärv. Om Auktionsprocessen kan sägas effektivisera förvärvsprocessen eller ej återstår dock att se!</p>

Välfärd kräver tillväxt och tillväxt kräver ett dynamiskt näringsliv För att kunna erbjuda medborgarna i Sverige en bra välfärd krävs att antalet företag blir fler och att existerande företag kan utvecklas. Detta möjliggörs genom att ett dynamiskt och utvecklande näringslivsklimat skapas där förutsättningarna för landets företagare kontinuerligt utvecklas. Företag utvecklas genom egen utveckling, så kallad ”organisk tillväxt”, eller genom fusion eller förvärv av andra bolag, så kallad ”förvärvad tillväxt”. Tillväxt genom fusioner eller förvärv (Mergers &amp; Acquisitions) fortsätter att öka och omsätter årligen stora summor och är för de medverkande parterna, säljaren och köparen, ofta en omfattande och resurskrävande process med långsiktiga konsekvenser. Nya förutsättningar – nya instrument och produkter De förutsättningar som omger ett företag förändras kontinuerligt och skapar behov av bland annat nya finansiell instrument och produkter. Studenterna Martin Carlsson och Carl Hermansson uppmärksammade i en tidigare uppsats om Due diligence, ”Due Diligence, värdefullt verktyg eller slöseri med resurser?: En studie om analysens för- och nackdelar”, ett nytt instrument i förvärvsprocessen, Vendor due diligence,något som jag själv också uppmärksammat i annan litteratur om fusioner och förvärv. Vendor due diligence uppstod för några år sedan i USA och är numera även vanligt förekommande inom förvärvsbranschen i bland annat England och Australien men även i Sverige.Uppkomsten av Vendor due diligence sägs vara att den expansiva utvecklingen av antalet fusioner och förvärv fört med sig ett behov av ett instrument för att effektivisera förvärvsprocessen. Vendor due diligence innebär att säljaren utför en grundlig undersökning av det egna bolaget till skillnad från det mer kända förfarandet, Due diligence, där den möjliga köparen undersöker det tänkta förvärvsobjektet. Båda instrumenten genererar information om förvärvsobjektet i form av en rapport men genomförs alltså utifrån olika perspektiv och i varierande omfattning. Mot bakgrund av detta blev avsikten med denna uppsats att studera hur Vendor due diligence påverkar förvärvsprocessen genom att besvara uppsatsens problemformulering, ”Hur kan Vendor due diligence effektivisera förvärvsprocessen”? i syfte att studera: • utbredningen av Vendor due diligence • om Vendor due diligence innebär att en köpare enklare kan identifieras • om Vendor due diligence påverkar försäljningspriset • om och i sådana fall på vilket sätt Vendor due diligence skiljer sig från en Due diligence Sekundär- och primärdata Med utgångspunkt i forskarna Henrik Nilsson, Anders Isaksson och Teppo Martikainens processbild som presenteras i boken ”Företagsvärdering med fundamental analys”, har studien genomförts utifrån en deduktiv ansats och med en kvalitativ forskningsstrategi genom att samla in och analysera sekundär- och primärdata från välrenommerad litteratur och från några av förvärvsbranschens mest framgångsrika aktörer. Förvärvsprocessen Förvärvsprocessen genomförs utifrån ett antal faser. Enligt Nilsson, Isaksson och Martikainens något förenklade processmodell genomförs processen enligt fyra faser; Söka och välja objekt, Fundamental analys och värdering, Due diligence och Bud och förhandling. Processen genomförs i de allra flesta fall av managementkonsulter, företagsmäklare, kreditgivare,revisorer, advokater och andra specialister. Utifrån bland annat överlåtelseobjektets storlek och verksamhet, varierar antalet deltagande aktörer från fall till fall. Enligt svensk lag har både säljaren och köparen vissa skyldigheter att uppfylla i samband med en överlåtelsetransaktion, säljaren en upplysningsskyldighet och köparen en undersökningsplikt vilket ställer vissa krav på den information som lämnas och insamlas i samband med en förvärvsprocess. Vendor due diligence=effektivare förvärvsprocess Utifrån insamlad sekundär- och primärdata visar det sig att Vendor due diligence används i den svenska förvärvsbranschen i samband med förvärvsprocesser där värdet på det bolag som är till försäljning överstiger 1 miljard SEK.Vendor due diligence kan sägas effektivisera förvärvsprocessen genom att säljaren inledningsvis tillhandahåller en del av den information som de potentiella köparna önskar undersöka närmare i en senare del av processen, vilket minskar köparens undersökningsfas, Due diligence, något som både sekundär- och primärdata visar. Skillnaden i att ta fram en Vendor due diligence och Due diligence är att den förstnämnda rapporten tas fram för att tillfredsställa många möjliga köpares behov medan informationen i en Due diligence-rapport kan variera eftersom den genomförs av den möjliga köparen utifrån dennes behov. Min tolkning är också att den information som genereras från en Vendor due diligence även kan sägas effektivisera processen då både säljaren och köparen får ett bättre beslutsunderlag genom att säljaren redan inledningsvis har en större kännedom om olika faktorer som kan påverka bolagets värde och dels genom att köparen tidigt i processen får tillgång till information som skulle kunna ha en processavgörande inverkan utifrån dennes perspektiv. Uppkomsten och utbredningen av Vendor due diligence innebär att förvärvsprocessen, enligt den processmodell som Nilsson, Isaksson och Martikainen presenterade i sin bok 2002 (figur ”Förvärvsprocessen enligt Nilsson, Isaksson och Martikainen kompletterad med Vendor due diligence”) har utvecklats. Förvärvsprocessen enligt Nilsson, Isaksson och Martikainen kompletterad med Vendor due diligence (Söka och välja objekt, Vendor due diligence, Fundamental värdering och analys, Due diligence, Bud och förhandling). Att processen skulle effektiviseras genom att den möjliga köparen enklare kan identifieras vilket sekundärdata antyder, stöds ej av insamlad primärdata. Sekundärdata menar också att försäljningspriset på ett förvärvsobjekt skulle kunna bli högre om Vendor due diligence genomförs något som primärdata både bekräftar och dementerar. Vid insamlandet av primärdata uppkom även information om att de fysiska ”Datarum” (den lokal som används vid köparens Due diligence där säljarens information om bolaget görs tillgänglig till den möjliga köparen) mer och mer ersätts av elektroniska datarum via Internet,vilket precis som Vendor due diligence kan sägas ha uppstått utifrån ändrade förutsättningar i företagens omvärld. Elektroniska datarum skulle enligt min bedömning ytterligare kunna effektivisera förvärvsprocessen då de personer som genomför Due diligence-fasen inte behöver infinna sig fysiskt för att göra arbetet, med minskade kostnader för både köparen och säljaren som resultat. De insamlade primärdata visar även att den ”traditionella” förvärvsprocessen enligt den processmodell som Nilsson, Isaksson och Martikainen presenterar mer och mer verkar ersättas av en annan process, en så kallad ”Auktionsprocess”, med den största skillnaden att förvärvsprocessen styrs av att de intresserade köparna lämnar bud i flera omgångar under processens gång. Auktionsprocessen ska enligt uppgift också ha tillkommit som ett resultat av de senaste årens expansiva utveckling av antalet fusioner och förvärv. Om Auktionsprocessen kan sägas effektivisera förvärvsprocessen eller ej återstår dock att se!

I denna kandidatuppsats har vi studerat hur nyckelpersoner i internationella omorganiseringar använder sig av strategiska diskurser för att förmedla sina budskap i tryckt press. Syftet har varit att ta reda på hur nyckelpersoner strategiskt utnyttjar rationella eller nationella diskurser vid en internationell sammanslagning och framför allt hur dessa kan kopplas till specifika teman som i sin tur uppmärksammas i den mediala bevakningen. Företaget som valts för undersökningens fallstudie, är fusionen mellan Telia (Sverige) och Sonera (Finland) i slutet av 2002. Studien har genomförts, genom att undersöka tidningsartiklar från en dagstidning och en affärstidning från både Sverige och Finland, under en femårsperiod (2002-2006). Vi har sedan gått igenom dessa artiklar för att finna citat av sammanslagningens nyckelpersoner. Citaten har analyserats och kategoriserats med hjälp av kritisk diskursanalys för att avgöra hur olika personer har använt sig av rationella respektive nationella diskurser och inom vilka teman man kan se olika diskurser. Begreppet diskurs har i denna studie definierats och använts som ett sätt att åberopa och urskilja olika typer av innehållsliga perspektiv i utvalda ämnen. Kritisk diskursanalys var ett lämpligt verktyg för att kunna kartlägga och förstå användandet av olika typer av diskurser. Exempelvis möjliggörs en medveten analys av uttalanden, deras syften i sina ursprungliga sammanhang och hur de kan påverka olika typer av tilltänkta mottagare. Undersökningens resultat visade att de mest uppmärksammade teman vi fann var frågor gällande ägarskap, fördelning av ledningsposter i det nya företaget, samt nedläggningar. Resultaten visade vidare att nyckelpersonernas diskurser och uttryck varierade beroende på vad man hade för roll i företagets fusion. Rationella diskurser användes mest och av flest nyckelpersoner. De som var helt konsekventa i sin rationalitet, och även uttalade sig mest, var de nyckelpersoner som vi kategoriserade som de operativa nyckelpersonerna. Även styrelseledamöter och andra nyckelpersoner nära kärnan av fusionen och organisationen var oftast rationella. De tillfällen där det var tydligast att man använde sig av nationella diskurser var när nedläggningar och fördelningar av ledningsposter diskuterades.  I dessa fall var det fackliga representanter och avgångna nyckelpersoner som använde nationella diskurser mest. Resultaten och analysen visade en tydlig konsekvent hållning i uttalanden från nyckelpersonerna i styrelse och operationell ledning. Därmed är en av slutsatserna att företaget lyckades bra med att hålla en enhetlig rationell diskurs kring ämnen som relaterade till sammanslagningen. Detta tyder på att man hade en tydlig strategi kring hur dessa frågor skulle hanteras. / Aim: To identify the ways in which key actors, in corporate cross-border mergers, make use of strategic discourse in printed media texts. Moreover, we sought to link these discourses to specific themes and issues in order to determine possible patterns. Material and Method: We have made a quantitative (phase 1) and qualitative analysis (phases 2 &amp; 3) of the media coverage of the merger between the companies Telia (Sweden) and Sonera (Finland) in 2002. The study was made through analyzing a number of articles in selected Swedish and Finnish printed media between January 2002 and December 2006. By studying certain themes and issues more closely the motive was to detect how key actors in the company use discursive strategizing methods to maneuver the presentation constructed in the media. The term discourse has in this study, essentially been defined as a framework in which key actors are able to draw on certain content specific perspectives and themes in order to deliver a certain point of view. Critical discourse analysis is therefore an important tool in order to identify the different messages within these discourses. In processing the results with critical discourse analysis, we have tried to explain how the key actors in the merger, have used these discourses to mobilize and highlight certain issues. Main Results: Based on the results of our research, the issues that were given the most attention in the media coverage were ownership, corporate governance in the merged company as well as shutdowns. Our main conclusion was that different actors used different discourse strategies to mobilize these three issues. Subsequently, the results show that rational discourses were most frequently used. Thus, actors with operational responsibilities, within the merged company, maintained a consistency in keeping to rational discourses. This was true regardless of background and theme. In contrast, national discourses were primarily maintained by union representatives and by former members of the board or other former leaders within the company. These national discourses could primarily be linked to discussions about corporate governance and shutdowns. Finally, this study proves that the key actors within the new merged company used rational discourses consistently. Our conclusion of this is that it is the result of successful strategizing on how these issues were mobilized within the company.