Bakgrund: Den psykiska ohälsan i Sverige har ökat under det senaste decenniet och har blivit ett stort folkhälsoproblem. Aktuell forskning tyder på att fysisk aktivitet som behandlingsmetod har en positiv effekt på psykisk ohälsa, men där oenighet råder om vilken dos och form av fysisk aktivitet som ger störst effekt mot psykisk ohälsa. Syfte: Det primära syftet med denna studie var att undersöka om en åtta veckors studentledd intervention har haft någon effekt på psykisk hälsa och fysiska förmågor hos personer med en psykiatrisk diagnos jämfört med en motsvarande kontrollgrupp. Det sekundära syftet var att undersöka om det fanns några samband mellan förändringar i olika fysiska förmågor och psykisk hälsa.  Metod: I studien användes insamlad data från ett hälsoprojekt vid Gymnastik och Idrottshögskolan (GIH) vårterminen 2018. Studenter på GIH erbjöds olika gruppträningspass två gånger i veckan under åtta veckor till 30 deltagare (18-83 år) med någon form av psykiatrisk diagnos (fr.a. depression och ångest). Även en motsvarande kontrollgrupp (n=12, 23-83 år) undersöktes med samma testmetodik men utan att få någon ledarledd fysisk aktivitet. Totalt utfördes två förtest innan interventionen och ett eftertest i slutet av interventionen, där den fysiska förmågan mättes med ett testbatteri av olika fysiska tester och den psykiska hälsan mättes med enkäterna MADRS-s och HAD. Värdet vid det andra förtestet jämfördes med eftertestet. Resultat: Resultaten av Repeated Measures ANOVA visade ingen signifikant effekt till interventionens fördel i något av testerna. En Spearman Rank korrelation (på alla individer i båda grupperna sammantaget) visade en positiv signifikant korrelation mellan den procentuella förändringen i MADRS-s och Vilopuls (Rs = .439, p = .011), MADRS och Ekblom-Bak; medelpuls slutbelastning (Rs = .407, p = .019), HAD Ångest och Ekblom-Bak; medelpuls slutbelastning (Rs = .389, p = .028), HAD Ångest och Antal uppresning första 30 sekunder (Rs = .428, p = .013), samt HAD Ångest och Pyramid: Antal vändor 5min (Rs = .426, p = .021). Konklusion: Denna studie visade ingen signifikant effekt för en åtta veckors studentledd träningsintervention jämfört med en kontrollgrupp.

Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att undersöka om de fysiskt kvantifierbara förmågorna snabbhet, spänst, styrka och kondition har betydelse för slutbetyget i ämnet idrott och hälsa i årskurs nio. Följande frågeställningar var centrala för studien: Överensstämmer data från CY-PSPP med de egenformulerade enkätfrågorna? Korrelerar självskattade fysiska förmågor med betyget i idrott och hälsa? Finns det någon skillnad mellan ovan nämnda självskattade fysiska förmågor i hur de korrelerar med betyget i idrott och hälsa?   Metod Studiens data baseras på enkätsvar från 233 gymnasieelever i stockholmsregionen. Enkäten är dels utformad efter CY-PSPP-metoden, dels av egenformulerade frågor. Databehandlingen utfördes i beräkningsprogrammen Excel och SPSS Statistics, där Spearmans rangkorrelation beräknades. CY-PSPP variablerna jämfördes med variabeldata från de egenformulerade frågorna.   Resultat Resultatet av jämförelsen mellan CY-PSPP och EF-frågorna visar på tydlig korrelation. Baserat på elevsvaren var spänst den kvantifierbara förmåga som i högst grad korrelerade med betyget, strax följt av snabbhet och kondition. Styrkeförmågans korrelation gentemot betyget var långt mycket lägre än för de andra värdena.   Slutsats Data från undersökningen pekar på att det finns positiv korrelation mellan alla de fyra förmågorna och betyg i idrott och hälsa. Förankrat i Bourdieus begrepp är det svårt att avgöra i hur stor utsträckning konditionsförmågan i sig kan klassas som ett kapital för höga betyg samtidigt som styrkeförmågan föga verkar vara ett kapital i detta avseende. En del tyder på att snabbhet och spänst i lite högre grad än kondition kan ses som ett kapital för betyget. / Aim The aim of the study is to establish whether the four self-rated quantifiable attributes speed, elasticity, strength and endurance correlate with the acquired grade for physical education in year 9 in the Swedish school. The following questions were predominant: Is the data from the self-formulated questions consistent with data from the CY-PSPP form? Is there a correlation to be found between any or some of the self-rated four attributes and the grade in physical education? Is there any difference between the above-mentioned self-rated physical abilities in how they correlate with the grade in physical education?   Method The data presented in the study is based on answers from surveys from 233 high school students in Stockholm. The survey is constructed partly by the CY-PSPP method and partly from self-formulated questions. Data was processed in excel and the statistical program SPSS, where Spearman-correlations were calculated. The CY-PSPP variables were compared to variable data from self-formulated questions.   Results The result of the comparison between the CY-PSPP form and the self-formulated questions show evident correlation. Based on the student answers, elasticity was the attribute that showed strongest correlation toward the grade, closely followed by speed and endurance. The strength attribute correlated significantly less with the grade than the other attributes.    Conclusions Data from the survey display a positive correlations between all of the attributes and grades in physical education. Anchored in Bourdieu’s terminology, it is hard to decide whether the attribute endurance can be ascribed to be a capital with respect to the grade in physical education, meanwhile, the attribute strength show few signs of being a capital in that sense. Some suggest that speed and elasticity to a wider extent than endurance can be regarded as a capital for high grades.