I denna studie undersöks hur lärare i ämnet Idrott och hälsa ser på sin kompetens och sin utbildning gällande elever med fysiska funktionsnedsättningar. Fokus har även varit att undersöka hur lärarna i Idrott och hälsa upplever att de kan omvandla sina eventuella kunskaper i realiteten och om de ges stöd från skolan. Upplever lärarna att de kan inkludera alla elever i undervisningen och har de kunskaper för att bedöma och betygsätta elever med fysiska funktionsnedsättningar? Studien utgår från en kvalitativ ansats som bygger på samtalsintervjuer med åtta lärare i Idrott och hälsa. Det som framkommer i vår studie är att lärarna upplever att utbildningen inte ger tillräckliga kunskaper om hur man arbetar med, och inkluderar elever med fysiska funktionsnedsättningar i undervisningen. Lärarna beskriver att det är genom erfarenheter som de tillägnat sig de kunskaper de besitter, men att fyra av de åtta intervjuade lärarna tycker sig sakna kunskaper i arbetet med elever med ”grava” fysiska funktionsnedsättningar. Vidare visar studien att lärarna anser att de har stöd från skolan i sitt arbete och ges möjlighet att fortbilda sig men att detta sker genom eget initiativ. Vid bedömning och betygsättning av elever med fysiska funktionsnedsättningar visar resultatet från undersökningen att ingen av våra tillfrågade lärare ser något problem att betygsätta dessa elever. Projektnummer: 2010ht4755

Syftet med studien är att undersöka förutsättningarna för lärare att integrera/inkludera elever med fysiska funktionshinder i klassen. Hur förbereddes läraren innnan en funktionshindrad elev kom till klassen? Vilka anpassningar av lokaler och utrustning är nödvändiga för att eleven ska kunna vara delaktig i klassen? Vilket är elevens behov av personliga hjälpmedel? Studien belyser också vilka möjligheter till pedagogisk utveckling läraren får genom att undervisa elever med fysiska funktionshinder. Den metod jag använt är att genomföra fem kvalitativa intervjuer vid fem olika skolor. Jag har använt en frågeguide där det finns ett antal huvudteman med följdfrågor under varje tema. Resultatet av min studie visar på att de intervjuade lärarna är samstämmiga i att de har förutsättningar att kunna integrera/inkludera funktionshindrade elever i klassen. Elever med fysiska funktionshinder kan delta i de flesta aktiviteter under skoltid. När det gäller integrering/inkludering i den sociala och psykiska miljön säger lärarna att de tror att eleverna är delaktiga.

<p>Syftet med studien är att undersöka förutsättningarna för lärare att integrera/inkludera elever med fysiska funktionshinder i klassen.</p><p>Hur förbereddes läraren innnan en funktionshindrad elev kom till klassen?</p><p>Vilka anpassningar av lokaler och utrustning är nödvändiga för att eleven ska kunna vara delaktig i klassen?</p><p>Vilket är elevens behov av personliga hjälpmedel?</p><p>Studien belyser också vilka möjligheter till pedagogisk utveckling läraren får genom att undervisa elever med fysiska funktionshinder.</p><p>Den metod jag använt är att genomföra fem kvalitativa intervjuer vid fem olika skolor. Jag har använt en frågeguide där det finns ett antal huvudteman med följdfrågor under varje tema.</p><p>Resultatet av min studie visar på att de intervjuade lärarna är samstämmiga i att de har förutsättningar att kunna integrera/inkludera funktionshindrade elever i klassen.</p><p>Elever med fysiska funktionshinder kan delta i de flesta aktiviteter under skoltid. När det gäller integrering/inkludering i den sociala och psykiska miljön säger lärarna att de tror att eleverna är delaktiga.</p>

<p>Idrottsundervisning för elever med fysiska funktionshinder har i flera tidigare studier visat sig att det kan innebära svårigheter. Syftet med detta examensarbete var att erhålla en fördjupad förståelse för hur lärare och fysiskt funktionshindrade elever upplever situationen i ämnet idrott och hälsa i skolan, samt vilka erfarenheter idrottslärare har kring ämnet. Genom observationer och intervjuer med elever och lärare på tre olika skolor, har ett resultat av deras upplevelser och erfarenheter kring situationen i ämnet idrott och hälsa i skolan uppkommit. Utifrån en inspiration av grounded theory som metod analyserades de transkriberade intervjuerna och observationerna från de olika skolorna. Datan som erhållits från metoderna har resulterat i olika begrepp som kan karakterisera de olika skolorna i undersökningen: Nivåanpassningar, individualisering, relation, trygghet, kommunikation och resurser. Vikten av goda relationer och en bra kontakt mellan lärare och elev är punkter som kan anses vara väldigt betydelsefulla. Engagemanget från alla inblandade aktörer är även väldigt viktigt. Resultatet visade även att var och en av eleverna var nöjda med sin situation i idrott och hälsa på respektive skola, trots att en av eleverna visade en negativ inställning till ämnet. Studien visar även att kunskaper om hur undervisningen kan bedrivas med fysiskt funktionshindrade elever är nödvändiga. Att se möjligheterna istället för problemen, och att se det som en utmaning att lyckas är något som både idrottslärare och fysiskt funktionshindrade elever bör arbeta utifrån.</p>

Idrottsundervisning för elever med fysiska funktionshinder har i flera tidigare studier visat sig att det kan innebära svårigheter. Syftet med detta examensarbete var att erhålla en fördjupad förståelse för hur lärare och fysiskt funktionshindrade elever upplever situationen i ämnet idrott och hälsa i skolan, samt vilka erfarenheter idrottslärare har kring ämnet. Genom observationer och intervjuer med elever och lärare på tre olika skolor, har ett resultat av deras upplevelser och erfarenheter kring situationen i ämnet idrott och hälsa i skolan uppkommit. Utifrån en inspiration av grounded theory som metod analyserades de transkriberade intervjuerna och observationerna från de olika skolorna. Datan som erhållits från metoderna har resulterat i olika begrepp som kan karakterisera de olika skolorna i undersökningen: Nivåanpassningar, individualisering, relation, trygghet, kommunikation och resurser. Vikten av goda relationer och en bra kontakt mellan lärare och elev är punkter som kan anses vara väldigt betydelsefulla. Engagemanget från alla inblandade aktörer är även väldigt viktigt. Resultatet visade även att var och en av eleverna var nöjda med sin situation i idrott och hälsa på respektive skola, trots att en av eleverna visade en negativ inställning till ämnet. Studien visar även att kunskaper om hur undervisningen kan bedrivas med fysiskt funktionshindrade elever är nödvändiga. Att se möjligheterna istället för problemen, och att se det som en utmaning att lyckas är något som både idrottslärare och fysiskt funktionshindrade elever bör arbeta utifrån.

Uppsatsen syfte är att undersöka tillgänglighet vid busshållplatser i Västerås kommun och se om prioritering av tillgänglighet skiljer sig åt mellan stad och landsbygd. Arbetets utgångspunkt är att titta på huruvida Västerås kommun förhåller sig till de nuvarande riktlinjer för en tillgänglig busstrafik som Region Västmanland tagit fram. Studien fokuserar sig främst på fysiska funktionsnedsättningar och bygger på kvantitativa datainsamlings-metoder. För att kunna besvara arbetets syfte och frågeställningar, så tog vi hjälp av insamlad tidigare forskning, empiri och förhållning till Region Västmanlands riktlinjer. Resultatet vart att Västerås kommun prioriterar tillgänglighet i högsta grad i tätorten, medans det råder stora brister på landsbygdstrafiken. / The intention of this essay is to investigate accessibility at bus stops in Västerås municipality and to see whether priority of accessibility differs between the city and countryside. The main point of this study is to see whether Västerås municipality relates to the current guidelines for an accessible bus traffic, as the Region of Västmanland has developed. This study focuses mainly on physical disabilities and is based on quantitative methods. To answer the purpose and questions, we took help from previously collected research, empiricism and relation to Region Västmanland guidelines. The result was that Västerås municipality prioritize accessibility mainly in the city, meanwhile there are major shortcomings in rural traffic.