Nybyggnadskartan är en del i bygglovsansökan och visar hur en fastighet är bebyggd, får bebyggas och visar detaljplanens bestämmelser för den berörda fastigheten. I Gävle kommun har nybyggnadskartans process varit en "het potatis" under en tid då många har varit missnöjda med processen. Cheferna på lantmäteri- och bygglovsavdelningarna ville då förnya processen kring nybyggnadskartan. Syftet med examensarbetet var att hos Gävle kommun belysa problem med nybyggnadskartan och processen kring den. Medarbetare på berörda avdelningar intervjuades och Uppsala och Västerås kommuner besöktes för att få se hur de arbetade med nybyggnadskartan. Från en lokal arkitektfirma inhämtades idéer och förslag till en bättre process för nybyggnadskartan. Under examensarbetet upptäcktes bland annat att felaktig information till byggherren på Gävle kommuns hemsida och nybyggnadskartan bidrar till att nybyggnadskartan framställs senare i processen än vad den ursprungliga betydelsen/idén är. Undersökningen visar även att Gävle kommun inte höjdmäter fastigheten inför en nybyggnadskarta som enligt berörda är viktigt. Efter intervjuer i Uppsala och Västerås kommuner sammanställdes informationen och den visar bl.a. att de båda kommunerna inventerar och höjdmäter fastigheten inför framställningen av nybyggnadskartan. Höjdinformationen för en fastighet är viktig vid projektering. I Uppsala kommun ansöks det alltid om en nybyggnadskarta innan bygglov söks, vilket inte sker i Gävle kommun då bygglov och nybyggnadskarta söks samtidigt. Slutsatsen blir att Gävle kommun måste ändra sin process till att nybyggnadskartan beställs före bygglovsansökan och att situationsplanen som skickas in av byggherren grundas på nybyggnadskarta. Fastigheterna måste även inventeras och höjdmätas inför varje nybyggnadskarta.

Företag och offentliga organisationer måste marknadsföra sig. En affär måste locka kunder, ett företag investerare och en kommun turister, företag och fler invånare. I dagens samhälle blir det allt viktigare att prioritera varumärkesorientering för att kunna upprätthålla sitt attraktionsvärde. Denna studie kommer att inrikta sig mot Gävle kommun och undersöka hur de arbetar med varumärkesorientering och hur de använder de begrepp och metoder som finns inom ämnet.   De frågeställningar som ställts är direkta och konkreta, och de ställs upp här nedan:   Vad är ett varumärke enligt Gävle kommun?                     Hur etablerar Gävle kommun ett nytt/nya varumärken? Hur använder sig Gävle kommun av Storytelling, kärnvärden och varumärkesorientering? Vilken kompetens finns inom Gävle kommun gällande etableringen av ett nytt varumärke?         Gällande metod användes ett strategiskt urval för att därefter kombinera detta med kvalitativ metod och ett kvalitativt perspektiv, för att tillsammans kunna ge bästa möjliga skildringen av hur det fungerar inom en organisation. Eftersom vår studie och undersökning främst grundar sig på intervjuer var valet enkelt. Att intervjua de personer som arbetar inom både Gävle kommun och ämnet som studien behandlar. Resultatet blev inte som vi hade förväntat oss. De begrepp och metoder som vi fokuserar på inom ämnet marknadsföring och varumärkesorientering är idag inte lika väletablerade inom alla offentliga organisationer och företag. Det märks ganska tydligt att det för Gävle kommun är begrepp och arbetssätt som har blivit bortprioriterade men att kommunen i år, 2012, är redo att prioritera dem igen.

Syfte: Syftet är att belysa vilka faktorer som har legat till grund för en lyckad implementering av balanserat styrkort.   Metod: Vi har använt oss av ett hermeneutiskt perspektiv, vilket har motiverat till att göra en induktiv studie samt att använda oss av kvalitativ metod i våra intervjuer. Totalt genomfördes 11 intervjuer, 10 av dessa utgjordes av personal från omvårdnad Gävle. Utöver dessa gjorde vi även en intervju med Katarina Sarlind, som genomförde den undersökning som har legat till grund för vårt arbete. Vi valde att intervjua personer på olika positioner inom omvårdnad, detta för att få så många olika perspektiv som möjligt. Eftersom litteraturen kring implementering är begränsad har vi valt att redovisa stor del av vår empiri med hjälp av citat från respondenterna. Vi har även utvecklat dessa i textform. Resultat och slutsats: Den främsta anledningen till att omvårdnad har kommit så långt i implementeringsprocessen beskrevs vara att tre stycken verksamhetsutvecklare har ansvarat för införandet av balanserat styrkort. De har närvarat på plats för att ge stöd och sprida kunskap. Vikten av en positiv inställning, ett processinriktat tänk med tillåtelse att göra fel samt att hålla informationen enkel påtalades. Vad som har kunnat göras annorlunda är att få ett konkret arbetsmaterial att hålla i, gemensamma begrepp inom hela kommunen samt att öka medvetenheten om sambandet mellan balanserat styrkort samt balanserad styrning. Förslag till fortsatt forskning: I vår studie har vi endast haft möjlighet att studera hur kommunen gick tillväga vid det första implementeringsförsöket, samt hur man har tänkt göra vid ”andra vågen”. Vi tycker det skulle vara intressant att forska vidare kring hur resultatet av den ”andra vågen” blev, om den levde upp till förväntningarna. Uppsatsens bidrag: Det har inte tidigare gjorts någon studie som liknar vår, inte med hänsyn till studiens grunder och syfte. Vår förhoppning är att vår studie ska ligga till grund för den fortsatta implementeringen av det balanserade styrkortet i Gävle Kommun. Nyckelord: Balanserat styrkort, balanserad styrning, implementering, Gävle Kommun

Through a preliminary study, made by the writers of this paper, it turned out that the stormwater-management in the municipality of Gävle does have some flaws, which can result in making the work with stormwater less effective than it could be. The aim for this project has been to find possible solutions that in the long run could improve the stormwater-management in the municipality of Gävle. A goal was to collect data from operators to see where they saw room for improvement. A literature study and a survey had been made in order to potentially find more undetected flaws in the stormwater-management in the municipality of Gävle. The result from the used methods was that there are flaws in the communication, informing-process, the reporting of the work with stormwater and financing. The writers of these papers’ suggestions is, among some, to clarify the funding, make a contact-list, to encourage stakeholders to report their work with stormwater and to formulate a common goal for the stormwater. The results show that there is potential for improvement for how the current work with stormwater is being done. If the suggestions are taken into consideration the municipality of Gävle might come closer to realizing their vision, being one of the best eco-municipality in Sweden. / Det visade sig i en förstudie av rapportförfattarna att dagvattenhanteringen i Gävle kommun har brister som kan resultera i att dagvattenhanteringen inte blir lika effektivt som den skulle kunna vara. Syftet med projektet var att ta fram ett antal förbättringsförslag för att i längden hjälpa Gävle kommun att få ett bättre dagvattenarbete. Ett mål var att samla in data från aktörer för att se var de ansåg att det fanns förbättringsmöjlighet. Genom att genomföra en litteraturstudie, en jämförelse mellan några kommuners dagvattenpolicy och en enkätundersökning var tanken att eventuellt identifiera ytterligare förbättringsmöjligheter i dagvattenarbetet i Gävle kommun. Resultatet att det finns förbättringsmöjligheter gällande kommunikation, informering, rapportering och finansieringsansvar. Författarna har givit några förbättringsförslag bl.a. att tydliggöra finansieringen, sammanställa en kontaktlista, presentera sitt dagvattenarbete i miljörapporter och sätta ett gemensamt mål för dagvatten. Resultatet från detta projekt och från förstudien visar att det finns förbättringspotential för dagvattenarbetet i kommunen. Om förbättringsförslagen skulle tas i åtanke skulle Gävle kommun kunna komma närmare sin vision, att bli en av de bästa miljökommunerna i Sverige.

Syfte: Syftet är att beskriva och analysera faktorer som vi anser viktiga att beakta för att förstå bostadshyresmarknaden i Gävle 2011. Hur påverkas marknaden av faktorer som politik, ekonomi och befolkning?   Metod: Denna uppsats är av en kvalitativ metod. Först skedde en datainsamling för att sedan kunna utföra expertintervjuer med personer från viktiga aktörer i Gävle. Förutom primärdata finns även sekundärdata som är framtagen av forskare, till exempel vetenskapliga tidskrifter och artiklar.   Detta examensarbete bygger både på en empirisk- och en teoretisk undersökning. Information har bland annat hämtas ifrån Gävle kommun, Gavlegårdarna, Fastighetsägarna, Regeringen, Sveriges rikes lag, Boverket, Länsstyrelsen samt SCB.   Resultat & slutsats: Bostadshyresmarknaden i Gävle är i en stor förändring. Hyresmarknaden i Gävle har styrts av allmännyttans stora marknadsandel, då hyrorna har reglerats efter allmännyttan. Lagar och förordningar påverkar hyresmarknaden, framförallt då den nya lagen 2009/2010:185 där allmännyttan måste drivas affärsmässigt. Gävle kommuns stora befolkningsökning är en faktor som påverkar hyresmarknaden med även höga produktionskostnader och slopade bidrag har sin påverkan på hyresmarknaden i Gävle.   Förslag till fortsatt forskning: Att undersöka hur lagen 2009/2010:185 har förändrat bostadshyresmarknaden. Hur har priserna ändrats på hyresrätter, har hyran höjts i centrala delar? Har denna lag bidragit till mer nyproduktion av hyreshus?   Uppsatsen bidrag: Hyresrättens viktiga roll på bostadsmarknaden.  Uppsatsen ger en större förståelse för hur upplåtelseformen hyresrätt påverkar en hyresmarknad där allmännyttan har den största marknadsandelen. Uppsatsen ger även en inblick över viktiga aktörer som påverkar hyresmarknaden samt hur stor påverkan ekonomi, demografi, statliga stöd och lagar och förordningar har på bostadshyresmarknaden.

Bygglovsprocessen kan vara omfattande och ses som en jobbig process för privatpersoner som inte är insatta inom ämnet. Bygglovsprocessen regleras av plan- och bygglagen [PBL]. En fallstudie har utförts inom Gävle kommun för att ta reda på om bygglovsprocessen kan förenklas för privatpersoner. För att få en överblick över vad som krävs för att ansöka om bygglov har Gävles bygglovsprocess samt lagar och förordningar granskats. Studien grundar sig delvis på en intervju med Gävle kommun som utfördes muntligt, och delvis på en enkätundersökning som skickades till privatpersoner för att ta reda på vilka steg i bygglovsprocessen som de fann svåra att utföra. Enkäten skickades ut via webben till 341 privatpersoner som ansökte om bygglov år 2013. 125 personer deltog, vilket gav en svarsfrekvens på 36,7 %. Resultaten från studien har fram lett till förslag på förbättringsåtgärder. Det finns bland annat ett intresse från de som har ansökt om bygglov att kommunen ska utveckla tydligare broschyrer. Broschyrerna ska beskriva vilka handlingar som krävs för att ansöka om bygglov samt hur dessa ska utformas. De sökande önskar även se en förändring på hur en bygglovsansökan lämnas in. Idag lämnas ansökan in skriftligen men intresset för att lämna in den via en E-tjänst eller E-post finns. Resultatet från enkäten visade också att Gävle kommuns hemsida bör uppdateras så att den blir mer beskrivande och lättillgänglig när det gäller vad som krävs för att ansöka om bygglov. Utöver detta finns det två större propositioner från regeringen som vill ändra i plan- och bygglagen så att bygglovsprocessen blir enklare och effektivare samt utöka möjligheten att kunna göra mindre byggåtgärder utan att behöva ansöka om bygglov. / The building permit process can be extensive and seen as a difficult process for private individuals who are not familiar with the subject. The building permit process is regulated by the Swedish planning and building act. A case study has been carried out in Gävle municipality to find out if the building permit process can be simplified for individuals. To get an overview of what is required to apply for building permits has Gävle's building permit process, laws and regulations been reviewed. The study is partially based on interviews with Gävle Municipality which was done orally and partially on a survey which was sent to individuals in order to find out which steps they found difficult.The survey were sent online to 341 private individuals who applied for building permits in 2013. 125 people participated, which gave a response rate of 36.7%. The result of the study has led to suggestions for improvement. These include interest from those who applied for building permits that the municipality develops brochures. The brochures should describe which documents are needed to apply for building permits as well as how it should be designed. The applicants would also like to see a change in how a building permit is submitted. Today it is submitted by hand but there is an interest to submitting it via an E-service or by E-mail. Results from the survey also showed that Gävle website should be updated so that it becomes more easily descriptive and available regarding what is needed to apply for a building permit. In addition to this, there are two larger propositions from the Swedish government that would change the Swedish planning and building act so that the building permits process becomes easier and more efficient and to increase the possibility to make smaller building operations without having to apply for building permits.

Under första halvan av 1990-talet pågick den dödligaste konflikten i Europa sedan Andra världskriget. Som en direkt följd av Jugoslaviens upplösning tog Sverige under kort tid emot över 70000 flyktingar från konfliktområdet. I skenet av dagens flyktingströmmar från konfliktdrabbade områden i Mellanöstern rapporterade Arbetsmarknadsdepartementet 2013 om ett lyckat inträde på arbetsmarknaden för denna grupp jugoslaver. I bakgrund till detta är syftet med denna uppsats att genom statistisk analys undersöka sambanden mellan ett högt deltagande på arbetsmarknaden och en minskad grad boendesegregation. Området för studien är begränsat till Gävle kommun. Genom att studera segregationsnivåer i en mellanstor svensk stad ämnas studien samtidigt att bidra till ett fält som saknar bredd inom forskningen. Resultatet analyseras med hjälp av två teorier med bred förankring inom segregationsforskningen – spatial assimilation och place stratification. Teorierna betonar humanekologiska respektive strukturella faktorer bakom bildandet och upprätthållandet av boendesegregation. Spatial assimilationär främst applicerbar på den studerade gruppen jugoslaver genom att de uppvisar en relativt konsekvent trend mot både ökat deltagande på arbetsmarknaden och sjunkande segregationsnivåer på bostadsmarknaden. När resultatet kompletteras med jämförelser med andra befolkningsgrupper framstår istället place stratification som en högst relevant förklaringsmodell till de strukturella mönster som föregående teori misslyckas att förklara.

En förändring inom transportmedel sker här och nu. Från fyra hjul är det bästa att människor nu rullar på två. Genom att cykla bidrar man med positiv inverkan både för sig själv och för miljön. Detta arbete har som utgångspunkt att undersöka och finna en lösning som uppmuntrar fler att välja cykel som ett dagligt transportmedel, genom en designprocess. Målbilden ses här intill. Denna syn medverkade till projektets inriktning att finna en lösning, som medverkar att dessa parkeringplatser är fulla av cyklar. Resultatet av detta projekt är ett koncept som underlättar orienteringen för cyklister. Genom att tydliggöra cykelmöjligheterna inom en stad medverkar till att fler individer väljer medvetet cykel som transportmedel.

Urbana parker i städerna beskrivs som värdefull för folkhälsan då grönstruktur bidrar till positiva egenskaper som fysiska och psykiska återhämtning. I parker kan invånarna komma från vardagens stress och krav. Att invånarna i städer har tillgång till parker är en nödvändig resurs för folkhälsan både nu och i framtiden. Syftet med det här examensarbetet är att undersöka i vilken utsträckning stadsparkerna, Boulognerskogen och Valls hage bidrar till psykologisk återhämtning för invånarna i Gävle kommun. För att genomföra den här studien har författarna använt sig att två kvantitativa metoder: enkätundersökning tillsammans med en observationsstudie. Resultat har visat att parkerna inte används i större utsträckning för psykologisk återhämtning utan mer åt fysiska aktiviteter och sociala interaktioner. Majoriteten av respondenterna var eniga att de föredrar skog utanför stadskärnan för att återhämta sig psykologiskt snarare än de två parkerna som undersökts. En anledning till det är att respondenterna söker efter tystnad för att komma bort från buller. Resultatet påvisar att buller är den faktorn i vardagslivet som påverkar invånare negativt i vardagen, och gör att de behöver psykologisk återhämtning, det gäller både för dem som är bosatta i centrum och de som är bosatta utanför.  Fler faktorer i parkerna har visat sig i resultatdelen att de har en betydelse för den psykologiska återhämtningen. Vilket är: skog, träd, vatten och blommor. I och med att respondenterna i Gävle föredrar skog för återhämtning behövs tillgänglighet till dessa skogsområdet förbättras. En förbättrad infrastruktur med tillgängliga cykelvägar, elljusspår och kontinuerlig bussförbindelse till skogsområdena ökar möjligheter till återhämtning. Det behövs även genomföras förbättringar i parkerna i form av att skapa mer plats till avskildhet, mer buskar som kan användas för att dämpa buller och skapa tystnad, det i sin tur höjer parkernas attraktivitet för att lockar ditt flera besökaren. Slutsatsen i studien visar att invånarna i Gävle har ett behov av psykologisk återhämtning men att Boulognerskogen och Valls hage inte kan erbjuda detta i en större utsträckning.

Problemområde: Svenskt Näringslivs sammanställningar av Sveriges kommuners företagsklimat visar att Gävle kommun har ogynnsamma förutsättningar för småföretagare att utveckla och öka sin tillväxt. I och med de små företagens betydelse för att skapa arbetstillfällen kan en grundläggande uppfattning antas att Gävle kommun, med dess höga arbetslöshet och ofördelaktiga företagsklimat, drastiskt bör förändra den situation som idag råder. Metod: Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ telefonintervju-undersökning med semistrukturerade frågor. Urvalet av respondenterna är genomfört ur ett bekvämlighetsurval och har bestått av småföretagare i Gävle kommun ifrån flertalet olika branschområden såsom bygg, ekonomi, telemarketing och detaljhandelsbranschen. Resultat: Under och genom studien identifierades fyra tillväxthinder, två av intern karaktär och lika många därtill externa. Internt var det kompetens och kapital som lyftes fram och externt företagsklimat och överetablering. Det mest påtagliga hindret identifierades som kompetensanskaffning, givet att företagen eftersöker kvalificerad arbetskraft. Vidare Forskning: De fyra tillväxthinderna som utgör studiens resultat kan utgå som förutsättning för en åtgärdsanalys där konkreta förslag till åtgärder tas fram för vartdera tillväxthinder. En mer övergripande studie skulle också kunna sprida forskningsområdet vidare, där Sveriges alla 290 kommuner ingår i analysen och där en återknytning görs till huruvida förhållandena ser ut i övriga Sverige jämfört med Gävle kommun. Uppsatsens bidrag: Undersökningen bidrar till en ökad förståelse för tillväxtsvårigheter bland småföretagare vilket kan hjälpa Gävle kommun med eventuella förbättringsåtgärder för att öka attraktiviteten och den ekonomiska tillväxten i regionen. / Problem: The Confederation of Swedish Enterprise summary of Sweden’s municipalities shows that the business climate in Gävle has unfavourable conditions for small businesses to develop and grow. With the importance of small businesses to create jobs, a basic understanding is assumed that the Gävle municipality, with its high unemployment and unfavourable business environment, should drastically change the situation that exists today. Method: The study was conducted using a qualitative telephone interview study with semi structured questions. The sample of respondents is conducted from a convenience sample and consisted of small entrepreneurs in Gävle from several different industry sectors such as construction, finance, telemarketing and retail business. Results: In and through the study four growth obstacles was identified, two of an internal nature, and as many external thereto. Internally, skill and capital was highlighted and external business environment and the establishment. The most significant impairment was identified as skill acquisition, given that companies are looking for a qualified workforce. Further research: The four growth of the barriers that constitute the results of this study can be given as a condition for an action in which the analysis of concrete proposals for measures to be developed for each growth barrier. A broader study would also help to raise further research, in which Sweden’s 290 municipalities included in the analysis and where a ring back is made to whether the situation looks like in the rest of Sweden as compared to Gävle municipality. Contributions: The study contributes to a better understanding of the growth difficulties among small businesses which can help Gävle municipality with possible improvement to increase the attractiveness and economic growth in the region.