För att minska fordonstrafiken tillverkas b.la. fackverksbroar. Då både transport och montage kan resultera i skador på ytbehandlingen kan det både bli kostsamt samt ge upphov till samma korrosion som var syfte att undvika. För att minska riskerna vid lyft av brokonstruktionen kan en säkrare lyftanordning tillverkas. I denna rapporten genomförs en produktutvecklingsprocess för att få fram en lämpad produkt som motsvarar företagets förväntningar samt minimerar risken för skador. Surveyundersökningar i form av gruppintervjuer med anställda på företaget har gett djupare insikt kring problemet. Två separata lyftok som håller konstruktionen i en U-profil med ett tvärgående fyrkantsrör och två lyftöron blev resultatet av detta. Resultatet visar att den slutliga produkten uppfyller majoriteten av företagets önskemål och de krav som ursprungligen ställts; säkerhet samt användarvänlighet.

Fordonstrafiken ökar allt mer i Sverige, antalet lastbilstransporter likaså riksväg 51 står inför nybyggnation som ska öka framkomligheten för fordon genom Finspång, men vem tänker på gång och cykeltrafikanterna? Denna rapport undersöker framkomligheten för en problematisk sträcka av Riksväg 51 genom Finspång, där hastighetsbegränsningen är hög och bristen på säkra övergångar är stor. Passageräkning kommer utföras vid två områden för att få svar på hur stort problemet är för Finspångs invånare. Rapporten resulterar i förslag till två nya säkra övergångar, en gångbro vid Postnords kontor i Finspång och en tunnel intill en cirkulationsplats i anslutning till Willys i Finspång. Om kommunen anser att dessa förslag är något att arbeta vidare med är helt upp till dem.

Vibration serviceability in the design of footbridges is gathering enormous prominence as comfort restrictions get enhanced. Comfort verifications are often becoming critical when considering human induced dynamic loading on lightweight structures, which are increasing in slenderness and flexibility. The aim of this work was to build up understanding about the running load effects on the response of footbridges and proving that it could imply a critical load case that would require verification. Additionally, the accuracy of potential models to estimate the structural response was evaluated. Finally, aiming for a practical application, this work provides a step forward towards the possibility of adopting a simplified design methodology to be included in the future guidelines and an insight into the potential effects of a marathon event. While the walking load case is a well-studied phenomenon, not much attention has been paid to the running induced excitation. Guidelines motivate that there is no need for verification and exceptionally, some get to suggest a time domain load model definition. The interaction phenomena as well as the effects of groups of runners in the dynamic response of the structure remain still unknown. Limiting the work to the vertical component of the response and force and based on a large set of additional assumptions, experimental and numerical analyses were performed. Three footbridges were tested and subjected to tests involving different motion forms; jumping, walking and running. On the other hand, the time domain load models available in the literature were applied accounting for the spatial displacement of each of the pedestrians along the footbridge. In the most advanced of the models, aiming to account for interaction effects, the subjects were modelled as independent mechanical systems. The results derived from the experimental study helped characterizing the running load effect on the footbridge's response and proved that there may be structures in which running could comprise a critical load case. Furthermore, the numerical analyses allowed to verify the accuracy of the suggested models and the improvement that the human structure interaction effects involve. The analyses resulted in complementary sets of conclusions that built up understanding about the running load effects on footbridges; such as the sensitivity of the estimated response to the structure's modal properties and the influence of the parameters that characterize the running motion. Finally, the suggested simplified design methodology was able to estimate, with a very reasonable error for the current case study, the calculated response by the most accurate of the models. To sum up, this work serves as a motivation to include the running load case in the guidelines and establishes a starting point for further research and simplified design methodologies based on the strategy and models suggested in this work.

For aesthetic reasons and due to an increased demand for cost-effective and environmentally friendly civil engineering structures, there is a trend in designing light and slender structures. Consequently, many modern footbridges are susceptible to excessive vibrations caused by human-induced loads. To counteract this, today's design guidelines for footbridges generally require verification of the comfort criteria for footbridges with natural frequencies in the range of pedestrian step frequencies. To ensure that a certain acceleration limit is not exceeded, the guidelines provide simplified methodologies for vibration serviceability assessment. However, shortcomings of these methodologies have been identified. First, for certain footbridges, human-structure interaction (HSI) effects might have a significant impact on the dynamic response. One such effect is that the modal properties of the bridge change in the presence of a crowd; most importantly, the damping of the bridge is increased. If this effect is neglected, predicted acceleration levels might be overestimated. Second, as a running person induces a force of greater amplitude than a walking person, a single runner might cause a footbridge to vibrate excessively. Hence, the running load case is highly relevant. These two aspects have in common that they are disregarded in existing design guidelines. For the stated reasons, the demand for improvements of the guidelines is currently high and, prospectively, it might be necessary to require the consideration of both the HSI effect and running loads. Therefore, this licentiate thesis aims at deepening the understanding of these subjects, with the main focus being placed on the HSI effect and, more precisely, on how it can be accounted for in an efficient way. A numerical investigation of the HSI effect and its impact on the vertical acceleration response of a footbridge was performed. The results show that the HSI effect reduces the peak acceleration and that the greatest reduction is obtained for a crowd to bridge frequency ratio close to unity and a high crowd to bridge mass ratio. Furthermore, the performance of two simplified modelling approaches for consideration of the HSI effect was evaluated. Both simplified models can be easily implemented and proved the ability to predict the change in modal properties as well as the structural response of the bridge. Besides that, the computational cost was reduced, compared to more advanced models. Moreover, a case study comprising field tests and simulations was performed to investigate the effect of runners on footbridges. The acceleration limit given in the design guideline was exceeded for one single person running across the bridge while a group of seven people walking across the bridge did not cause exceedance of the limit. Hence, it was concluded that running loads require consideration in the design of a footbridge. / På grund av estetiska skäl och en ökad efterfrågan på kostnadseffektiva och miljövänliga konstruktioner är merparten av de gångbroar som konstrueras idag förhållandevis lätta och slanka. Med anledning av detta ökar risken för att stora svängningar uppstår på grund av dynamisk belastning från människor på bron. För att motverka att detta inträffar kräver dagens normer att komforten verifieras för gångbroar med egenfrekvenser inom området för människans stegfrekvens. Komforten verifieras genom att säkerställa att ett visst accelerationskriterium inte överskrids. För detta ändamål finns handböcker som tillhandahåller förenklade beräkningsmetoder för uppskattning av accelerationsnivåer. Brister i dessa beräkningsmetoder har emellertid identifierats. För det första kan olika typer av människa-bro-interaktion (HSI) ha en betydande inverkan på responsen hos vissa broar. Exempel på en HSI-effekt är att brons modala egenskaper förändras när människor befinner sig på bron; i huvudsak sker en ökning av brons dämpning. Om denna effekt inte tas i beaktande föreligger stor risk att överskatta förväntade accelerationsnivåer. För det andra är kraften från en löpare större än kraften från en gående person vilket gör att en ensam löpare på en gångbro kan ge upphov till accelerationsnivåer som överskrider gränsvärdena för komfort. Löpande personer är därför ett mycket relevant lastfall. Befintliga normer uttrycker inte explicit att någon av dessa aspekter bör tas i beaktande. Behovet av förbättrade riktlinjer för hur normerna bör tillämpas är därför mycket stort och i framtiden kan det bli nödvändigt att kräva att både HSI-effekter och löparlaster tas i beaktande. Därför syftar denna licentiatavhandling till att bidra till en fördjupad förståelse inom dessa två ämnen, med huvudfokus på ovan nämnda HSI-effekt i allmänhet och hur den kan beaktas på ett enkelt, noggrant och tidseffektivt sätt i synnerhet. En numerisk undersökning av HSI-effekten och dess inverkan på den vertikala responsen hos en gångbro genomfördes. Resultaten visar att HSI-effekten reducerar den maximala accelerationen och att störst reduktion erhålls då folksamlingen och bron har ungefär samma egenfrekvens och då folksamlingens massa är stor i förhållande till brons massa. Vidare utvärderades två förenklade metoder för beaktande av HSI-effekten vilka kan implementeras av konstruktörer med grundläggande kunskaper inom strukturdynamik. Det konstaterades att båda metoderna uppskattar HSI-effekten såväl som brons respons förhållandevis väl samtidigt som de reducerar beräkningstiden något jämfört med mer avancerade metoder. Effekten av löpare på gångbroar studerades genom en fallstudie med fältmätningar. Utifrån resultaten från dessa fältmätningar kunde det konstateras att accelerationsgränsen som anges i normerna överskreds när en ensam löpare sprang över bron men inte när en grupp på sju personer gick i takt över samma bro. Därför drogs slutsatsen att löparlaster bör tas i beaktande vid dimensionering av en gångbro. / <p>QC 20180320</p>