Esta pesquisa concentra-se, fundamentalmente, no conceito de gameplay, tendo como objetivo principal compreender como as materialidades próprias da situação de jogo, as mecânicas e dinâmicas de jogo influenciam e caracterizam o gameplay a partir de experiências com o jogo digital Brothers – A Tale of Two Sons (Starbreeze Studios, 2013). O referencial teórico é divido em quatro partes: na primeira se faz um breve histórico sobre os Game Studies; na segunda é feita uma articulação entre os conceitos de jogar e jogabilidade em busca da compreensão das confluências destes no gameplay; na terceira são apresentados os principais conceitos e perspectivas sobre gameplay, assim como uma reflexão sobre as relações corporais e espaciais, as regras, o sentimento de prazer e a narrativa na mediação entre interfaces; e na quarta são tratadas questões entre as associações entre humano e máquina, assim como mecânica e dinâmica de controle nos jogos digitais. Na investigação empírica optou-se por adotar um procedimento metodológico divido em quatro etapas: a pré-análise, utilizando técnicas de observação participante, autorrelato, registro em caderno de campo e pesquisa documental a fim de experimentar Brothers; a captura de dados, na qual quatro voluntários jogaram as três fases iniciais do game – sob o registro de câmeras e observação da pesquisadora – e participaram de uma entrevista qualitativa semiestruturada sobre a atividade; a análise dos materiais coletados e, enfim, a construção de conclusões a partir dos resultados obtidos. Em termos gerais, concluiu-se que seria possível definir gameplay como uma mediação que engloba a interseção entre jogabilidade (máquina) e jogar (humano), de corpos e espaços percebida física e visualmente como um acontecimento pelo jogador que, através das possibilidades agenciadas pelas interfaces gráficas e de controle, age sobre este sistema sob a tutela das regras. / This research focuses on the gameplay’s concept with the main objective to understand how the materiality of game situation, and game’s mechanics and dynamics, influence and characterize the gameplay from experiences with the digital game Brothers - A Tale of Two Sons (Starbreeze Studios, 2013). The theoretical framework is split into four parts: the first is a brief history of the Game Studies; the second does a link between the concepts of play and playability in pursuit of understanding of these confluences in the gameplay; The third presents key concepts and perspectives on gameplay, as well as a reflection about the body and spatial relationships, the rules, the feeling of pleasure and the narrative mediate between interfaces; and the fourth handles questions between the associations on human and machine, as well as mechanical and dynamic control in the digital games In the empirical research it was decided to adopt a methodological procedure divided into four steps: the pre-analysis, using participant observation techniques, self-report, logs onto field notes and documentary research in order to try Brothers; the data capture, in which four volunteers played the game’s the three initial phases – under camera’s register and researcher’s observation – and participated in a qualitative semi-structured interview about the activity; the analysis of the collected material, and finally the elaboration of conclusions from analysis results. Broadly, it was concluded that is possible to define gameplay as a mediation, that wraps the intersection of playability (machine) and play (human), of bodies and spaces perceived physical and visually as a happening by the player that, through the possibilities agencied by graphical and control interfaces, acts on this system under the rules tutelage.

Det här arbetets slutgiltiga uppgift har varit att skapa ett första utkast till enövergripande plan för en jämn fördelning av spelmoment för spelet Testament, ett spel som utvecklas för Svenska Kyrkan med syfte att användas inom konfirmandundervisning. Med spelmoment menas exempelvis story, miljö, utrustning och liknande. Arbetet ger inledningsvis en kort översikt över hur leveldesignen inom dataspel har utvecklats och går därefter in på det mer specifika området gameplay progression, utvecklat av Mike Lopez, som ger en översyn över vad som krävs för att skapa ett spel med en jämn fördelning av spelmoment.Därefter används denna metod för att analysera det redan befintliga spelet The Legend of Zelda: Twilight Princess, för att testa Lopez metod, innan arbetet med att skapa en egen plan tar vid. Resultatet av uppsatsen har nått målet med en övergripande plan för en jämnfördelning av spelmoment för spelet Testament, en plan som dock kommer att behöva ses över och omarbetas under det att utvecklingen av det faktiska spelet tar vid, men som ger en bra överblick över vilka delar som fungerar väl och vilka som kan behöva extra arbete i den stundande utvecklingen.

Syftet med arbetet är att undersöka huruvida det går det att utveckla ett spel som kan spelas både i verkligheten såväl som bakom en dator samtidigt. Hur kan ett spel som kombinerar virtuella och reella element utformas. Arbetet tar upp vilken teknik som kan användas samt hur en teknisk lösning kan se ut. All teknik som krävs för att realisera ett fungerande spel av denna typ finns tillgängligt och i detta arbete presenteras all bakgrund samt förarbete.

Os videogames são hoje uma das formas de entretenimento mais populares em todo o mundo. Muito desse sucesso só foi possível graças à tradução, a qual, por meio de versões localizadas para os mais diversos idiomas, contribuiu decisivamente para que os videogames alcançassem um número cada vez maior de mercados e chegassem a milhões de lares ao redor do planeta. Esta dissertação, de caráter eminentemente historiográfico, tem por objetivo examinar a relação entre a tradução/localização e os videogames desde seu início até os dias de hoje. Além disso, pretende também, por meio da análise de alguns jogos, traçar um panorama acerca de como se dá esta relação sob o contexto brasileiro, abordando as características e especificidades que a localização de games tem apresentado no Brasil ao longo do tempo. A análise desses jogos está fundamentada sob duas perspectivas: a) uma perspectiva histórica, em que se buscará situar as épocas em que foram lançados às etapas de evolução dos videogames e sua relação com a tradução/localização em cada momento; e b) uma perspectiva descritiva, em que se realizará uma análise dos aspectos acerca da tradução/localização observados nesses jogos, fundamentada sob as bases teóricas utilizadas nesta dissertação: o conceito de domesticação/estrangeirização (Venuti, 1995), a teoria funcionalista do Skopos (Vermeer, 1986) e o conceito de Gameplay Experience (Souza, R.V.F., 2014). / Video games are today one of the most important forms of entertainment worldwide. Much of this success was only made possible due to translation, which, through localized versions into various languages, contributed decisively for video games to achieve a growing number of markets and reach millions of homes across the globe. This dissertation, of an eminently historiographical nature, aims to examine the relation between translation/localization and video games from their beginning until the present day. Furthermore, it also intends, through the analyses of a number of games, to provide an overview on how this relation works under the Brazilian context, addressing the characteristics and specificities that video game localization has been showing over time. The analysis of such games is founded upon two perspectives:a) a historical perspective, which will seek to situate the times when they were released to the stages of evolution of video games and their relation with translation/localization in each moment; and b) a descriptive perspective, which will undertake an analysis of translation/localization aspects observed in such games, founded upon the theorical basis utilized in this dissertation: the concept of domestication/foreignization (Venuti, 1995), the functionalist Skopos theory (Vermeer, 1986) and the concept of Gameplay Experience (Souza, R. V. F., 2014).

This is an analysis in which we played the games “Journey” and “Brothers: A Tale of Two Sons” with the goal of identifying game design patterns that were used to convey the games’ narratives. Using the method known as formal analysis we examined different situations in the games. Having identified which design patters seemed significant we decided upon a template with which we would present our findings. We found three patterns that we deemed were important enough to be defined in this paper; “Player guidance through Non Player Characters”, “Manipulation of controller effects” and “Visual reminders of the Player’s Goal” and explain these thoroughly. In our discussion we examine the value of our findings and how effective we found our method to be.

Detta arbete tar upp frågan hur man får onlinerollspel, så kallade (MMORPG) att erbjuda bättre longterm gameplay och ge spelarna en intressantare upplevelse under längre tid. Frågeformuleringen detta behandlas utifrån är: ”Hur skapar man longterm gameplay för olika spelartyper i ett MMORPG?” Frågan undersöks genom att utforska vad för typ av gameplay olika spelartyper är intresserade inom genren. Spelartyperna kommer från Bartle’s (1996) uppställning av fyra typer av spelare: achivers, explorers, socializers och killers. Frågan besvaras sedan genom ett designdokument till ett MMORPG där olika typer av spelelement introduceras för ändamålet. Resultatet som framkommer visar på att man ska ta vara på det som gör MMORPG till en sådan intressant spelform. Genom att erbjuda omväxling, social interaktion och inte minst nya utmaningar. Samtidigt som det sker en långvarig vidareutveckling av spelarens karaktär så sätt lockas spelarna till att stanna kvar och har alltid något underhållande mål att sträva efter. Spelaren vill få belöning och uppmuntran i förhållande till den tid och arbete som investeras i spelet.

Denna uppsats undersöker hur olika nivåer av gameplay i spel påverkar motivationen hos testpersoner som deltagit i en undersökning där de fått spela olika serious games framtagna med syfte att lära ut det japanska skriftsystemet kanji. Metoden för undersökningen är baserad på teorier och tidigare undersökningar av bland andra Owston, Wideman, Sinitskaya Ronda och Brown (2009), De Grove, Merchant och Van Looy (2009) och Csikszentmihalyi (1990). I undersökningen har 27 testpersoner fått testa tre olika spel med olika nivå av gameplay, och har sedan i ett frågeformulär fått redogöra för bland annat hur underhållande och utmanande de fann spelen. Resultatet av undersökningen är ickesignifikant, men visar ändå indikationer på att mer gameplay ger mer underhållning. Den största slutsatsen undersökningen ger är dock att olika varianter av gameplay är att föredra, då olika personer ofta har olika smak baserat på tidigare spelvana m.m.

Syftet med uppsatsen är att försöka determinera vilken effekt mer avancerade gameplaymoment i serious games har på inlärning. Bakgrunden går igenom nyckelbegreppen gameplay och varför mer avancerat gameplay kan leda till mer effektiva lärospel tack vare förbättrat flow. Skriftspråket kanji förklaras kort och de problem som människor som försöker lära sig det ofta stöter på.En studie har utförts med hjälp av fyra olika spel med syftet att lära ut kanji. Tre av dessa spel har designats så att de endast skiljer sig i hur avancerat deras gameplay är. Dessa spel har testats mot varandra för att se om de var olika effektiva på att lära ut kanji. Testpersoner fick efter de spelat igenom spelen och lärt sig 50 kanji utföra ett glostest för att visa på hur mycket de lärt sig. Den data som samlats in har analyserats och ingen signifikant skillnad i inlärningen mellan de olika spelen har visat sig.Slutsatsen pekar på att det går att implementera mer avancerat gameplay utan att negativt påverka inlärningen. Mer avancerat gameplay kan dock tillföra andra fördelar för användare i form av ökad motivation. Vissa testpersoner föredrog de enklare spelen så en annan slutsats blir att om det går att ge användare möjligheten att själva kontrollera nivån av gameplay så kan detta leda till den mest effektiva slutprodukten.

Creativity plays an important part in design and problem-solving. While the role of play has enjoyed a great deal of attention in the study of both creativity and problem-solving alike, the overlap between games and the creative problem-solving process has not enjoyed much scholarly attention. This dissertation therefore focuses on exploring the overlap between games and the creative problem-solving process. This exploration seeks to enhance the manner in which the role and function of gameplay within the creative problem-solving process is understood. This study is approached from the viewpoint of a thorough literature review and synthesises insights from design discourse, creativity studies and game design literature. Firstly, this study demonstrates the systemic similarities between games and creative problems. These similarities prove that both systems are capable of generating or allowing the emergence of gameplay. The second aspect focused on is the manner in which gameplay emerges from creative problem-solving and the value that it holds for that process. The third aspect focused on is the role and function of rules in both games and problem-solving in eliciting gameplay. These explorations culminate in a rudimentary framework that describes the manner in which the rules and limitations in a creative problem become established in order to allow gameplay to emerge. Lastly, the paper explores the psychological factors inherent in eliciting gameplay from a creative problem in the form of adopting a lusory attitude. The study ultimately demonstrates the crucial role of gameplay in creative problem-solving and the aspects that influence its emergence. / Dissertation (MA)--University of Pretoria, 2017. / Visual Arts / MA / Unrestricted

There is a difference between making something move and bringing something to life in animation. The animation principles work together to bring out character that is only visible with memorable movement. Given how the entertainment space has changed and grown over recent years, it is arguably vital for characters to be unforgettable for franchises to survive. This creative thesis explores how personalities are interpreted in animation by viewers and creators, and a workflow to bring the personalities to the forefront in the piece. Three distinct characters will be animated with the same set of animations to showcase how a personality can shine.