<p>Uppsatsen ”Dagens kvinnliga polis - androgyn? ” handlar om hur kvinnliga poliser</p><p>upplever sin yrkesroll utifrån deras erfarenheter och syn på begreppen allmänheten, genus, egenskaper och självbild. Uppsatsen syftar till att undersöka hur utvalda kvinnliga</p><p>poliser upplever sin yrkesroll, detta för att få en förståelse för deras subjektiva tolkningar av</p><p>begreppen genus, kvinna och polis. I uppsatsen används den kvalitativa</p><p>forskningsmetoden och personliga intervjuer har genomförts med åtta kvinnliga poliser.</p><p>Det framkommer i undersökningen att de kvinnliga poliserna inte tidigare tycks ha</p><p>reflekterat över särbehandling som ett problem utan det tycks komma med yrket att bli särbehandlad av allmänheten. Egenskaper som är knutna till traditionella könsroller</p><p>existerar inte så starkt inom poliskåren, utan det androgyna beteendet belönas, både från kollegor och allmänheten. Polisens personlighet tycks vara mest uppskattad när den innehåller en blandning av feminina och maskulina egenskaper.</p>

<p>Syftet med vår uppsats var att undersöka om vi kunde se en tendens till att 6-åringar uppfattade avvikande beteende från sociala och kulturella mönster för män och kvinnor i en specifik situation. Vi ville se om, och i så fall hur, barnen reagerade på en person som bröt mot detta. Det gjorde vi genom att läsa en bok för två olika grupper, en grupp fick höra originalversionen och i den andra bytte vi kön på huvudpersonen. Barnen reagerade inte på detta men genom observationer och kvalitativa intervjuer med dem kunde vi se att barnen var omedvetet genusstereotypa. Uppsatsen är betydelsefull för lärare och deras undervisning, genom att den upplyser dem kring barns omedvetenhet kring genuskonstruktioner.</p>

<p>Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur kvinnor i medelåldern påverkas av kvinnoideal och hur detta påverkar deras sätt att se på sin egen identitet. Frågor kring sambandet att konsumerar varor till sig själv för att uppnå ett visst ideal. Metoden som jag använt mig av är en kvalitativ metod där empirin är insamlad genom sex intervjuer. Jag har huvudsakligen koncentrerat mig på hur informanterna uppfattar kvinnoideal, sin egen identitet, konsumtionen och reklamens påverkan. Teorier jag använt mig av är Zygmunt Baumans teori om konsumtionssamhället, Anthony Giddens teori om modernitet och självidentitet och Yvonne Hirdmans teori om genus. Resultatet visade att kvinnorna på ett eller annat sätt omedvetet påverkades av dagens kvinnoideal, som idag ska vara ung och vacker. Min studie visade att anledning till att man påverkades var att kvinnorna inte ville åldras utseendemässigt. Att konsumera varor som bland annat hindrade rynkor var ett av det vanligaste sättet.</p>

<p>Ett genusperspektiv bidrar till att justera ”modellbyggen” av världen där kvinnan gjorts till det andra könet. Skolans läroplaner visar på att jämställdhet är en del av dagens värdegrund. Därför har jag undersökt två läroböcker, Uppdrag Svenska 3 från 1990, samt Studio Svenska 4 från 2005, båda för årskurs 9 för att se hur de representerar och presenterar män och kvinnor. Båda läroböckerna är skrivna av kvinnliga författare. Min tes var att männen skulle dominera den äldre boken och att representationen av kvinnor skulle ha ökat till den nyare boken. Mina huvudsakliga frågeställningar var hur många män respektive kvinnor förekommer i de två böckerna, hur många män respektive kvinnor förekommer på bilder i de båda böckerna samt om det faktum att läroböckerna är skrivna av kvinnor skulle ha något genomslag i valet av författare och bildmaterial. För att svara på detta räknade jag förekomsten av män och kvinnor i ord och bild, och för att synliggöra resultaten använde jag mig av diagram där jag fann det belysande. Jag valde också att göra vissa kvalitativa bedömningar om beskrivning samt representationen av könen. För att möjliggöra detta behövdes en redogörelse av några begrepp som jag behövde använda mig av, kön, genus samt kanon. Kön kan anses vara ett vardagligt samt biologiskt laddat ord, mer statiskt än det mer dynamiska ordet genus som förklarar konstruktionen av kön som en pågående process. Kanon kan betyda fastställd norm och inom den litterära västerländska kanon som Harold Bloom försvarar finns det bara 15 % kvinnor. I min närläsning av US3 samt SS4 kom jag fram till att den äldre boken hade en lägre andel kvinnliga författare än den senare. Sättet man skrev om kvinnor hade också förändrats men huruvida detta beror på att de är skrivna av kvinnor går inte att fastslå eftersom jag då skulle behövt jämföra med en lärobok skriven av män. Däremot verkar en medvetenhet om genusordningen ha gjort sig gällande. Slutsatsen jag drog var att min tes stämde. Männen dominerade den äldre boken och fler kvinnor fanns representerade i den nyare. Kvinnobilden hade förändrats till det bättre men gick inte att betraktas som jämställd.</p>

<p>Lpo 94 förespråkar jämställdhet mellan könen i skolan oavsett social och kulturell bakgrund,</p><p>men svensk utbildningsforskning visar dock att detta kan vara svårt att tillämpa i daglig</p><p>verksamhet. Detta kan betecknas som den dolda läroplanen. Begreppet är även något som</p><p>förekommer globalt och där kvinnan ofta har en lägre position i samhället i förhållande till</p><p>mannen. Kenya är ett av de länder i tredje världen där detta är påtagligt vilket märks i skolan</p><p>och som kan utläsas i de kenyanska styrdokumenten.</p><p>I och med att Sverige har blivit ett mångkulturellt samhälle finns det i skolan elever med</p><p>varierande bakgrunder och olika tankesätt. Vårt syfte är därmed att undersöka hur svensk</p><p>utbildningsforskning om genus och jämställdhet kan relateras till dagens mångkulturella</p><p>skola. För att kunna besvara vårt syfte har vi analyserat och jämfört bakgrundsdelen med det</p><p>resultat som genom observationer och intervjuer framkommit i Kenya.</p><p>Undersökningen visar att det svenska tankesättet angående genus och jämställdhet till viss del</p><p>fungerar i dagens mångkulturella skola. Pojkars dominans och flickors blyghet samt</p><p>pedagogers agerande gentemot eleverna är inget som skiljer sig avsevärt i de båda länderna.</p><p>Det har emellertid framkommit att det är av vikt att pedagoger har en medvetenhet kring</p><p>elevers bakgrund eftersom synen på jämställdhet kan skilja sig markant.</p>

No description available.

<p>My study deals with a genre of Japanese comics called yaoi, or boys’ love. My aim is to study masculinities appearing in this genre and how they interact. In my stories, a younger boy and an older one, or a grown man, fall in love and sometimes come as far as intercourse. The young boy behaves in a way that could be interpreted as him being a girl under cover. Because of that I also discuss if yaoi is a challenge to heteronormativity, or if it actually confirms it.</p><p>In support of the view that the boy could be read as a girl is the inequality in power between the two lovers, but also the way the young boy is depicted; he is always drawn as smaller, with large eyes, whereas the older part is taller with broad shoulders. The older boy/man may represent one of two kinds of masculinity. Either cruel, brutal and violent, or kind but manly. Both these kinds of personality are very protective, sometimes in a way difficult to separate from controling, and they also harass the younger part with kisses and caresses and sometimes rape. The younger boy represents a masculinity which is more passive and sensitive. The harassment and even the rapes are accepted without further comments as acts of love.As I see it, with the help of Janice Radway, the young boys’ accepting of their lovers scorn and violence, legitimizes male dominance over women and subordinated masculinities. That’s why yaoi may be seen as confirming heteronormativity instead of questioning it.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur flickor och pojkar tillskrivs kön i barnböcker och läroböcker, men även att se hur de själva konstruerar kön. Ett delsyfte är att se om det finns någon skillnad i hur kön tillskrivs beroende på vilken ålder böckerna riktar sig till, och om det finns någon skillnad i hur barnen själva tillskriver sig kön beroende på ålder.</p><p>Jag har valt att undersöka barnböcker och teckningar av sexåringar, läroböcker för årskurs 4 och 9, samt lucktest till elever i årskurs 4 och 9. De infallsvinklarna som jag valt att undersöka är: utrymme, handlingar, egenskaper och aktivitet.</p><p>Resultatet visade att pojkarna får mer utrymme än flickorna i allt undersökningsmaterial, förutom teckningar. Utrymmet blir mer än utrymme eftersom den som ges mest också är den vars egenskaper förstärks. Det är även viktigt att undersöka hur flickor och pojkar upptar sitt utrymme.</p><p>Teckningarna visar att flickor vid sex års ålder aktiverar sig med kläder, accessoarer, leker husliga lekar och har egenskaper som förstärker deras karaktär. Pojkar i sexårsåldern aktiverar sig med actionleksaker, bygga, spela och har egenskaper som förstärker agerande. Dessa saker skapar olika referensramar för vad barnen vill jobba med när de blir äldre. Genom att en flicka börjar aktivera sig med typiska pojklekar visar hon att pojkens lekar är något att eftersträva, men om en pojke leker med flickans lekar så kan det finnas en risk för att han nedvärderas.</p><p>Det finns en tendens på att flickor rör sig inom fler områden än pojkar. Men ju äldre pojkarna blir desto mer rör de sig också inom fler områden. Detta gäller både handlingar, egenskaper och aktiviteter.</p><p>Sammanfattningsvis är det viktigt att inte hålla isär flickan och pojken och se dem som varandras motsatser, eftersom man då inte bara begränsar flickans möjligheter i livet, utan också pojkens.</p>

<p>The essay deals with gender aspects on climate change adaption. The aspects consist of the fact that women in Sweden drive cars less than men, and that women in the developing world are more affected by natural disasters arising from global warming. This study was carried out in the municipality of Huddinge, a suburb to Stockholm, by interviewing one Agenda 21 coordinator, one planner and one student in genderstudies. I also attended a meeting in the Committee for built environment in the Huddinge Municipality, to ask the politicians questions and observe gender structures during the meeting. The results also consist of a search for gender-related words in the documents used in the essay.</p><p>The results are analysed using ecofeminsim, a theory that connects woman subordination and environmental destruction. According to ecofeminists these issues are both caused by patriarchal structures formed in western society during the scientific revolution. Ecofemisnim is of interest for geography, as both these deals with theories connecting processes on global issues. To solve the climate change-problem, geography could play an important role in connecting natural science with social science.</p><p>The results are that there are insights into both gender awareness issues and into climate adaption issues among the civil servans in Huddinge Municipality, but these two issues are not connected to each other. The work carried out to adapt the municipality to a warmer climate consists of working towards more walking, cycling and public transport. It is important to consider gender issues in climate change policies on all levels.</p>

No description available.