Denna studie behandlar genus i Disneyfilmer. Syftet med studien var  att undersöka hur pojkar och flickor i åldern 10-12 år talar om manligt och kvinnligt med utgångspunkt i Disneyfilmerna Herkules (1997) och Modig (2012), två populära filmer bland barnen på fritidshemmet. Utifrån en hermeneutisk forskningsansats har två gruppintervjuer utförts med sammanlagt åtta elever, fyra pojkar och fyra flickor. Under studien utgår jag ifrån Yvonne Hirdmans (1988) genusteori om ett genuskontakt och ett genussystem. Hirdman menar att det i samhället finns ett oskrivet kontrakt över bland annat vilka yrken, aktiviteter och intressen som förknippas män respektive kvinnor samt att det i samhället existerar ett system som kan liknas vid en könshierarki. Jag utgår även från Pygmalioneffekten, en teori utformad av Robert Rosenthal, och tillämpar denna teori på genuskonstruktionen. Pygmalioneffekten innebär således i detta fall att förväntingar på pojkar respektive flickor påverkar deras beteende. Resultatet visar att flera av eleverna talar om manligt och kvinnligt utifrån att könen vore dikotomier; två separata motsatser. Resultatet visar även att eleverna kopplar specifika drag till respektive kön. I studien framkommer det även att eleverna uppfattar mannen i Herkules som överordnad kvinnan; mannen äger kvinnan och använder henne som redskap. Eleverna uppfattar alltså en könshierarki. Utifrån resultatet kan jag dra slutsatsen att elevernas uppfattningar kan kopplas till Hirdmans (1988) genuskontrakt och genussystem.

Detta examensarbete kommer att belysa hur genus stereotypiseras och hur heteronormativitet reproduceras i skolan. Pedagogisk forskning med genus- och/eller queerfokus har länge fastnat vid klassrumspraktiker vilket gör att väldigt lite ljus har fallit på vad eleverna faktiskt läser. Arbetet innebär ett försök att bredda genus- och queerforskningen inom pedagogisk verksamhet till att även inkludera undervisningsmaterial såsom läromedel. Syftet med att analysera läromedel inom svenskämnet för årskurs 7-9 utifrån ett queerperspektiv är att belysa hur genus representeras och i vilken utsträckning heteronormativitet framhävs i de läromedel i svenskämnet som används mest frekvent i dagsläget. Datainsamlingen har skett med hjälp av kriteriebaserad kvalitativ sampling, och analysmetoden var diskursanalys med socialkonstruktionistiskt perspektiv. Resultatet var nedslående, i den bemärkelsen att kvinnligt genus skildras på ett övervägande negativt sätt, ickebinärt genus är totalt marginaliserat, HBTQ-identiteter är ytterst marginaliserade och dessutom totalt andrafierade. Mycket liknar tidigare forskning från bland annat Australien och Norge. Med deras läromedelsanalyser som bas kan vi inom svensk läromedelsanalys med queerperspektiv addressera problemen och på ett mer målinriktat sätt skapa en skola som faktiskt är till för alla.

Vårt arbete kretsar kring genus och betydelsen om genusmedvetenhet i förskolan. För enligt Skolverket (2014) samt Läroplan för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, s. 5) har barn rätt att utvecklas utan påverkan från stereotypa könsroller under sin vistelse på förskolan. Vår valda teori är inlärningsteorin för den tar upp hur barn skapar sin identitet genom att ha vuxna som modeller och tar till följd efter deras beteende, vilket vi ansåg kan förklara varför det är viktigt att pedagoger föregår med hållbart exempel på genusnormerna. Därmed är vårt syfte med undersökningen att skapa kunskap om förskollärarnas påverkan av barns genusnormer i förskolan. Undersökningens specificerande syfte är utifrån detta att undersöka vilka olika sätt pedagoger resonerar kring arbetet med genus.I bakgrunden tar vi upp jämställdhetsarbetet ur ett historiskt perspektiv, för att klargöra hur det har påverkat genusmedvetenhetens framfart. Vidare i bakgrunden tar vi upp olika genuspedagogiker som har utvecklas ur genusprogrammen som startade 2004. Den könskompensatoriska-, könsneutrala- och den normkritiska pedagogiken. Vi tar även upp vår valda teori, inlärningsteorin och teorins syn på barns identitetskapande.Vår studie är en kvalitativ studie där vi valt att arbeta med intervjuer för att närma oss pedagogernas tankar kring sitt arbetssätt. Vi genomförde enskilda intervjuer och använde oss av löpande protokoll för att samla in vårt empiriska materialVårt resultat visade att pedagogerna säger sig tänka utefter könsneutral, normkritisk och könskompensatorisk pedagogik under bemötandet av barnen och samtalen med barnen om genus. Deras genuspedagogik smittar även av sig på miljön och val av leksaker. I resultatdiskussionen diskuteras dessa pedagogiker utifrån vårt resultat. De presenteras under olika rubriker: bemötande, genussamtal och miljö. Resultatet visade att barnen påverkas av pedagogernas förhållningsätt, genom detta kan en konsekvens vara att om en pedagog utgår från traditionella könsnormer i sitt arbete kan barnen påverkas till att bibehålla de normerna. Vi tar även upp läroplanens mål och inverkan på pedagogiken, enligt läroplanen ska inte traditionella könsroller användas i pedagogiken dock för att kunna arbeta kompensatoriskt måste förskollärare utgå från de traditionella könsrollerna för att kompensatoriskt motverka dem.

No description available.

Syftet i föreliggande studie var att undersöka hur genus framställs i tio populära barnböcker från år 2015 för åldrarna 6-9 år. Syftet uppnåddes genom att besvara forskningsfrågan "Hur framställs huvudpersonernas egenskaper i tio populära barnböcker från år 2015 för åldrarna 6-9 år?" och använda textanalys som metod med ett genusperspektiv. Resultaten visade att både flickor och pojkar framställs både med stereotypiska och normbrytande egenskaper. Dock är det samma normbrytande egenskaper som förekommer i samtliga böcker. Slutsatsen blev att fler av de tio barnböckerna innehöll både stereotypiska och normbrytande egenskaper hos karaktärerna.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur diskurser i den kristna skapelseberättelsen i Bibeln kan komma att reflekteras i ojämlika maktförhållanden främst gällande genus i en senare tidsperiod. Metoden för undersökningen har varit en kritisk diskursanalys av skapelseberättelsen och den senare nedtecknade hustavlan av Martin Luther för att finna samband mellan diskurser i texterna. I uppsatsen visas ett samband mellan de två texterna som undersökts och senare patriarkal makthierarki i Sverige under 1800-talet. Slutsatsen blir att synen på kvinnan och hennes egenskaper verkar ha förts vidare från den kristna skapelseberättelsen, till senare texter såsom hustavlan och slutligen även influerat svensk lagtext. Det synliggörs hur traditioner och berättelser inom den kristna traditionen har kommit att bidra till att upprätthålla ett patriarkalt styre i Sverige.

Detta examensarbete är utformat som ett pedagogiskt kompendium inom ämnet jämställd stadsplanering. Målgruppen är studenter i utbildningen Civilingenjör Arkitektur inriktning Stadsplanering på Luleå tekniska universitet eller liknande utbildningar. Syftet med arbetet är att ta reda på vilka olika aspekter som finns inom ämnet och vad som kan göras för att dessa ska implementeras i planeringsarbetet. I kompendiet presenteras de olika aspekterna i varsitt kapitel där störst vikt ligger vid att formulera problemet men även vissa förslag på åtgärder ges. De olika aspekter som identifierades var trygghet, den fysiska utformningen, transporter, medborgardialog och aktiviteter i staden. Det finns även med ett avsnitt om genusteori och kvinnors situation i staden genom historien.

Resumo não disponível

Bakgrund: Överallt i vår omgivning möts vi av makt av olika slag. Människor både tar och ger makt och fördelar den mellan sig. Redan i tidig ålder utövar barn makt och förhåller sig till genus. Både makt och genus är intressanta ämnen att undersöka i förskolan. Barn har i alla tider lekt, men alla barn är individer och agerar på olika sätt. I leken är det ofta vissa barn som får bestämma mer än andra och i vissa lekar använder barn makt på olika sätt för att få bestämma. I denna undersökning har det gjorts observationer på barns fria lek. Barnen har tagit olika maktpositioner i leken. Det har även gjorts observationer på flickors och pojkars lek samt om deras maktpositioner skiljer sig åt. Vad för slags makt och positioner har barn i förskolan? Hur leker flickor och pojkar, har de liknande sätt att leka eller skiljs det åt? Syfte: Syftet är att undersöka hur barnen i sin fria lek fördelar maktpositioner mellan sig samt hur de förhåller sig till dessa positioner utifrån ett genusperspektiv. Mer specifikt är det följande frågeställningar som är i fokus: -Vilka maktpositioner tar barn i sin fria lek i förskolan? -Hur framträder genus i barns lekar i förskolan? Metod: Genom att observera barnens lek synliggörs hur barnen förhåller sig till olika maktpositioner och till genus. Genom observationerna framträder ett mönster i barnens lek. Observationerna genomfördes i en 3-6 årsgrupp. Resultat: Det finns flera olika maktpositioner i barnens lekar. Alla dessa positioner är viktiga för barnens utveckling. Även begreppet genus har analyserats i barngruppen och både flickor och pojkar leker liknande lekar. Det finns alltså ingen större skillnad på flick-pojklek men deras maktpositioner är olika. Flickor har en benägenhet att prata och resonera fram till lösningar medan pojkar är mer tävlingsinriktade. Resultatet visar att barnen tar olika positioner i sin lek. Analysen lyfte fram följande positioner: ledandeposition, lösningsbenägenposition, mellanposition och underposition. Alla dessa positioner har lika stor betydelse för barns utveckling.

<p>Könsfördelningen i hushållssysslor har samband med den generella genusideologin i det aktuella landet. Syftet med studien är att undersöka om män och kvinnor som tar ut större delen av föräldraledigheten baserat på familjens ekonomiska situation, samt utför samma hushållssysslor bedöms olika. Hypotesen är att män i högre grad tillskrivs egenskapen duktighet än kvinnor när de utför samma hushållssysslor. En enkätundersökning med identiskt innehåll kring beskrivningen av en moders respektive en faders vardagssysslor presenterades och skattningar kring olika påståenden kring personens situation utfördes av deltagarna. Hypotesen bekräftades inte utan motsatt resultat har bekräftats, nämligen att mannen bl.a. i högre grad än kvinnan skattades som en bra förebild, samt att det i högre grad ansågs vara viktigt för barnen att fadern tar ut föräldraledigheten. Möjliga förklaringar till detta är att papparollen befinner sig i ett förändringsskede, där män som tar sitt föräldraansvar uppmuntras och anses vara bättre föredömen än bakåtsträvande kvinnor som sköter hushåll och barn istället för att slita sig loss från hemmets sfär.</p>