Syftet med uppsatsen i sin helhet är att diskutera och analysera mäns och kvinnors syn på religion och om de själva ser sig som religiösa. Arbetet syftar också att med hjälp av genusteori försöka förstå och diskutera män och kvinnors benägenhet till religiositet. Vidare diskuteras också individens benägenhet att använda religiös coping i kris. Uppsatsen är i sin grund baserad på en intervjustudie gjord hösten 2014 av 6 stycken individer, 3 män och 3 kvinnor arbetandes på en skola i en förort till en större stad. Resultatet av undersökningen är främst att kvinnor tenderar att vara mer religiösa än män, samtidigt som de båda könstillhörigheterna oavsett tro anser att religionen helt klart skulle vara en tillfredställande coping mekanism i händelse av kris.

In this study, I examine how educators are working with gender. My focus has been on gender and literature. The questions I asked is how educators choose the books that are read in the preschools and if they discuss literature from a gender perspective? I used two methods in this study, observations and interviews. My main base of theory is Lev Vygotskijs’ sociocultural theory. My main conclusion is that gender perspectives are used in varying degrees when literature is discussed. During my observations I could see, that the teachers were working in slightly different ways with gender although they work with the same curriculum. I also found that gender is an important subject in the preschools and that all the teachers thought they worked with gender.

I vårt samhälle använder sig människor av könsmarkörer för att markera sin könstillhörighet. För barn är färger det mest tillgängliga sättet att både att visa sitt eget kön med och lättare kunna dela in andra barn i flickor och pojkar. Syftet med vår studie var att väcka tankar hos barnen om att de inte behöver begränsas utifrån det socialt konstruerade könet, genus, när det gäller färger som könsmarkör. Genom olika aktiviteter skapade vi möjligheter för barnen i studien att samtala om, reflektera kring och använda färger som de annars möjligen skulle valt bort. Resultatet visade att det finns en ambivalens hos barnen i deras förhållande till vissa färger. Det visade också att ämnet engagerar barn och vår studie bidrog till öppnare klimat i barngruppen. En slutsats är att genusinriktat arbete kan bidra till positiva förändringar.

The study is ethnographic and the collected material consists of questionnaires, interviews andconducted practical exercises. The purpose of this study is to examine whether it is possible tochange boys attitude to poetry and poetry teaching through practical exercises. The questionswhich the study is based on concerns how frameworks for tasks can enhance the creativity ofthe students, the standards students have as a reference point and what attitudes boys have topoetry. The study shows that students feel that they are more creative if there is a frameworkfor the task, it has also been shown that boys do not have any special attitude to poetry,because they do not know what the word means. One of the most important results in theresults section is that boys have a positive attitude to poetry as long as the teacher gives themthe right tools to work with.

Genusfrågor och könsnormer i dagens massmedier är ett aktuellt ämne som det forskas mycket kring. Tidigare studier visar att jämställdhet fortfarande har sina brister inom mediebranschen. Män får exempelvis ofta en professionell roll i media och vad gäller kvinnan läggs det istället mycket fokus kring utseendet. I denna studie ligger fokus på ett magasin med mode och kultur som intresseområde. Tidningen som studerats heter Bon och har inte utnämnt en specifik könsmålgrupp, något som ansågs intressant att studera närmre utifrån ett genusperspektiv. För att få fram resultat har en diskursanalys gjorts och semiotiken har varit ett centralt verktyg i analysen. I studien har främst personreportage av män och kvinnor undersökts för att se om det fanns eventuella mönster i framställandet av respektive kön. Analysen bygger på studier av både text och bild där faktorer som ordval, ämne, färg och poser i bilder varit intressanta att undersöka. Efter att ha analyserat männen och kvinnorna var för sig har en jämförelse gjorts för att få fram resultat om hur könen lyfts fram på olika sätt. Resultatet visade att det finns relativt stora skillnader i hur kvinnor och män framställs i tidningen. När en man blir omskriven får dennes karriär och arbete störst utrymme. När istället reportaget handlar om en kvinna är det hennes utseende och privatliv som uppmärksammas. Resultaten tyder på att tidningen följer kulturella könsnormer och att de genom dessa gör skillnad på män och kvinnor. / Questions about gender and sex stereotypes in the mass media is a very up-to-date topic. There has also been a lot of previous studies about this subject which shows results that gender equality have some failings in the media society. Those studies shows that men often are represented in a more professional way while women gets their focus on topics like style. In this study focus have been on a magazine which affect fashion and culture. The magazine do not have a specific target group when it comes to gender and that is why we choose it to analyse it from a gender perspective. A discourse analyse and a semiotic method has been administered to reach the results in this analyse. The focus have been on personal reportages about men and women to find out if there are any specific signs in the representation of gender. The analyse is built on both texts and photos in the reportages and elements as specific words, topics, colour and poses in the pictures has been of interest to focus on in the study. After analysing men and women separately a comparison was made to see if there eventually were any differences between how the genders are represented. The results indicate that there is relatively big differences between how women and men are represented in Bon. When a man is in focus his career and work are main topics and when a woman is figured the focus is on her private life and her look and style. These results indicate that the magazine is following existing cultural gender norms and through these Bon choose to make a difference between men and women.

Syftet med undersökningen var att få en ökad förståelse av pedagogernas arbete inom förskola med barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Frågeställningar var: Vilka ramar gäller för arbetet med barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Hur arbetar pedagogerna med barn med neuropsykiatriska funktionshinder – finns skillnader i arbetet beroende av genus? Hur arbetar arbetslaget med barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Hur arbetar arbetslaget med föräldrar till barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Finns hinder i arbetet med barn med neuropsykiatriska funktionshinder och vilka är i så fall dessa? Metodisk ansats har varit kvalitativ och data har hämtats genom kvalitativa intervjuer med fem pedagoger vid tre olika förskolor i olika kommuner. Resultaten visar att förutsättningarna, kommunens ramar är likvärdiga för arbetslagen. Det visar sig också att pedagogerna ofta inte vet om och i så fall vilken funktionsnedsättning ett barn har eftersom symtomen kan vara svåra att identifiera. Diagnos ställs sällan under förskoletiden och pedagogerna får hantera sitt ansvar utifrån bästa förmåga. En stor roll i arbetet spelar föräldrarnas inställning till barnets funktionsnedsättning. Arbetslagen arbetar lite olika men några skillnader i arbetet med dessa barn som följd av kön framkommer inte.

Studien bygger på hur könsroller skapas i förskolan och hur pedagogen uppfattar och påverkar detta. Studien genomförs för att vi vill få kunskap kring hur pedagogen omedvetet eller medvetet påverkar barnen i deras skapande av könsroller. Stereotypa könsroller ska inte få begränsa flickors och pojkars möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen. Undersökningen som har utförts är en kvalitativ undersökning som bygger på videoobservationer och återkopplande samtal med pedagogerna. Resultatet visar att pedagoger ständigt påverkar barnens skapande av könsroller och pedagogen uppfattar att det är språkets funktion, förhållningssättet samt deras bemötande som påverkar.

No description available.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

Zugl.: Mainz, Univ., Diss., 1997