No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur väl läroböcker i historia för årskurs 4–6 stämmer överens med det centrala innehållet i läroplanens kursplan för historia. Vi ska även granska och jämföra hur representationen av män och kvinnor ser ut i de fyra utvalda läroböckerna. Behandlar de valda läroböckerna målen i det centrala innehållet i kursplanen för historia? Hur ser representationen av män och kvinnor ut i läroböckerna?

Abstract är inte tillgängligt.

No description available.

<p>Fastän vi lever på 2000-talet, finns många hinder som håller tillbaka kvinnor i deras karriärer. Fortfarande kan kvinnliga ledare upplevas som en stor förändring, och för vissa människor upplevs förändring som ett hot. Ett verktyg, eller kanske snarare en arena för att åstadkomma upplysning, jämställdhet och bana vägen för kvinnor till chefskapet, kan vara nätverket. Vi vill med denna uppsats undersöka om de med nätverkens hjälp lättare kan nå en chefsposition. Kan nätverken bidra till förändring och jämställdhet av organisationsstrukturer? Finns det någon konkret koppling till nätverket och att kvinnor har lyckats nå en chefsposition? Har nätverket givit dem något speciellt stöd på vägen till chefsposition? Till vår empiri har vi intervjuat ett antal kvinnor som är medlemmar i något karriärrelaterat nätverk och som är i en chefsposition. Frågorna har kretsat runt ämnen som vi i vår teori har studerat. De teorier vi behandlar problematiserar varför det inte finns så många kvinnor på chefposter. Dessa ämnen är genusteori för att få en bakgrund, ledarskap och nätverk. Jämställdhetsfrågor finns hela tiden med i bakgrunden. Det är det som nätverket ska hjälpa oss med – att fördela chefsposter jämlikt.</p><p>I resultat och slutsatser kan vi se att nätverken och nätverkandet bidrar till någon sorts förändring, och därmed i förlängningen också fler kvinnor på chefsposter i framtiden.</p>

<p>Abstract</p><p>A Vindication of the Rights of Woman was written by Mary Wollstonecraft. It was published in 1792 and as the titel reveals it dicusses what kind of rights women ought to have. Several authors, who have argued that women should not have the same rights as men, are mentioned in the book. One of them is Rousseau. His thoughts about different education for girls and boys are shown in Émile. Whereas Wollstonecraft and Rousseaus ideas about the meaning of gender fell apart, the discussion about gender and how it affects us is still a popular subject in 2006.</p><p>The aim of this essay was to see what kind of attitude teachers from a school, located in the south of Stockholm, had towards gender and gender roles. The teaching-plan brings up the subject by saying that it is important to encourage the students to not reastrain themselves because of which gender they have. However, the literature that has been used in this essay shows that boys and girls get treated differently, because of their gender. The method that was used is interviews with the teachers, which became twelve interviews with twelve teachers. The result shows that the teachers had different attitudes towards the subject. While a few of them seemed very interested of the subject, most of them were not working activley to fulfil what is said in the teaching-plan. Many of the teachers were aware of how they themselves made a clear difference between boys and girls. The girls are seen as more fragile than the boys who get a rougher treatment. Three of the teachers showed a lot of excitement during the interview and they worked a lot with gender issues, trying their best to not treat the students differently on the basis of gender. However, almost all of the interviewed theachers wanted to work more with the subject. One of the obstacles that was mentioned was not knowing how to proceed. They requested more material, such as exercises they could do in the classroom and among the other teachers. Another obstacle seemed to be the management, who had shown very little interest in the subject.</p><p>Keywords: genus, könsroller, inställning, lärare, elever, könstillhörighet.</p>

<p>Detta är en genusvetenskaplig uppsats och syftet är att undersöka förutsättningarna för de kvinnliga ledarna i en kvinnodominerad ledningsgrupp. Undersökningen är kvalitativ och baseras på intervjustudier och fältanteckningar från företaget som gjorts under okt-dec-2006. Deltagandeobservation av ett gruppmöte samt företagets årsredovisningar och lönelistor har använts som kompletterande material. De teoretiska ramverken har varit Moss Kanters teori om organisationer och La Clau och Mouffes diskursanalys. Resultatet och analysen är indelade i tre avsnitt.</p><p>I första avsnittet behandlas chefsideal och normer för ledarskap, och dess könsmärkning problematiseras. Hårda krav på prestationer och bemötande gäller för de kvinnliga ledarna när de mäts mot idealchefen. Andra avsnittet handlar om hur ledningsgruppens förutsättningar formar gruppkulturen och fortplantar sig i organisationen. Tredje avsnittet behandlar motstånd och försvar mot diskursiva uppfattningar om kön och ledarskap. Ledningsgruppens situation kan beskrivas som att de befinner sig i ett konstant tillstånd av ifrågasättande, men de har de utvecklat en ledarstil som minskar trycket på de kvinnliga ledarna.</p> / <p>This essay is written from a gender perspective and investigates the conditions of female leaders in a female dominated management group. The investigation is qualitative, and based on interviews, the annual report of the corporation and field notes from participant observations in the autumn 2006, when we frequently visited the corporation. The theoretical framework is Moss Kanters theory on corporations and La Clau and Mouffes discourse analysis. The result and the analysis are different in three sections. The first deals with gendered ideals and norms created around leadership and the image of the “boss”/ manager. Demands of performance and treatment are harder on the female leaders when measured against male norms, and expectations of female gender. The second part discusses how the conditions of the management group repeats through the organisation. The third part treats combating and defence of discourses on gender and leadership. The situation of the management group can be described as being under a constant pressure, but the leaders have constructed a form of leadership that facilitates the pressure on the female heads.</p>

<p>Vi vill ta reda på hur kvinnliga pedagoger i förskolan fördelar talutrymmet och hur kommunikation/samspel ser ut mellan pedagog, flickor och pojkar. De frågeställningar som ligger till grund för vår studie är:</p><p>· Skiljer det sig i flickors och pojkars tilldelade talutrymme/uppmärksamhet i samling på förskolan. Är det så att pojkar får större talutrymme/uppmärksamhet?</p><p>· Finns det en medvetenhet hos pedagogen i hennes förhållningssätt/kommunikation/samspel/interaktion?</p><p>· Finns det skillnader i pedagogens uttryckssätt till flickor och pojkar vid tillsägelser och bekräftelse?</p><p>· Använder pedagoger lika/olika ordval, röstläge, tonfall, kroppsspråk gentemot flickor och pojkar?</p><p>I vår fallstudie har vi observerat pedagoger och barn genom videoinspelning och intervjuat pedagogerna angående genus och jämställdhet. Intervjuerna dokumenterades genom ljudupptagning. Vår studie visar att i kommunikationssammanhang skiljer sig flickor och pojkar åt. Det har visat sig att pojkar både tar och får mer utrymme.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka hur genus konstrueras i ämnet idrott och hälsa.Ytterligare ett syfte var att genom feministisk poststrukturell teori analysera vilka diskursersom framträder i lärarnas tal om genus i undervisningen. Studien var en kvalitativundersökning med en egenkonstruerad intervjuguide. Respondenterna i undersökningen varverksamma gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa. Det var sex gymnasielärare från tre olikaskolor i södra Sverige som deltog i undersökningen, lärarnas utsagor utgjorde svaren tillstudiens resultat. Respondenternas svar analyserades utifrån tematisering och diskursanalys.Den teoretiska utgångspunkten i denna studie var feministisk poststrukturalism. Resultatetvisade att lärare menar att det finns biologiska skillnader på flickor och pojkar och att detmissgynnar flickor i många sammanhang eftersom pojkarna anses vara starkare och snabbare.Studiens resultat pekade även på att lärare förser flickor och pojkar med olika attribut, omvad som anses vara flickigt och pojkigt. En diskurs som framträdde i förhållande till hurpojkar och flickor konstrueras var det biologiska könet. Det innebär att konstruktionen avpojkar och flickor handlar om biologiska skillnader. En annan framträdande diskurs varsocialt kön, att flickor och pojkar är på ett visst sätt, tycker om olika saker och förses medspecifika egenskaper. Analysen i denna studie visade även att det fanns motstridiga diskurseri lärares tal om pojkar och flickor, där resultatet visade att lärarna förklarar att de vill ochförsöker ha ett könsneutralt tänk.

<p> This essay focuses on the press coverage of the riots in Gothenburg 2001. The questions it aims to answer are, How is it that although the media was gender-neutral in its news reports, the lasting memory is one of rioting men, and why did the media simultaneously exaggerate and minimize the importance of the riots?</p><p>The material consists of articles and photographs from Swedish mainstream newspapers. The method is text analysis, with a heavy influence of discourse theory. The conclusions are that since the hegemonic discourse on gender does not allow women to be active and violent, all bodies in the riot automatically become men, no matter how female they seem to be in other contexts. The tendency of the press to both enhance and lessen the significance of the riots is because the power balance between the hegemonic discourse (represented by the police) and the challenging discourse (represented by the rioteers) shifted, and perhaps it shifted more than anyone was prepared for. The hegemonic discourse has to re-instate itself as hegemonic, and thus the press has to reduce the impact of the riots. The augmentation of the significance is intended to portray rioting as something normal people does not do, by portraying the rioteers as hooligans and terrorists.</p>