En tredjedel av allt avfall i Sverige kommer från byggsektorn, om man räknar bort gruvsektorn. Det har skett en ökning av avfallet inom byggsektorn från år 2012 till år 2014.  Enligt uppskattningar av ett branschledande åkeriföretag utgjorde gipsspillet 5 % av det totala avfallet år 2015 i Stockholm och Uppsala. Gipsspillet kan återvinnas om det är torrt och rent från spackel, tapet osv. men det krävs energi för att återvinna gipsen. Därför är det bättre ur miljösynpunkt att förebygga uppkomsten av gipsspill. Förebyggande av gipsspill kan göras redan när arkitekten ritar byggnaden men också vid många andra skeden, bland annat vid kalkylering som utförs från tidig projektering till produktionsplanering. Detta examensarbete fokuserar på gipsspill som uppkommer vid nyproduktion av bostäder då gipsspill har setts av JM som den enskilt största andelen av allt materialspill. Studien tar avstamp i resultat från tidigare examensarbeten som utförts på uppdrag av JM samt genomfört arbete i ett stort företagsinternt projekt med syfte att minimera avfallsmängderna. I det företagsinterna projektet identifierade man att en anledning till den stora mängden gipsspill var övermängdning. Syftet med examensarbetet, är att beskriva mängdningsprocessen och undersöka hur gipsspillet kan minskas vid mängdning i nyproduktion av byggnader. Målsättningen är att föreslå åtgärder för arbetssättet för mängdning av gips och arbetsprocessen mellan Kalkylavdelningen och Produktion så att gipsspillet kan minska. För att uppnå detta utfördes en fallstudie av JMs mängdningsprocess. För att kartlägga hur mängdningen sker idag genomfördes intervjuer med tolv personer som på olika sätt kan påverka mängdningen av gips: arbetsledare, kalkylatorer, platschef och arbetschef från olika arbetsplatser inom JM i Sverige. Utöver intervjuerna genomfördes en workshop med elva personer från Produktion och Kalkylavdelningen för att komma fram med konkreta förslag till förbättringar och förändringar av mängdningsprocessen. Genom fallstudien togs en modell fram som visar hur mängdningsprocessen ser ut på JM idag, den visar även glapp eller där andra aspekter spelar in på mängdningsprocessen. Det har beslutats att Kalkylavdelningens mängder skall användas och kommuniceras till alla projekt, men studien indikerar att beslutet inte har implementerats i hela organisationen. Resultatet indikerar även att kommunikationen mellan Kalkylavdelningen och Produktion är bristfällig. Utöver kommunikationen ansåg intervjupersonerna och workshopdeltagarna att ett problemområde är att det inte finns en gemensam mall som gör mängdningen enhetlig inom företaget. Ett förslag till förändring av mängdningsprocessen är att varje projekt ska ha en ansvarige kalkylatorn som följer med genom projektet inklusive produktionsfasen. Rekommendationerna är att inkludera Kalkylavdelningen i fler möten med Produktion som t.ex. uppstartsmöten och avstämningsmöten. Ett annat förslag som framkom genom workshopen och intervjuerna var att det behövs arbetas fram en gemensam mall för mängdning med hjälp av en referensgrupp bestående av personer från Produktion och Kalkylavdelningen. Ett förslag till fortsatt arbete är därför att sätta samman denna referensgrupp som ska arbeta fram och granska vad som bör finnas i den gemensamma mallen. / One third of all the waste (excluding mining waste) which is generated in Sweden comes from the building and construction and the amounts are increasing. According to an industry leading road transport company, gypsum waste accounted for 5 % of all waste collected during 2015 in Stockholm and Uppsala. Even though gypsum waste can be recycled as long as it is dry and clean of wall filler and wallpaper, it requires a big amount of energy to do it. It is therefore better for the environment to minimize gypsum waste generation through different waste prevention strategies. For example, waste prevention can be made possible by the architect when the building is designed but also at several other occasions during the construction process, such as calculation of material take off which is done from early design through production planning and management. This master thesis is focused at the gypsum waste that arise in new build construction of residential housing because gypsum waste contributes to a large share of all waste from JMs residential construction. It is based on results from earlier master thesis projects assigned by JM and a large internal development project aiming to minimize gypsum waste. In the internal development project identified exaggerated quantifying as the reason to the big amounts of gypsum waste. The purpose of the master thesis is to analyze how the amount of gypsum waste can be decreased during the quantity take-off process in new build construction of residential housing. The goal is to come up with ideas to better the exchange of information between the department of calculation and production in new build construction projects. To achieve this, a case study of JMs current quantity take-off process was performed using interviews, internal documentation and a workshop. Twelve people were interviewed: supervisors, calculators, site manager and construction manager, all from different workplaces of JM in Sweden. The workshop was held with eleven persons from the calculation and production departments where different ideas for process improvements were proposed and discussed. Through the case study a model took form to show how the quantity take-offprocess at JM looks today, the process shows were there are slacks or other aspects that can have an impact on the quantity take-offprocess. An internal company decision stated that quantity take-offs originating from the calculation department are to be used, in every project, but results from this study indicates that this decision is not implemented throughout the whole organization. The results revealed some flaws in communication between the calculation and production departments.  Apart from flaws in the communication, the workshop also showed that the participants lacked a standard template to make quantity take-off more unitary. One proposed process improvement is that every project should have a person responsible for quantity take-off at the calculation department who should follow the project through theconstruction process. A recommendation is to include the calculation department in more meetings with the production department such as startup and check-off meetings. Another proposal that came up from the workshop and the interviews was to create a template for the quantity take-off with a smaller group of persons from both the calculation and production departments.An efficient way to start off the development work could be first gather a smaller group to identify and discuss the most vital parts of the template.

Enligt statistiken står belastningsskador för 23 % av alla anmälda arbetsolyckor i hela byggverksamheten. Uppsättning av gipsskivor är ett vanligt arbetsmoment inom byggnationer och kan leda till belastningsskador. Syftet med studien är att undersöka de faktorer som leder till arbetsrelaterade skador vid uppsättning av gipsskivor och därigenom diskutera förebyggande åtgärder.Ett av de områdena som har störst betydelse är belastningsergonomi, vilket innefattar helkropps- och lokalbelastning, statisk och dynamisk belastning samt trötthet och återhämtning. Dessa tre områden diskuteras för att se i hur stor utsträckning de har betydelse för arbetsskador. Studien belyser fem olika faktorer som kan minska skador, nämligen arbetstyngd, statiskt muskelarbete, kroppsställning och kroppsform, verktyg samt kunskap och utbildning. Enkäter med yrkesverksamma, intervju med en platschef samt arbetsplatsbesök genomfördes för att samla in kvalitativa och kvantitativa data. Resultaten styrker att faktorer som påverkar kroppens kapacitet vid uppsättning av gipsskivor är biologisk variation, helkropps- och lokalbelastning, statisk och dynamiskarbete, lätt och tung fysisk belastning samt trötthet och återhämtning. Dessa faktorer kan orsaka arbetsrelaterade skador och sjukdomar. När kroppen åldras, minskar exempelvis kroppens hållfasthet och muskelstyrka, vilket ökar risken för skador. Studien påvisar att majoriteten av yrkesarbetare som arbetar med uppsättning av gipsskivor önskar gå i pension tidigare än den förslagna pensionsåldern på grund av yrkesrelaterade skador och sjukdomar, i synnerhet förslitningsskador. Trots att arbetsplatser är välplanerade vad gäller utrustning och maskiner som ska främja arbetsmiljön och minska arbetsrelaterade skador, råder det kunskapsbrist hos yrkesarbetarna om ergonomi, vilket kan öka risken för fler skador. Därmed är det angeläget att arbetsgivaren erbjuder sin personal kontinuerlig utbildning i förebyggande syfte. Riskfaktorer kopplat till arbete med olika storlekar på gipsskivor bör uppmärksammas mer.

Jordens ökande befolkning utnyttjar jordens begränsade naturresurser allt mer, det skapar behov av resurseffektivitet. EU har angett i direktiv att minst 70% av icke-farligt avfall från byggsektorn senast år 2020 ska enligt prioriteringsordning återanvändas, materialåtervinnas eller energiåtervinnas. Ett av de vanligaste byggmaterialen är standardgipsskivan som används invändigt för vägg- och takbeklädnad. Gipsskivan har positiva egenskaper vad gäller ljudisolering och brandtålighet. Det gipsavfall som uppstår vid rivning/renovering, nybyggnationer och nyproduktion hamnar idag antingen på återvinning eller deponi. Kraven för deponering av gipsavfall har skärpts sedan 2012 varvid gips endast får deponeras i enskilda celler avskilt från avfall med organiskt innehåll eftersom det finns risk för oönskad gasbildning. Gips Recycling är den största aktören inom gipsåtervinningsbranschen och tar emot det mesta av gipsavfallet (Löf 2014) men endast en liten andel av allt gipsavfall från byggsektorn återvinns idag. Wiklunds Åkeri, som författarna samarbetar med, arbetar med avfall från byggarbetsplatser och har önskemål om att undersöka andra möjliga återvinningsområden. Denna studie är av en kvalitativ karaktär med en deduktiv ansats. I detta arbete har författarna undersökt tre alternativa återvinningsområden för gips: jordbruk, cement, bränsleadditiv. Författarna har undersökt om återvinningsgips (går även under namnet returgips) kan användas som kalkprodukter i jordbruk, gips i cementtillverkning och bränslekomponent i biobränsleanläggningar. En intervju med Gips Recycling har genomförts och 17 forskare och professorer inom de tre områdena har besvarat frågor enligt e-formulären som författarna skickat dem. Intervjun och svaren på frågeformulären har analyserats och redovisas som resultat. Från dem har författarna dragit slutsatser huruvida returgips kan eller inte kan användas inom respektive återvinningsområde och vilka eventuella hinder som finns. Vid tillverkning av gipsskivor används råvaror som naturgips och en restprodukt som uppstår vid industriella processer, industrigips. Det finns risk att olika tungmetaller överförs till industrigipset från de industriella processerna för att senare hamna i returgipset. Bästa sättet att återvinna gips är nytillverkning av nya gipsskivor. Fastän returgips kan tillföra värdefulla näringsämnen till jordbruk är det idag olämpligt att använda eftersom grödor skulle kunna ta upp de spår av tungmetaller och andra föroreningar som kan förekomma i returgips. Föroreningar av kartong och tillsatser i tillverkning av gipsskivor gör returgips även olämpligt att använda vid cementtillverkning. Sista återvinning området författarna har undersökt är gips som bränsleadditiv. Här finns en potential för att återvinna, men pågående forskning bör avslutas innan säkra slutsatser kan dras. Ett hinder är dock nuvarande lagstiftning som behöver ändras innan returgips kan användas som bränsleadditiv. Nyckelord: Gips,

Les microtubules constituent l’un des réseaux du cytosquelette des cellules eucaryotes. Ils jouent un rôle central dans de multiples fonctions comme la division cellulaire, les trafics intracellulaires et la morphogenèse cellulaire. Chez les plantes supérieures, les microtubules (MTs) forment différents réseaux qui s'assemblent au cours du cycle cellulaire. Cette spécificité nécessite un recrutement régulé des complexes de nucléation des MTs à l’enveloppe nucléaire, au cortex et au niveau de MTs préexistants, qui sont des sites de nucléation caractérisés. L'équipe d’A.C. Schmit (IBMP, CNRS, Strasbourg), dans laquelle j'ai effectué mon travail de thèse, se focalise sur la caractérisation des complexes de nucléation des MTs (γ-TuRCs) et la régulation de l'assemblage du fuseau mitotique chez les plantes. Deux nouvelles protéines associées au γ-TuRC ont été mises en évidence par une interaction directe avec l'un de ses composants AtGCP3. Ces protéines, AtGIP1 et AtGIP2 (GCP3 Interacting Protein 1 et 2), sont très conservées au cours de l'évolution, mais leur fonction reste totalement inconnue. Mon travail a été consacré à la caractérisation de cette nouvelle classe de protéines dans le but de comprendre leur rôle. Nos résultats suggèrent que l'association des protéines GIPs aux γ-TuRCs participe à la régulation de leur activité et à la formation d'un fuseau mitotique robuste. Le profil de localisation des protéines GIPs au cours du cycle cellulaire et les phénotypes observés chez les mutants "perte de fonction" gip1gip2 indiquent que ces protéines interviennent dans le recrutement des γ-TuRCs, la nucléation des MTs, l’assemblage du fuseau mitotique, le déroulement du cycle cellulaire et l'organisation des méristèmes. L’étude des mécanismes de régulation de cette famille de protéines a été initiée. Nos résultats ont permis d’identifier GIP1comme un substrat de la kinase Aurora1 in vitro. Les résultats d’expérience de complémentation avec des phosphomutants GIP1 indiquent que la/les fonction(s) des GIPs pourrai(en)t être dépendante(s) de la phosphorylation par la kinase Aurora1, qui est un régulateur avéré du cycle cellulaire. L’ensemble de mes travaux a ainsi contribué à la caractérisation de nouveaux acteurs du cytosquelette microtubulaire. Une meilleure connaissance de leur réseau d'interaction (interactome) ainsi que l’étude de leur homologue humain pourraient ouvrir de nouvelles perspectives de recherche dans le contrôle de la division cellulaire et la lutte contre le cancer. / Microtubules (MTs) constitute one of the cytoskeletal networks in eukaryotic cells. They are involved in various processes such as cell division, intracellular transport and cell morphogenesis. In higher plants, MTs can be organized into dynamic structures, which undergo continual assembly and disassembly during the cell cycle. This specificity requires the recruitment of the nucleation complexes of the MTs to the nuclear envelope, to the cortex and to pre-existing MTs. The work of A. C. Schmit’s team (IBMP, CNRS, Strasbourg), in which I did my thesis, focuses on the characterization of MT nucleation complexes (γ-TuRCs) and the regulation of mitotic spindle assembly in plants. We have identified small proteins interacting with Gamma-tubulin Complex Protein 3 (GCP) and named GIP1 and GIP2 (GCP3-Interacting Proteins). The aim of these studies was to characterize this new class of proteins in order to understand their role. It shows that GIPs are conserved among eukaryotes and suggests that their association with the γ-TuRC participates in the regulation of their activity and the formation of a robust mitotic spindle. The localization of GIPs during the cell cycle and the phenotypes observed in T-DNA insertional gip1gip2 double mutants indicatethat GIPs are required for the recruitment of γ-TuRCs, MT nucleation, spindle assembly, cell cycle regulation and stem cell maintenance. Likewise, in vitro assays showed that GIP1 is a novel substrate for Aurora kinase1, which is a well known cell cycle regulator. The results of complementation experiments with GIP1 phosphomutants indicate that the phosphorylation of GIPs may be required for their function(s). Altogether, our results have contributed to the characterization of a new class of proteins involved in MT nucleation/organization and functions. The study of the interaction network (interactome) of GIPs and oftheir homologues could open new ways of research in the control of cell division and in the fight against cancer.

Synthesebedingt fällt die DTPMP als dunkelbraune, zähflüssige Lösung mit zahlreichen Verunreinigungen an. Diese Arbeit beschäftigt sich mit der Herstellung einer hochreinen, festen DTPMP. Hierfür wurden zwei unterschiedliche Reinigungsmethoden untersucht. Durch Umkristallisation und anschließendes Rühren in Ethanol konnte mit 95 % eine höhere Reinheit als bisher veröffentlicht erzielt werden. Eine alternative Reinigungsmethode stellt die Ausfällung als Erdalkali-DTPMP-Salz und anschließende Auflösung in Schwefelsäure und Abtrennung des entstehenden Erdalkalisulfats dar, wobei eine Reinheit > 99 % erzielt wurde. Zur strukturellen Charakterisierung wurden zahlreiche Kristallisationsexperimente zur Züchtung von Kristallen der DTPMP als Säure und deren Alkali- und Erdalkalisalzen durchgeführt. Weiterhin wurde das thermische Verhalten der DTPMP und deren Salzen charakterisiert. Unter den zahlreichen möglichen Anwendungen der DTPMP wurde beispielhaft die Wirksamkeit auf die Gipskristallisation untersucht.

In der vorliegenden Arbeit galt es, die Adhäsionskraft zweier verschiedener Artikulationsgipse an einem Typ-IV-Modellgips in Abhängigkeit von makroskopischen Oberflächenvergrößerungselementen zu untersuchen und die jeweiligen Gipskombinationen zu vergleichen. Angelehnt an die Idee eines oberflächenvergrößernden Sockelformers für Gipsmodelle wurden fünf in der Adhäsionsfläche variierende Silikonformen erstellt. Untersucht wurden die Artikulationsgipse dentona® ZERO arti® und picodent® A50, die zur Messung der Adhäsionskraft [N] an Typ-IV-Modellgips (dentona® ZERO stone®) gegossen wurden. Eine von Brückner 2015 entwickelte Methode zur normierten Quantifizierung der Adhäsionskraft wurde modifiziert, sodass die Messung der Abzugskräfte bei steigender Oberfläche möglich wurde. Die zum Vergleich herangezogene Grundfläche betrug 39,6 cm². Dem gegenüber gestellt wurden Gipsformen mit um 3, 6, 12 und 30 % ansteigender Oberflächenvergrößerung. Bei der Oberflächenvergrößerung fanden aus Dublisil 20 hergestellte Negativ-Silikonformen Verwendung. Um Unterschnitte bei den makroskopischen Oberflächenvergrößerungselementen zu ver-meiden, wurden um 2° konisch zulaufende Kegelstümpfe für die Herstellung der Grundformen gewählt. Diese wurden aus Messing-Rundstangen mittels Drehmaschine hergestellt, mit runden Aluminiumplatten (Grundfläche 39,6 cm2) verschraubt und an 40 mm Rohrteilen fixiert, sodass daraus die entsprechenden Silikonformen erstellt werden konnten. Als Angriffspunkt für den Zugversuch dienten mittels einer Arretierhilfe, bestehend aus Streckgitter und je einer M8-Schraube, rechtwinklig in den Gips eingelassene Retentionen. Die Prüfkörper aus Typ-IV-Gips wurden vor dem Angießen der zu untersuchenden Artikulationsgipse für 48 h im Wärmeschrank getrocknet. Nach einstündiger Aushärtung der Artikulationsgipse unterlagen die fertigen Prüfkörper dem Zugversuch. Für beide Gipskombinationen wurden in allen fünf gewählten Oberflächen je zehn Versuche durchgeführt und die Ergebnisse mittels t-Test bei unabhängigen Stichproben und Mehrfachvergleichstests (α ≤ 0,05) statistisch ausgewertet. Die insgesamt 100 gewonnenen Versuchsergebnisse zeigen in beiden untersuchten Gipskombinationen eine signifikante Steigerung der zu überwindenden Abzugskräfte bei der Verwendung von makroskopischen Oberflächenvergrößerungselementen. Auch wird ein signifikanter Unterschied der Gipskombination aus dem Typ-IV-Gips dentona® ZERO stone® mit dem Artikulationsgips dentona® ZERO arti® gegenüber derjenigen mit picodent® A50 deutlich; es konnte ein Vorteil bei der Verwendung des Artikulationsgipses dentona® ZERO arti® im Vergleich zu picodent® A50 aufgezeigt werden. Die modifizierte Methode zur Messung der Adhäsionskraft von Typ-IV-Modellgips an Artikulationsgips in Abhängigkeit von makroskopischen Oberflächenvergrößerungselementen stellte sich bis zu einer 30%igen Oberflächenvergrößerung als geeignet dar. Es zeigte sich eine Steigerung der Adhäsionskraft bei allen makroskopischen Oberflächenvergrößerungen gegenüber dem Grundkörper ohne Oberflächenvergrößerungselemente. Die Haftkraft nimmt insbesondere durch die vertikale Flächenvergrößerung bei annähernd senkrechten Mantelflächen der Oberflächenvergrößerungselemente überproportional im Vergleich zur horizontalen Grundfläche zu. Für den zuverlässigen Verbund von Gipsmodellen mit Artikulationsgips im Kausimulator scheint demnach die Nutzung von Sockelformern oder anderweitigen Methoden zur Oberflächenvergrößerung unerlässlich.:Inhaltsverzeichnis Inhaltsverzeichnis I Tabellenverzeichnis III Abbildungsverzeichnis IV Abkürzungsverzeichnis VI 1 Einleitung 1 1.1 Untersuchungsziel 3 1.2 Zum Aufbau der Arbeit 4 2 Literaturübersicht 5 2.1 Definition Gips 5 2.2 Historischer Überblick 6 2.3 Einteilung von Gipsarten und -formen 7 2.3.1 Naturgips und Naturanhydrit 7 2.3.2 Synthetischer Gips 8 2.4 Das System CaSO4-H2O 9 2.5 Herstellung des Halbhydrats 10 2.5.1 Das nasse Brennen – Herstellung des α-Halbhydrats 11 2.5.2 Das trockene Brennen – Herstellung des β-Halbhydrats 12 2.6 Die Abbindereaktion 13 2.7 Dentalgips 14 2.7.1 Einteilung und Eigenschaften von Dentalgipsen 17 2.7.2 Einflussfaktoren auf Gipseigenschaften 20 3 Aufgabenstellung 24 4 Material und Methode 25 4.1 Gipsauswahl 25 4.1.1 dentona® ZERO stone® 25 4.1.2 dentona® ZERO arti® 25 4.1.3 picodent® A50 26 4.1.4 Technische Daten der Gipse 26 4.2 Rohre zur Formherstellung 27 4.3 Oberflächenvergrößerungselemente 27 4.3.1 Vorversuche 28 4.3.2 Kegelstümpfe zur Oberflächenvergrößerung 30 4.4 Herstellung der Silikonformen 32 4.5 Spannex II 34 4.6 Geräte 34 4.6.1 Dreve Dosper evo 34 4.6.2 KERN®-Waage 35 4.6.3 Wassermann Wamix-Classic 35 4.6.4 KaVo-Rüttler 35 4.6.5 MLW®-intermed-Trockenschrank 36 4.6.6 Zwick/Roell-Universaltestmaschine Z010 36 4.7 Gipsverarbeitung 36 4.8 Gipsretention mit Arretierhilfe 37 4.9 Prüfkörperherstellung 38 4.10 Versuchsanordnung 42 5 Versuchsergebnisse 43 6 Statistische Auswertung 50 7 Diskussion 54 7.1 Diskussion der Methode 54 7.1.1 Gipsauswahl 54 7.1.2 Oberflächenvergrößerungselemente 55 7.1.3 Prüfkörperherstellung und Versuchsdurchführung 55 7.2 Diskussion der Ergebnisse und Literaturvergleich 58 8 Schlussfolgerung und praktische Relevanz 62 9 Zusammenfassung 64 10 Literaturverzeichnis 66 11 Anhang 72

One of the most common ways to produce heat and electricity in Europe today is by the incineration of waste or combustion of coal. These materials can be very sulfurous and during combustion sulfur dioxide is produced. This is an environmental and health related toxic substance which is why power plants have strict regulations on removing it from the flue gas. Sulfur dioxide is removed from the flue gas by adding a limestone reagent. The sulfur dioxide reacts with the limestone and the synthetic product obtained is “Flue Gas Desulfurization gypsum”. This byproduct, from combustion, provides an environmentally friendly solution when used in building material such as plasterboards. The FGD gypsum that is being used in different types of building materials does not derive from waste incinerated power plants. We have more than 30 of these in Sweden and some of them get FGD gypsum as a byproduct. The purpose of this thesis was to find out whether a particular waste incineration plant in Sweden can reuse their gypsum waste instead of disposing it at landfill.

Chez Arabidopsis, l’enveloppe nucléaire constitue un site de nucléation des microtubules à partir des complexes à gamma-tubuline. Conservées des plantes à l'Homme, les protéines GIPs/MZT1 ont été initialement découvertes comme partenaires d’AtGCP3. J’ai consacré ma thèse à la caractérisation moléculaire et fonctionnelle des AtGIPs et de leurs partenaires à l’interface nucléocytoplasmique. Mes résultats confirment l’appartenance des GIPs aux complexes à gamma-tubuline, et démontrent leur association entre elles et avec TSA1 (TonSoKu [TSK]-Associating protein 1) et l'histone centromérique CenH3. Les interactions génétiques entre les gènes GIPs, TSA1 et TSK révèlent des anomalies sévères à l'échelle de l'organisme, des cellules et des noyaux. Les mutants gip1gip2 démontrent une diminution de la cohésion des régions centromériques. L’ensemble de nos résultats suggère un rôle des AtGIPs dans un continuum nucléocytoplasmique inédit, la régulation de l'architecture nucléaire et du centromère. / In Arabidopsis, the nuclear envelope is a nucleation center where gamma-tubulin complexes initiate the polymerization of microtubules. Conserved from plants to humans, GIPs/MZT1 proteins were initially discovered as AtGCP3 interacting partners. Our investigations were devoted to the molecular and functional characterization of AtGIPs and their associated proteins at the nucleocytoplasmic interface. We confirmed that AtGIPs are integral components of gamma-tubulin complexes, and showed that they interact with each other, TSA1 (TonSoKu [TSK]-Associating protein 1) and centromeric histone H3 (CenH3). Genetic interactions between GIPs, TSA1 and TSK reveal severe defects at the organism, cellular and nuclear scales. gip1gip2 mutants exhibit a decrease of centromeric and pericentromeric cohesion. Altogether, this is the first evidence for the role of a gamma–tubulin complex component in the structural maintenance of centromeric regions, and in defining nuclear morphology and architecture.

Anhydrit II (AII) wird industriell hauptsächlich als Bindemittel bei der Fußbodenestrich-Herstellung eingesetzt. Zur Beschleunigung der Abbindereaktion und der daraus resultierenden schnelleren Verfestigung des Fußbodens wird Kaliumsulfat als Additiv verwendet. Im Rahmen dieser Arbeit wurden anorganische Salze (Sulfate und Chloride) im Vergleich zu Kaliumsulfat hinsichtlich ihrer beschleunigenden Wirkung auf die Abbindereaktion von AII untersucht, um eine mögliche Alternative und einen Mechanismus für die Wirkungsweise der Additive angeben zu können. Unter den verwendeten Salz-Additiven wurde keine Alternative zu K2SO4 für die industrielle Anwendung gefunden. Als Ursache für die beschleunigende Wirkung von K2SO4 wird die Bildung des Doppelsalzes Syngenit auf der Anhydrit-Oberfläche angenommen. Durch epitaktische Beziehungen von Kristallflächen oder den Zerfall des Syngenits wird die heterogene Gips-Keimbildung begünstigt und die Abbindereaktion beschleunigt.

The construction industry is facing challenges when it comes to increased costs, defective timetables and inadequate material handling. The purpose of the study is to highlight and propose possible improvements to the process of using plasterboards in the construction industry. The aim of the survey is to investigate how the use of plasterboards can be made more efficient through better collaboration between stakeholders in the construction industry and to identify shortcomings in the current construction process. Interviews were used to produce improvements and shortcomings. The result showed that there is a lack of communication between actors and when handling plasterboards. Other shortcomings in the industry are documentation of changes made during production and cooperation between actors. / Byggbranschen står inför utmaningar när det kommer till ökade kostnader, bristande tidsplaner och bristfällig materialhantering.Syftet med studien är att belysa och föreslå möjliga förbättringar av processen kring gipsanvändning i byggbranschen. Målet med undersökningen är att undersöka hur användningen av gipsskivor kan effektiviseras genom ett bättre samarbete mellan aktörer i byggbranschen samt att identifiera brister i nuvarande byggprocess. Intervjuer användes för att få fram brister och förbättringsmöjligheter.Intervjuerna visade att det finns brister i kommunikationen mellan aktörer samt vid hantering av gipsskivor. Andra brister i branschen är dokumentation av ändringar gjorda under produktionen och samarbete mellan aktörer.