Denna studie analyserar hur den svenska gangsterrappen, utifrån tre utvalda artister, representeras ur ett bourdieuanskt kultursociologiskt perspektiv. Genom en kvalitativ innehållsanalys analyseras fem låtar av vardera artist för att undersöka kulturen som står till grund för det sociala fältet. Det teoretiska ramverket utgår från musikens sociologi, representation, kapital och habitus och dess begrepp. Resultatet visar att de 15 utvalda låtarna har gemensamma egenskaper som kan placeras i mallen av en subkultur. I alla tre artisters låttexter används liknande begrepp och slang för att framhäva meningen i musiken och de två kapital som är mest utstickande är det ekonomiska och, det tillagda kapitalet, våldskapitalet. Det eftersom en större del av låtarna handlar om ett liv i förorten där de två kapitalen genomsyrar den livsstilen de beskriver sig leva. I studien framgår det att den svenska gangsterrappen berättas på ett sätt som kan beskrivas som rått, ärligt och långt ifrån ursäktande. / This study analyzes how the Swedish gangsterrap, based on three selected artists, is represented from a Bourdieuian cultural sociological perspective. Through a qualitative content analysis, five songs are analyzed by each artist to examine the culture that underlies the social field. The theoretical framework is based on the sociology of music, representation, capital and habitus and its concepts. The result shows that the 15 selected songs have common characteristics that can be placed in the template of subculture. All three artists use similar concepts and slang to emphasize the meaning of their music and the two capital that stand out the most are the economic and, the added capital, the violent capital. This is because a larger part of the songs is about a life in the hood where the two capitals saturate the lifestyle they describe themselves living. The study shows that the Swedish gangsterrap is told in a way that can be described as raw, honest and far from apologetic.

Syfte och frågeställningar: Studien syftar till att bidra med en fördjupad förståelse samt en ökad kunskap om attityderna gentemot svensk gangsterrapp. Utifrån syftet och vad uppsatsen vill uppnå författades fyra forskarfrågor: ”Vilka attityder till svensk gangsterrapp uttrycks i svenska massmedier?”, ”Hur kan attityderna gentemot gangsterrapp i svenska massmedier förstås utifrån moralpanik och tredjepersonseffekten?”, ”Vilka attityder till svensk gangsterrapp uttrycks i diskussionsforum?”, ”Hur kan attityderna förstås utifrån teorin om encoding/decoding samt tredjepersonseffekten?”. Metod och material: Uppsatsens metodkapitel inkorporerar ett teoretiskt ramverk bestående av tidigare forskning rörande teorin om tredjepersonseffekten, rappmusikens inverkan på samhället och mediernas roll i hur musikgenren uppfattas. Uppsatsens teoretiska ramverk utgörs av teorin om Encoding/decoding, moralpanik samt tredjepersonseffekten. Metoden som studien har förlitat sig på är en kombination av receptionsanalys och netnografisk observation av attityder uttryckta i svensk massmedia samt i diskussionsforum. Huvudresultat: Studiens huvudresultat indikerar på att det finns både negativa och positiva attityder gentemot svensk gangsterrapp. Dessa attityder uttrycks i både massmediala sammanhang samt i diskussionsforum. Vad som fastslagits är att den negativa responsen musikgenren får möta i mediala sammanhang går att härleda till moralpanik, samt att de opinionsbildare och makthavare som uttrycker dessa attityder visar prov på tredjepersonseffekten då dessa individer hävdar sig vara opåverkade av musikens budskap och är mer benägna att uttrycka en oro för allmänhetens ”risk” att bli påverkad. Vidare visar resultaten att mottagarna av gangsterrappen meddelande/budskap läser det med en kritiskt/förmedlande läsning och oppositionell läsning.