Syftet med denna empiriska studie är att undersöka hur pedagoger och barn arbetar och använder sig av Gelman och Gallistels fem principer i förskolan. Dessa principer ligger till grund för barns taluppfattning. För att få syn på vilka principer som används samt i vilka situationer de kommer till uttryck hos de yngsta barnen i förskolan, ska vi göra observationer på två småbarnsavdelningar. Resultatet visar att samtliga principer förekommit på varierande sätt i rutinsituationer och i leken, men ett par av principerna är mer framträdande. I resultatet framkommer det även att pedagogens roll och miljöns utformning har en stor betydelse för barns matematiska lärande. I diskussionen tar vi upp vikten av att ta tillvara alla situationer som uppstår under en dag i förskolan. Pedagogerna har en viktig uppgift att lyfta fram och visa barnen den matematik som finns runt omkring. / The purpose of this empirical study is to explore how teachers and children working with and use of Gelman and Gallistels five principles in preschool. These principles form the basis for the child’s number sense. To catch sight of the principles that are used and in what situations they are expressed in the youngest children in the nursery, we will make observations on two toddlers departments. The results shows that all the principles occurred in varying ways in routine situations and the play, but a few of the principles are more prominent. The results also shows that a teacher’s role and environment design has a great impact on children’s mathematical learning. In the discussion, we discuss the importance of taking advantage of all the situations that arise during a day in kindergarten. The teachers have an important role to highlight and show the kids the mathematics around them.

Syftet med undersökningen är att samla in data över barns räknande och räkning av antal samt över hur pedagoger uppmuntrar barn till räkning för att pröva om resultaten svarar mot Gelman och Gallistels fem principer. De metoder som användes var observation och kvalitativa intervjuer, vi observerade Gelman och Gallistels fem principer i samlingar, fria aktiviteter och i rutinsituationer. Vi intervjuade förskollärare om deras syn på matematik och deras arbetssätt i verksamheten. Våra resultat visar att de tre första principerna kommer till uttryck i barnens beteende i alla pedagogiska aktiviteter, medan den fjärde principen uttrycker sig tillsammans med de tre första. Den femte principen är svår att upptäcka hos barnen och används i mindre utsträckning.   De viktiga konsekvenserna vi ser i resultatet är pedagogens påverkan av barnens initiativtagande i deras spontana räkning. / 2010ht4672

Syftet med denna studie är att undersöka och analysera hur genomförandet av matematikundervisning kring grundläggande taluppfattning går till i årskurserna F-3. Detta utifrån studiens teoretiska ramverk, Foundational number sense (FoNS): Åtta nyckelkomponenter. Metoderna som används är enkätundersökning och semistrukturerade intervjuer. Resultatet från studien visar att flera nyckelkomponenter inkluderas i matematikundervisningen i F-3, men i varierande utsträckning. Vissa nyckelkomponenter är mindre förekommande än andra, och dessa kan knytas an till de utmaningar som uppstår under matematikundervisningen. För att förbättra elevers förståelse av grundläggande taluppfattning är en slutsats att det krävs en ökad inkludering av de olika nyckelkomponenterna i matematikundervisningen, då de spelar olika aspekter av grundläggande taluppfattning. Elevers svårigheter med en specifik nyckelkomponent kan kompenseras genom att fokusera mer på en annan, vilket möjliggör en mer helhetsförståelse av ämnet. / The purpose of this study is to investigate and analyze the implementation of mathematics education concerning basic numerical understanding in grades F-3, based on the study's theoretical framework, Foundational number sense (FoNS): Eight Key Components. The methods used include surveys and semi-structured interviews. The results of the study show that several key components are included in mathematics education in F-3, but to varying extents. Some key components are less prevalent than others, and these can be linked to the challenges that arise during mathematics education. To improve students' understanding of basic numerical understanding numeracy, a conclusion is that there needs to be increased inclusion of the various key components in mathematics education, as they represent different aspects of basic numeracy. Students' difficulties with a specific key component can be compensated for by focusing more on another, enabling a more holistic understanding of the subject.

No description available.