<p> The purpose of this study was to examine the career progression of female superintendents located in southwest Missouri. The inequitable balance of women represented at the highest levels of district leadership is a national, state, and local concern (American Association of School Superintendents [AASA], 2015). Women who do ascend to the superintendent's positions, despite the odds, are in the minority (Brunner &amp; Grogan, 2007). A qualitative, narrative research lens was used in this study to capture individual career accounts and interpretations of career advancement of the female superintendent. Data collection centered on personal, one-on-one interviews with female superintendents located throughout the southwestern region of Missouri. The primary and guiding research questions for this study were focused on self-efficacy, mentorship, pivotal conversations, and goal setting using the theoretical framework of social cognitive career theory (Lent, 2005). A series of common themes emerged from the interviews and produced a clear understanding of the path the female superintendents traveled to assume the most important decision-making role in their respective school districts. Key themes which emerged were mentorship, crucial conversations, goal setting and outcome expectancies, and leading with the heart. Participants indicated they had developed a strong sense of self-efficacy, which led to broader goals and career advancements. In future research, it is imperative to analyze opportunities women have which help shape, encourage, and support other women moving into the role of superintendent. </p><p>

<p>Even though women who have been abandoned by their fathers at a young age are more likely to exhibit destructive behaviors as adults, there are cases in which women develop new social skills and become successful at building new relationships (Stolberg, Complair & Wells, 1987). The main purpose for this phenomenological research wasto understand the shared experiences of Hispanic women who were abandoned by their fathers at a young age and explore their conflict management skills. This research wasguided by the following research question: What are the lived experiences of Hispanic women who were abandoned by their fathers before the age of seven? Through conducting and analyzing phenomenological interviews with 25 participants and using the lenses of attachment theory, social construct and phenomenology, this research will contribute to scholarshipin different arenas. Findings of this research used the participant?s shared recommendations and suggestions as a means for discussion to help women who were abandoned as children prevent and cope with conflict effectively. Finally,this research will help social scientists understand whether being abandoned by a father at a young age has any effects in a Hispanic woman?s conflict resolution skills.

The John Keats who came to be known, loved, and admired by the Victorians was not necessarily the Keats of historical fact who lived among his Romantic contemporaries. By engaging issues of sexual and social orientation as they meet at the nexus of masculinity, this project provides a fuller understanding of how the Keats of historical record came to be produced. It begins by examining the complexities of gender performativity in Keats, his correspondence, and his poetry, particularly in relation to the Endymion volume. The study of the homophilic postmortem co-optations of his persona that follows addresses the problematic historiography of Percy Bysshe Shelley's and Leigh Hunt's work, as well as that of other Keats Circle members, arguing not that all recollections by those who knew him were deliberately inaccurate, but rather that their motivating force often worked to promote the fame of Keats to the detriment of his critics and at the sacrifice of the man himself. While such accounts feminize Keats by implicating his role in his own death as much as the role of the critics, they also place him as shared object of the homosocial desire of an entire circle of men, an integral signifier in the nineteenth-century dialogue of what it means to be masculine. Thus, Keats develops into an iconographic figure of poetic masculinity and a source of performative emulation for those marginalized by class and sexual orientation, including the Cambridge Apostles, the Pre-Raphaelites, and the Aesthetes. Ultimately, this project provides a more detailed look into the continuing popularity of a poet who was viewed by his contemporaries as a literary aberration at best, a middle-class upstart at worst, and whose canonicity is largely due to a queering of his embodiment of both interpretations / acase@tulane.edu

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur celibat som praktiseras av unga kvinnor i en sekulär samtid kan förstås som feministisk strategi. Med utgångspunkt i individers egna subjektiva erfarenheter av sexuella praktiker och celibat har jag undersökt hur och varför celibat används som motstånd, vilken betydelse celibatet har för de som praktiserar det samt för vilka eventuella konsekvenser som uppstår av celibat, både på makro och mikronivå.   Detta undersöks genom intervjuer med fem kvinnor, som tidigare praktiserat eller praktiserar celibat. Deras subjektiva erfarenheter har bidragit med ett material som sedan har analyserats utifrån en tematisk analys med syftet att bland annat kartlägga hur sexualitet disciplineras utifrån sociala konstruktioner. Jag har kommit fram till att informanterna valt att leva i celibat som ett resultat av de rådande patriarkala sexuella scripten som tidigare disciplinerat informanternas sexuella praktiker. Celibatet kan därför betraktas som en feministisk strategi då det bland annat möjliggjort informanterna att positionera sig utanför en patriarkal heterosexuell praktik samt möjliggjort för dem att distansera sig från begäret av manlig bekräftelse.

I slutet av sommaren 2018 arrangerades den separatistiska festivalen Statement Festival i Göteborg. Målet var att skapa en trygg festivalupplevelse för kvinnor, icke-binära och transpersoner. Genom intervjuer med tre besökare samt ett fenomenologiskt angreppssätt diskuterar den här texten upplevelsen av att delta i detta separatistiska evenemang. Det för att dels reda ut hur vi kan förstå festivalen som en kollektiv upplevelse. Festivalen präglades av en stark gemenskap och känsla av att alla var där för att de ville åstadkomma förändring. Något som härrörde ur de riktningar i livet som besökarna tagit snarare än att de alla befann sig på samma festival. Dels för att se hur vi kan förstå festivalen som en liminal upplevelse. Det var inte bara människorna där som var avgörande för att festivalen skulle komma att bli den upplevelse den var. Även rummets uppbyggnad och dess gränser var en avgörande komponent. Festivalen var en avgränsad plats separerad från resterande samhället där normer och strukturer ställdes på ända. Slutligen undersöks hur blickar upplevdes på festivalen. Frånvaron av cis-män skapade ett rum där blickar uppfattades som vänliga och uppmuntrande snarare än objektifierande. Ett rum där människor kände sig bekväma med att dansa topless och där alla kände sig trygga. När helgen sedan var över upphörde detta och besökarna återgick till sina vanliga liv.

<p>Syftet med studien är att utifrån observationer och manliga elevers erfarenheter undersöka hur maskulinitet skapas i idrottsundervisningen. I bakgrunden har användandet av litteratur om maskluninitet, genus och idrott funnits med. Även kursplanen och läroplanen för det obligatoriska skolväsendet 94 har använts i bakgrunden. Observationer har gjort enligt ett strukturerat observationsschema. Klasser bestående av pojkar och flickor i årskurs 6-9 har varit mål för vår studie, där vi observerat pojkar i dessa klasser. Detta har skett under både idrottslektioner och i omklädningsrum. Sju pojkar ur olika klasser har intervjuats på ett halvstrukturerats sätt vilket innebär att frågorna var väl förbereda innan intervjun började, men att de ändå gav plats för eventuella följdfrågor. Resultatet av vår studie visar olika regler och ideal för hur en man ska vara eller inte vara för att passa in i maskulinitetsnormen. Dessa valde vi att dela in i sex olika teman som vi har namngett enligt följande: att inte visa smärta, inte gråa, inte vara för fåfäng, att byta om på rätt sätt, förbjudna artiklar samt traditionella könsmönster. Slutsatsen av vår studie är att idrottsundervisningen har en stor roll i pojkars maskulinitetsskapande då egenskaper, förknippade med maskulinitet tydligt sätts på prov inom den idrottsliga verksamheten. Idrottsläraren har därmed en betydelsefull roll i skolans strävan mot jämställdhet.</p>

<p>Uppsatsen undersöker fem mäns berättelser kring krigsfilmen Saving Private Ryan, med fokus på maskulinitet. Föreställningarna och bilderna kring maskulinitet som kan urskiljas i intervjupersonernas berättelser, knyts till R.W. Connells teoretiska ramverk kring hegemonisk maskulinitet och de hierarkiska relationerna mellan olika maskuliniteter. Vidare resoneras det kring hur berättelserna exemplifierar en syn på mediepublik som aktiva meningsskapare, då intervjupersonerna tar fasta på olika aspekter i filmen samt ger den olika mening och betydelse. Slutligen belyses hur genus- och andra identiteter är något som kontinuerligt skapas i mötet med en mängd olika diskurser varje dag, samt hur själva handlingen att se på krigsfilm i sig kan ses som konstruerande av maskulinitet.</p>

<p>Uppsatsen utgår från syftet att utforska queer femininitet och det sätt som icke-heterosexuella, feministiska tjejer förhåller sig till normativ och queer femininitet. Detta genomförs utifrån samtalsintervjuer, inriktade på hur dessa tjejer upplever samhälleliga och den lesbiska världens normer kring femininitet. Studien har Judith Butlers teorier kring genussubversivitet som utgångspunkt. Materialet tar upp femininitet som begränsande eller subversivt, det hårt reglerade normsystem som återfinns inom den lesbiska världen, butch/femme-fenomenet och bil-den av den icke-heterosexuella tjejen. Slutsatser som kan dras är att normer från den lesbiska världen, den feministiska sfären samt samhällsnormer i stort, alla kraftigt sampåverkar tjejernas förhållningssätt till femininitet. Respondenterna uttrycker att möjligheten till subversivitet hos queer femininitet och femme-positionen tycks finnas i att de, genom att utagera femininitet på icke-normativa ”felaktiga” sätt, kan förskjuta och destabilisera den traditionella inne-börden av femininitet.</p>

<p>I denna studie analyseras gymnasiekatalogers bilder som beskriver tre gymnasieprogram (Barn- och fritidsprogrammet, Byggprogrammet och Naturvetenskapsprogrammet) ur ett genusperspektiv. Syftet är att undersöka huruvida bilderna ger uttryck för den könsuppdelade gymnasieskolan genom att visa det kön som är i majoritet på programmet.</p><p>Resultaten visar att representationen av det kön som är i minoritet är högre på bilderna än den faktiska representationen på programmen i stort. Dock syns en tydlig skillnad i hur tjejer respektive killar porträtteras och i vilken miljö de befinner sig. Budskapet katalogerna sänder ut är att tjejer och killar bör välja, om inte olika program så olika inriktningar. Ett exempel som visar detta är Barn- och fritidsprogrammet där det nästan uteslutande är tjejer som visas med barn medan killar oftare befinner sig i utemiljöer där sport och friskvård är inblandat.</p>