<p>Tidigare forskning menar att kvinnor har lägre tilltro till sin förmåga att ta sig an organisatoriska roller än män (A. Dickerson & M. A. Taylor, 2000; K. S. Lyness & C. A. Schrader, 2006). Sveriges statistiska centralbyrå redovisade 2009 att färre kvinnor än män var representerade i ledartjänst. Studien har undersökt studenters nivå av akademisk self-efficacy och deras vilja att ha ledaransvar framledes. Resultat grundas på enkätdata från 78 studenter. Män hade högre nivå av akademisk self-efficacy än kvinnor. Det fanns däremot inga könsskillnader gällande viljan att ha ledaransvar. Studien visar ett positivt signifikant samband mellan nämnda variabler. Även erfarenheter av att utöva ledarskap och pappans ledarposition tycks ha betydelse för deltagarnas vilja att ha ledaransvar i det framtida yrket.</p>

<p>Vårt sätt att kommunicera med varandra är i hög grad situationsberoende. Ett tillfälle när samtalets form kan ha stor betydelse är i kontakten mellan läkare och patient och då speciellt när läkaren behöver förmedla tråkiga nyheter till patienten. I denna studie undersöktes faktorer som påverkar hur läkaren upplever sin förmåga att genomföra samtal med ”bad news” för patienten. Nio läkare på två sjukhus i Mellansverige intervjuades. När materialet analyserades induktivt genom meningskoncentrering framkom det att patientens ålder och personlighet tycks ha större inverkan än kön, och att anhöriga ansågs kunna vara både ett värdefullt stöd och en belastning för informationsgivningen i svåra samtal. Eftersom de flesta studier om svåra samtal inom vården bygger på uppgifter ur vårdpersonalens synvinkel diskuterades vikten av att i framtida studier fokusera patientens egna upplevelser.</p>

<p>Empati är känslan som väcks när människan lever sig in i någon annans situation. Forskning har visat att händelserna dödsfall av partner och skilsmässa är de mest stressfulla situationerna i livet. I två experiment undersöktes om dessa situationer även väckte mycket empati. Det första experimentet innefattade en berättelse där målpersonens kön och händelse varierade. Resultatet visade att kvinnor känner Amer empati för den som drabbas av dödsfall av partner än av skilsmässa, medan män känner lika mycket empati för de drabbade i de två händelserna; detta kan bero på att männens sociala nätverk är mindre än kvinnornas och därför tar en brytning väldigt hårt. Det andra experimentet gjordes på enbart kvinnor och undersökte vilket av dödsfall av partner och dödsfall av barn som väckte mest empati. Resultatet visade ingen skillnad mellan händelserna. Detta kan ha sin förklaring i att dödsfall av partner är den mest stressfyllda situationen i livet.</p>

<p>Syftet med studien var att beskriva hur ungdomar i åldersgruppen 16-19 år upplever sin</p><p>livskvalitet samt att undersöka om det finns skillnader i hur flickor och pojkar upplever sin</p><p>livskvalitet. Studien genomfördes på en gymnasieskola i Mellansverige i januari 2008 och är</p><p>en empirisk kvantitativ tvärsnittsstudie med beskrivande och jämförande design. Sammanlagt</p><p>deltog 90 elever, 47 flickor och 43 pojkar. Författarna använde sig av instrumentet Life</p><p>Satisfaction Questionnaire (LSQ). Huvudresultatet visade att hela undersökningsgruppen</p><p>skattade högst livskvalitet i faktorn fysiska symtom. Lägst livskvalitet upplevde eleverna sig</p><p>ha i faktorerna kvaliteten i vardagslivets meningsfulla och roliga aktiviteter. I jämförelsen</p><p>mellan könen, fanns signifikanta skillnader i upplevd livskvalitet. Pojkarna upplevde</p><p>signifikant färre fysiska symtom än flickorna. Flickorna i sin tur upplevde kvaliteten i</p><p>relationer till vänner och närstående signifikant högre än pojkarna. Ungdomarna bedömde</p><p>sina studieresultat och sin förmåga att klara av studierna som goda, flickor hade på dessa</p><p>frågor skattat signifikant högre värden än pojkarna. De flesta eleverna upplevde sig inte som</p><p>mobbade. På frågan om nedstämdhet hade en tredjedel av ungdomarna uppgett att de i viss</p><p>utsträckning eller mer känt sig nedstämda. På denna fråga hade pojkarna skattat signifikant</p><p>högre värden än flickorna.</p><p>Nyckelord: Livskvalitet,</p> / <p>The purpose of this study was to describe how adolescents in the age of 16-19 experience</p><p>their quality of life and to explore if there are any differences between the sexes.</p><p>The study was carried out at a high school in Sweden during January 2008 and is an</p><p>empirical, quantitative cross sectional study with a descriptive and comparative design. The</p><p>final sum of participants were 90, 47 girls and 43 boys. The authors used the Life Satisfaction</p><p>Questionnaire. The results of the study showed that the highest scores were found in physical</p><p>symptoms. The teenagers scored lowest in the everyday life’s fun and meaningful activities.</p><p>The result showed differences between the sexes, boys rated significantly higher quality of</p><p>life than girls in physical symptoms, whereas girls rated their quality of life significantly</p><p>higher in relations to family members and friends. The teenagers estimated their study result</p><p>and their ability to manage their studies as rather good, in these subjects, the girls rated</p><p>significantly higher scores than the boys. The majority of the students did not feel harassed. A</p><p>third of the adolescents stated that they had felt depressed in some degree or higher. In this</p><p>question, the boys rated significantly higher scores than the girls.</p><p>Keywords: Quality</p>

No description available.

<p>The topic of this thesis is “Gender Differences in Computer games/ Video games Industry”. Due to rapid development in technology and popularization of computers all around the world, computer games have already become a kind of common entertainment. Because computer games were designed especially for boys at the very beginning, there are still some remaining barriers when training female game designers and expanding game markets among female players.This thesis is mainly based on two studies which have enormous contributions to gender issue in computer games area. A simple model is established by summarizing factors mentioned and discussed in those two books. The main purpose consists of two comparisons under Gender Differences: one comparison is between the current data with the previous one, in order to check whether there are any changes during the past 10 years. The other one compares the young people in two regions, Sweden and China, in computer games perspective.Model designing, test, questionnaire and interview methods are used in this paper aiming to collect and categorize the data, which facilitates to analyze the results of the comparisons. The results reflect that although computer becomes a familiar “friend” in modern daily life, there are not obvious changes of girls‟ perspectives in computer game industry. Certainly, there are some differences between the young people coming from two regions which will be expounded in the thesis.</p>

Empati är känslan som väcks när människan lever sig in i någon annans situation. Forskning har visat att händelserna dödsfall av partner och skilsmässa är de mest stressfulla situationerna i livet. I två experiment undersöktes om dessa situationer även väckte mycket empati. Det första experimentet innefattade en berättelse där målpersonens kön och händelse varierade. Resultatet visade att kvinnor känner Amer empati för den som drabbas av dödsfall av partner än av skilsmässa, medan män känner lika mycket empati för de drabbade i de två händelserna; detta kan bero på att männens sociala nätverk är mindre än kvinnornas och därför tar en brytning väldigt hårt. Det andra experimentet gjordes på enbart kvinnor och undersökte vilket av dödsfall av partner och dödsfall av barn som väckte mest empati. Resultatet visade ingen skillnad mellan händelserna. Detta kan ha sin förklaring i att dödsfall av partner är den mest stressfyllda situationen i livet.

Flera teorier om självkänsla har gemensamt att självkänsla grundläggs i barndomen och berör individens syn på sig själv och hur omgivningen uppfattar individen. Tidigare studier av pornografiskt material har inriktat sig mot negativa effekter av konsumtion för beteendet. Studiens frågeställningar berörde huruvida det fanns några könsskillnader eller skillnader mellan individer med hög respektive låg självkänsla gällande hur ungdomar påverkas av pornografiskt material. Totalt deltog 131 personer av dessa var 80 kvinnor och 51 män. Män påverkades mer av pornografi än kvinnor Individer med låg självkänsla påverkas mer av pornografi än de med hög självkänsla. Studien visar att det finns en koppling mellan påverkan av pornografiskt material och individens självkänsla.

Vårt sätt att kommunicera med varandra är i hög grad situationsberoende. Ett tillfälle när samtalets form kan ha stor betydelse är i kontakten mellan läkare och patient och då speciellt när läkaren behöver förmedla tråkiga nyheter till patienten. I denna studie undersöktes faktorer som påverkar hur läkaren upplever sin förmåga att genomföra samtal med ”bad news” för patienten. Nio läkare på två sjukhus i Mellansverige intervjuades. När materialet analyserades induktivt genom meningskoncentrering framkom det att patientens ålder och personlighet tycks ha större inverkan än kön, och att anhöriga ansågs kunna vara både ett värdefullt stöd och en belastning för informationsgivningen i svåra samtal. Eftersom de flesta studier om svåra samtal inom vården bygger på uppgifter ur vårdpersonalens synvinkel diskuterades vikten av att i framtida studier fokusera patientens egna upplevelser.

Tidigare forskning menar att kvinnor har lägre tilltro till sin förmåga att ta sig an organisatoriska roller än män (A. Dickerson &amp; M. A. Taylor, 2000; K. S. Lyness &amp; C. A. Schrader, 2006). Sveriges statistiska centralbyrå redovisade 2009 att färre kvinnor än män var representerade i ledartjänst. Studien har undersökt studenters nivå av akademisk self-efficacy och deras vilja att ha ledaransvar framledes. Resultat grundas på enkätdata från 78 studenter. Män hade högre nivå av akademisk self-efficacy än kvinnor. Det fanns däremot inga könsskillnader gällande viljan att ha ledaransvar. Studien visar ett positivt signifikant samband mellan nämnda variabler. Även erfarenheter av att utöva ledarskap och pappans ledarposition tycks ha betydelse för deltagarnas vilja att ha ledaransvar i det framtida yrket.