The aim of this paper is to elucidate and analyze history teacher's didactic choices in the conflict between unequal educational materials and the requirements of equality in the curriculum of Swedish secondary school. The empirical data consists of interviews with five secondary school history teachers, observations of their lessons as well as analysis of their tests. The starting point was to investigate teachers' didactic work in the role as a bridge between the non-equal historiography presented in textbooks in history and the curriculum’s demands for equality. Three different approaches have been observed in the teachers' didactic work when considering gender perspective into their teaching: that women become extensions in a male-dominated historiography; that another part of the story is presented when a gender perspective is considered; and that the gender perspective is included in history teaching and becomes an integral part of all the content of the subject. Several of the teachers acknowledged that gender equality is less prioritized than the courses core content and related assessment criteria. By analyzing the data, using theories of gender, this paper concludes that the lack of equal substance content also depends on the school's gender regime in which the male-dominant history is seen as more important than the one that integrates both men and women.

Queen Kristina of Sweden has throughout history often been portrayed as homosexual, promiscuous and hermaphroditic. This thesis is a historiographical study of the research made in the area during the 21st century, and analyzes five authors on the basis of Gender Theory. The concepts of gender, sexuality and political rule are central in the study. The results show that the authors who coincide with this theory advocate Kristina’s abnormality and all have strong connections in separating female and male and encourage a hierarchy between the sexes, whereas the authors who question this theory dissociate themselves from a heteronormative view of society. The final results show that it is erroneous that male authors comply with the gender theories while female authors question and dissuade them.

Syftet med denna rapport är att undersöka huruvida det finns tendenser till att pedagoger har förutfattade meningar och förväntningar på barns språk ur ett genusperspektiv. För att undersöka detta sammanställdes olika fiktiva meningar eller påståenden som skulle kunna vara uttalade av barn. Påståendena fick ligga till grund för undersökningen som utfördes genom att pedagoger på förskolan fick dem upplästa för sig en och en. De skulle därefter ge sin spontana reaktion på, efter varje fristående påstående, huruvida det var en flicka eller pojke som kunnat uttala dem. Resultatet visar på att pedagoger, verksamma inom förskolan, har tendenser att visa förutfattade meningar på pojkars och flickors sätt att uttrycka sig verbalt, både vad gäller ordval och meningens längd, ur ett genusperspektiv.

Syftet med studien är att undersöka lärares genusmedvetenhet inför valet av högläsningsbok. Studien ämnar besvara om lärare väljer att läsa litteratur som utmanar den rådande genusordningen samt om lärare använder högläsningsboken för att synliggöra och diskutera genusfrågor med eleverna. Underlaget för undersökningen är baserat på enkätundersökning och semistrukturerade intervjuer med grundskollärare för de yngre åldrarna. Resultatet av undersökningen visar att de flesta deltagande lärare stödjer användandet av litteratur med utmanande könsmönster. Det finns ett fåtal lärare som motsätter sig att högläsningsboken ska innehålla utmanande genusroller. Slutsatser som kan dras utifrån resultatet tyder på att de flesta lärare i undersökningen anser att genusmedvetenhet inför valet av högläsningsbok är viktigt. Detta betyder dock inte att det läses litteratur som utmanar den rådande genusordningen. De flesta lärare i undersökningen ansåg att diskussionen kring bokens innehåll var av störst betydelse.

Den här studien har försökt att klargöra varför kvinnliga elever som sökt till gymnasiets byggprogram, väljer målaryrket istället förändra yrken inom byggsektorn. Studien har skett genom intervjuer med kvinnliga eleverna på en gymnasieskola i Sverige. Intervjuerna har skett med sju stycken elever på gymnasieskolans byggprogram. Eleverna har gått i årskurs två och intervjuerna har skett på skolan. Det finns en stor manlig struktur i byggbranschen så även i måleribranschen. Det visar sig ofta med att det är tungt, smutsigt, obekväma arbetsställningar och en machostruktur som i sig inte är särskilt jämställd, har de kvinnliga eleverna kännedom om detta när de valt sina yrken? Under mitt arbete med denna studie har det visat sig i övrig forskning att det finns en ojämlikhet och ett icke genusperspektiv i byggbranschens förhållningssätt. Det skulle kunna vara en orsak till att flickor inte väljer att söka sig till dessa yrken. Resultatet visar på en viss kännedom om hur det förhåller sig med den struktur som finns i byggbranschen. Det har dock inte avskräckt dem för deras val av yrke. Mina studier visar på att flickor söker sig till målaryrket dels för att de vill arbeta pragmatiskt med händerna men också för att de tror sig få kvinnliga arbetskamrater som målare. De har dock varit medvetna om att målaryrket är ett tungt arbete. För att byggbranschen skulle attrahera flickor att söka de yrken som finns så behövs en omstrukturering av arbetssätt och arbetsmiljö. Då blir det acceptabelt för kvinnor att söka sig till de yrken som finns och som behöver rekrytering av arbetskraft.

<p>This study examines if children in 5th grade experience any speech anxiety about speaking when everyone in the class will hear but while sitting down either by their desks or in a circle. I also want to find out how much the children speak; do boys or girls speak more than the other sex? Is there any difference in space of speech in the classroom, and if so is it connected to speech anxiety? Gender perspective is the theoretical outlook that this study has which is used to find out if there are any differences between boys and girls in the amount they talk in the classroom and the way the children themselves describe how it is to talk in the classroom. To find out if children in 5th grade experience any speech anxiety while speaking sitting down in everyday activities I interviewed six boys and six girls and to find out how much they spoke I observed the grade for a total of nine lessons. The result shows that some of the pupils do experience speech anxiety when sitting down and speaking so that everyone can. The boys spoke more but it was not connected to speech anxiety since it was both girls and boys that felt embarrassed and feared getting laughed at if they said something wrong.</p>

<p>The purpose with this thesis is to analyse images in the confirmationbook Via Mystica from a gender perspective. By using two different ways to analyse the pictures, a content analysis and a semiotic picture analysis, the result was as follows: The pictures of men an women fortifies the construction of gender. The girls in the pictures are represented as caregivers and comforters, while the boys are represented as strong and tough. The four pictures from the semiotic picture analyses showed how easy it was to categorise the men and the women in the photos in opposing stereotypes. The women are percieved as weak and submissive while the men were either strong criminals or a strong hero. You can se how these kind of ideal pictures of how men and women should be and look goes a long way back in history. It´s nothing new. The forming of your identity and the view of your sexaulity is very much influenced by these kind of ideal pictures.</p><p>Via Mystica gives the impression of being a topic for discussion beacuse there are many questions in the book that the user has to reflect over. The conclusion is that as long as the pictures are discussed the users of the book will learn to have a critical attidude to the vast number of pictures in Via Mystica and everyday life.</p>

The purpose with this thesis is to analyse images in the confirmationbook Via Mystica from a gender perspective. By using two different ways to analyse the pictures, a content analysis and a semiotic picture analysis, the result was as follows: The pictures of men an women fortifies the construction of gender. The girls in the pictures are represented as caregivers and comforters, while the boys are represented as strong and tough. The four pictures from the semiotic picture analyses showed how easy it was to categorise the men and the women in the photos in opposing stereotypes. The women are percieved as weak and submissive while the men were either strong criminals or a strong hero. You can se how these kind of ideal pictures of how men and women should be and look goes a long way back in history. It´s nothing new. The forming of your identity and the view of your sexaulity is very much influenced by these kind of ideal pictures. Via Mystica gives the impression of being a topic for discussion beacuse there are many questions in the book that the user has to reflect over. The conclusion is that as long as the pictures are discussed the users of the book will learn to have a critical attidude to the vast number of pictures in Via Mystica and everyday life.

Syfte Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning lärare i idrott och hälsa A arbetar med kursplanens mål: "kunna tillämpa några olika metoder för spänningsreglering och stresshantering" (Skolverket, 2000, s.1) på gymnasiet. Syftet är vidare att undersöka om det är någon skillnad på kvinnliga och manliga arbetssätt när det gäller: "kunna tillämpa några olika metoder för spänningsreglering och stresshantering" (Skolverket, 2000, s.1). Metod Till denna studie har en kvalitativ intervjustudie och en dokumentanalys av läroplanen för de frivilliga skolformerna (1994) samt kursplanen för idrott och hälsa A använts. Intervjustudien utfördes på nio lärare i idrott och hälsa A utspridda på 6 olika gymnasieskolor. Dokumentanalysen sammanfattar relevanta delar till denna studie utifrån läroplanen för de frivilliga skolformerna (1994) samt kursplanen för idrott och hälsa A. Resultat Resultaten visar att det finns betydande skillnader hur olika lärare i idrott och hälsa A utformar sin undervisning inom målet spänningsreglering och stresshantering. Detta visar sig i form av olika undervisningsmetoder, hur mycket tid/plats som ges till målet, hur läraren tolkar kursmålet samt hur läraren bedömer sina elevers kunskaper. Utifrån ett genusperspektiv av de intervjuade lärarna fanns det inget som tyder på att upplägget av undervisningen inom målet spänningsreglering och stresshantering skulle skilja sig åt beroende på lärarens kön. Slutsats Denna studie visar att många lärare har svårt att tolka begreppen spänningsreglering och stresshantering. Detta medför att undervisningens innehåll skiljer sig åt mellan skolor beroende på hur läraren tolkar målet: "Kunna tillämpa några olika metoder för spänningsreglering och stresshantering"(Skolverket, 2000, s. 1). Denna studie kan vara till nytta för att belysa vad spänningsreglering och stresshantering innebär och vilka arbetssätt lärare i idrott och hälsa A kan använda sig av för att nå kursmålet.

Syftet med den här uppsatsen har varit, dels att undersöka ett antal historielärares förståelse av och attityd till användandet av begreppet genus i historieundervisningen på gymnasiet, dels att analysera vad jämställdhetsmålen i gymnasieskolans styrdokument egentligen säger om be-greppet genus och om detta bör tolkas som ett direktiv att implementera genus i historieun-dervisningen. Undersökningen genomfördes i två steg. Gymnasieskolans styrdokument; skollagen, lä-roplanen för de frivilliga skolformerna samt ämnesbeskrivning och kursplaner för historia A, B och C, närlästes och analyserades utifrån en genusteoretisk grund. Därefter intervjuades sex utvalda gymnasielärare i historia kring begreppet genus i teori och praktik. Resultatet analyse-rades och kategoriserades därefter så att lärarnas genusmedvetenhet och attityd till användan-de av genus i historieundervisningen gick att identifiera.Styrdokumentsgranskningen visade att styrdokumenten idag inte säger någonting expli-cit om användandet av ett genusperspektiv i historieundervisningen men att skollagens och läroplanens jämställdhetsdirektiv vilar på en genusteoretisk grund och därmed indirekt kräver ett genusperspektiv i den konkreta undervisningen. Dokumentens formuleringar kräver en god kunskap kring begreppen jämställdhet och genus för att kunna förstås. Utan den kunskapen riskerar avsaknaden av ett explicit uttalat genusbegrepp att legitimera en historieundervisning utan genusperspektiv.Intervjuresultatet visade att genusmedvetenheten bland de utvalda lärarna var låg och att förekomsten av ett genusperspektiv i den egna undervisningen avgjordes av lärarens eget in-tresse för frågan. Attityden till användandet av ett genusperspektiv i historieundervisningen på gymnasiet kunde hos de flesta tolkas som positiv i teorin men i praktiken omgärdad av en rad förhindrande omständigheter såsom omedvetenhet, tids- och utrymmesbrist, metodbrist och historiedidaktiskt förhållningssätt.