Maskulinitet kan förstås som något en gör, och uttrycker genom tal och handlingar. Musik ochlåttexter är en arena där maskulinitetskonstruktioner kan synliggöras. Håkan Hellström är en avSveriges största manliga artister och hans låttexter har studerats tidigare kring bland annat hur dekonstruerar maskulinitet. Dessa har visat att Hellström utmanar dominerande maskulinitetsideal,genom att vara en pojkaktig och normbrytande figur. Dock har de tidigare studierna berört andrateoretiska utgångspunkter än vad denna studie utgår ifrån, och därmed öppnar min studie upp för fler tolkningsmöjligheter av ämnet. Syftet med denna studie är att undersöka hur maskulinitetkonstrueras i Hellströms låttexter, samt hur låttexterna anknyter till omgivande kontexter och hurdessa samspelar med konstruktionen av maskulinitet. Jag har ämnat erbjuda fler perspektiv tillhur maskulinitetskonstruktionerna i Hellström låttexter kan förstås. Materialet till studien bestod av låttexter från Hellströms åtta fullängdsalbum utgivna 2000-2016 samlade i boken “Sjung ditt liv: alla låtar och en massa bilder” (Hellström, 2016). För att analysera låttexterna har jag använtmig av närläsning, inspirerat av musikforskaren Lars Lilliestams studie “Svensk rock: musik,lyrik, historik” (1998). Närläsningen resulterade i fem teman som låttexterna delades in i: Göteborg, berusningsmedel, romantik, självbiografiska berättelser och relationen till arbetarklassen. Utifrån de teoretiska utgångspunkterna performativitet, homosocialitet och genusslentrian undersöks tematikens innehåll genom dess användning av ord, beskrivningar av subjekt, platser och känslor för att blottlägga hur dessa fungerar att forma och konstruera maskulinitet. Genom min analys kan jag visa att Hellström konstruerar flera maskuliniteter, som uttrycks på olika sätt. Det här blottlägger maskulinitet som instabil, föränderlig och kontextberoende. Maskulinitetskonstruktionerna förändras beroende på vem eller vilka låttexterna riktar sig mot, eller görs tillsammans med. Ytterligare en aspekt somuppmärksammats är att låttexternas intertextuella referenser antyder på en homosocial kultur genom referenser till kanoniserade verk skrivna av män, manliga musiker och manligarbetarklass.

I World Economic Forums årliga världsranking återfanns Sverige på plats nummer fem i jämställdhetsfrågan. Detta tydliggör samt legitimerar att Sverige är ett land som onekligen prioriterar frågan väldigt högt. Men trots det faktum, kvarstår det fortfarande tydligt att arbetet fortskrider långsamt samt att politiska visioner inte har full makt över huruvida arbetets utveckling går. Den här uppsatsen handlar sedermera om att granska jämställdheten som rådde mellan män och kvinnor under olympiska spelen i Pyeongchang 2018 med ett fokus på idrotten ishockey. Ishockey som i allra högsta grad är en mansdominerad sport och skapar en stor sannolikhet för mycket relevant material. Men framförallt en tydlig bild om hur män och kvinnor behandlas olika. Både inom sporten såsom ekonomiskt, men också medialt. Detta med mål av att granska hur den rådande diskur / Sweden was in World Economic Forums yearly world ranking found as fifth in terms of equality between the genders. This makes it clear and legitimate to say that Sweden is a country, that undeniably prioritizes the topic very highly. But it is also clear that the progress in terms of equality is developing very slowly and that political visions do not have all the power over the the movement. This assignment will illustrate the equality between men and women in the olympic games of Pyongchang 2018 with a focus on ice hockey. Ice hockey, a sport that is dominated by men, will with a high probability illustrate the diffrences between the genders. Not only the diffrences in terms of economic conditions, but also in terms of medial coverage. The vision for this assignment is therefore to illusrate the current discourse within Ice hockey and to create a better understand of the things that needs to be done, in order to create a more equal arena.