Denna studie syftar till att öka förståelsen för hur kriminalvårdare uppfattar sin yrkesidentitet. Var går gränsen mellan det professionella och det personliga/privata i förhållande till de intagna på en kriminalvårdsanstalt? Studien bygger på åtta kvalitativa samtalsintervjuer med kriminalvårdare på en klass 1 anstalt i Sverige. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av Goffmans dramaturgiska perspektiv. Resultatet talar för att man kan applicera Goffmans dramaturgiska perspektiv med en främre och en bakre region på kriminalvården. Kriminalvårdaren är i främre regionen med de intagna och i den bakre regionen är han privatpersonen och har möjlighet att vara sig själv. Det framgår att kriminalvårdarna i studien är medvetna om rollen kriminalvårdare och vad som anses korrekt för hur en kriminalvårdare ska agera och uppföra sig. Det anses inte passande att dela med sig privata detaljer över sitt eller andra kriminalvårdares privatliv. Uppsatsen visar även på att rollen som kriminalvårdare inte slutar fören tjänstedräkten tas av. När kriminalvårdarna utför privata sysslor utanför arbetstid klädd i tjänstedräkt så agerar de fortfarande i rollen som kriminalvårdare.

Uppsaten handlar om hur mössor används i ungdomars identitetsskapande, både i tal och agerande. Genom att studera bruket av mössor framgår hur ungdomar både formar persnoliga och kollektiva identiteter. I anslutning till Erwing Goffmans rollteori diskuteras också vikten av att både elever och lärare delar uppfattning om vilken region man befinner sig i för att kinflikter om exempelvis ytterkläder ska kunna undvikas. Studien bygger på intervjuer och deltagaden observationer och genomfördes under HT-14 på en gymnasieskola i Stockholms län.

This study combined quantitative and qualitative methods to investigate the relationship between Internet use and identity, particularly age-identity, in older Internet users. It has a theoretical basis in symbolic interactionism – particularly the theories of Erving Goffman – and conceptualizes identities as roles that are negotiated during social interaction. The focus on older users was motivated by the strong focus of prior Internet research on younger users. Few studies have examined older users specifically, and fewer still have examined age-identity. Thus, the focus in this study is on how changes in social interaction that occur due to Internet use affect the identity negotiation process. The research is focused around two key areas: whether older users experience the same kinds of online identity processes as younger users, and the impact exposure to novel audiences has on identity negotiation. The study consists of two phases. In the first, a quantitative survey was administered in which a measure of age-identity was assessed and compared with measures of audience novelty. Results showed that a significant increase in variance of ageidentity is associated with communication with people from other countries. This finding supports the theory that identity is formed in negotiation with the audience with whom one communicates, and that expanding this audience may lead to identity effects. To investigate this issue more deeply, a qualitative phase was conducted in which participants were interviewed using rapid ethnography techniques, and at the conclusion of which a model of the interaction between age-identity and Internet communication was developed. This model was then verified with follow-up interviews with key informants and with field observations from sites of online social interaction among seniors. The model developed during the qualitative stage identifies three ways in which ageidentity is influenced by social interaction on the Internet. First, the Internet is used in response to emotional or practical consequences of ageing. Second, older Internet users could take advantage of the ability to manage their personal front online to achieve agelessness, and third, the Internet is used as a backstage area to discuss ageidentity issues. The context of these claims is all-important; each individual’s unique circumstances, emotions and motivations influence the way in which they will use the Internet and respond to others encountered through it. The extension of Goffman’s dramaturgical metaphor to age- identity on the Internet and to include the concept of character development, in which identity evolves over time in response to inner tensions and external events, is a tentative but powerful finding. It poses a challenge for future research into the nature of identity change, both online and offline.

Thesis (Ph. D.)--University of Wisconsin--Madison, 1974. / Typescript. Vita. eContent provider-neutral record in process. Description based on print version record. Includes bibliographical references.

Submitted by Marcelo Andrade Silva (marcelo.andradesilva@ufpe.br) on 2015-03-06T18:35:03Z No. of bitstreams: 2 Tese de Robson Santos Psicologia Cognitiva Biblioteca 2012 ficha catalografica no final.pdf: 15744491 bytes, checksum: d1412335806c44693bc6ca8aadc0a8dd (MD5) license_rdf: 1232 bytes, checksum: 66e71c371cc565284e70f40736c94386 (MD5) / Made available in DSpace on 2015-03-06T18:35:03Z (GMT). No. of bitstreams: 2 Tese de Robson Santos Psicologia Cognitiva Biblioteca 2012 ficha catalografica no final.pdf: 15744491 bytes, checksum: d1412335806c44693bc6ca8aadc0a8dd (MD5) license_rdf: 1232 bytes, checksum: 66e71c371cc565284e70f40736c94386 (MD5) Previous issue date: 2012-05-25 / CNPq / A presente pesquisa de doutorado teve o objetivo de identificar procedimentos de representação do Self na Internet. Para o alcance desse objetivo, delineamos uma proposta teórico-metodológica cuja matriz está no entrecruzamento das abordagens teóricas de Goffman e Bakhtin, por meio das quais chegamos a identificar as características de permanência e impermanência, estabilidade e mudança compondo um circuito virtual de autorefência a partir do chat e estendendo-se para as redes sociais virtuais (Youtube, Facebook, Orkut, Twitter etc.). A operacionalidade dessa proposta teórica permite ser percebida no desenho metodológico de etnografia virtual que denominamos de Modelo Etnográfico Virtual de Estudo das Representações do Self na Internet (MEVERSI), permitindo gerar dados a partir de vários ambientes virtuais de autoreferencialidade, observando-se o comportamento de mudança e permanência do Self, sob o os princípios da carnavalização bakhtiniana como um princípio estético do mundo no qual o uso das máscaras, dos ambientes públicos e abertos, do predomínio do riso no discurso e expressões em geral bem, como a ênfase no baixo corpóreo (sexualidade, pornografia), dentre outras características. A partir dessa metodologia, a análise nos autoriza a afirmar que as pessoas utilizam formas variadas de representação de si mesmas na Internet, podendo constituir um padrão de continuidade desde o chat até as redes sociais ou apresentar um padrão de mudanças diversas no que diz respeito aos modos de autorepresentação (fotos, desenhos, imagens etc.). Em ambos os casos (de mudança e de permanência da pessoa no seu circuito virtual de autoreferência), os resultados encontrados permitem-nos identificar traços característicos do mesmo Self em sua característica de extensão (Self dialógico), autorizandonos concluir que a representação do Self na Internet atende aos princípios da carnavalização bakhtiniana, uma perspectiva dialógica de investigação.

Nätdejting har blivit ett vanligt sätt för människor att träffa kärlekspartners på. Den här studiens fokus ligger på personers självpresentationer på en stor svensk nätdejtinghemsida. Studiens syfte är att studera skillnader i hur män respektive kvinnor beskriver sig själva på en nätdejtinghemsida och om någon variation finns i relation till ålderskillnader. Studien använder sig av två frågeställningar: hur beskriver kvinnor respektive män sig på en nätdejtninghemsida och vilka skillnader som finns mellan olika åldersgrupper.   Genom en kvalitativ och induktiv ansats har metoden kvalitativ textanalys med netnografiska inslag använts i analys av självpresentationer av 30 kvinnor och 30 män i åldrarna 18-51. Datainsamlingen har skett genom medlemskap på hemsidan och kopplat till detta reses och diskuteras etiska problem som ofta associeras med netnografiska studier. Självpresentationerna har noggrant analyserats för att räkna ord enligt bestämda teman och söka efter mönster i texterna.   Studiens huvudsakliga resultat är att det finns en artskillnad gällande sättet kvinnor och män beskriver sina arbeten. Kvinnorna i studien beskriver sina yrken i högre utsträckning med tydliga kopplingar till glädje medan männen tenderar att beskriva sina arbeten på ett statusladdat sätt, ofta med hjälp av titlar och detaljer kring arbetsuppgifter. Vidare kan studien påvisa skillnader mellan kvinnor och mäns självpresentation i relation till vänner och familj där kvinnorna beskriver det temat med fler ord. Det verkar också finnas ett samband mellan ålder och arbete beroende av kön; ju äldre männen är ju mindre behandlas professionella teman, bland kvinnor går sambandet åt motsatt håll. Datainsamlingen skedde under hösten 2016.

No description available.

No description available.

This thesis examines Instagram users and how they create an identity, and their interaction with other users. The aim of this study is to understand what we do with Instagram and what Instagram does with us in our everyday lives, and what the effects of the medium entails. This thesis is based on theories of identity, hyper- reality and effects of the development of social media. The method used in this study is qualitative focus group interviews with five women and five men, where the answers are transcribed and analyzed to gain an understanding of the effects and the impact of Instagram in their lives. We chose to interview both men and women, and therefore we have also had the gender issue in mind, but it has not been the main focus of this study. The results we reached in this study is that Instagram is mainly used to keep updated and that the medium provides both positive and negative effects. We also discovered that individuals are not one hundred percent themselves on Instagram. The conclusion we can draw is that people play different roles on Instagram of different purposes, and that we live in a hyper- reality that brings both good and bad. We can also conclude that even though people today have the power to present themselves in the way they want to, we see tendencies that gender representation is present in a stereotypical way.

This paper’s written by Fatih Kulbay and Robin Sütcü, which aim has been to explore how living in a territorially stigmatized place affects one's identity and self-image, but also of the impact that civil society have on the individuals sense of belonging. The aim has also been to exteriorize coping-strategies from the stigmatization. This field study is comprised of semi- structured interviews which have taken place in Fryshuset Husby and Reactor in Husby. Our theoretical framework has been Erving Goffman's concept of stigma which have made operationalized by Bruce G. Link and Jo C. Phelan. The thesis regarding grouping in Norbert Elias and John L. Scotsons The Established and the Outsiders have also been utilized in our analysis as well as previous research. The result has been varying overall on the individuals’ identity and self-image, which have in some cases been strengthened, in other cases lead to further insecurities or frustration, which in turn gave rise to different strategies. Furthermore, a correlation between one’s identity and sense of belonging to Husby and society at large respectively exists, which relates to Goffman's final phase of maturity where these organizations have had a positive impact on the individuals’ identity, self- image and belonging. / Denna uppsats har gjorts av Fatih Kulbay och Robin Sütcü och syftat till att undersöka hur ens identitet och självbild påverkas av att bo på en territoriellt stigmatiserad plats men också av den inverkan civilsamhället har på individens känsla av tillhörighet. Uppsatsen blottlägger även strategier för att hantera stigmat. Vår fältstudie har omfattats av semistrukturerade intervjuer, vilka tagit plats i Fryshuset Husby och Reactor i Husby. Primära teorin har varit Erving Goffmans begrepp stigma som gjorts empiriskt mätbar av Bruce G. Link och Jo C. Phelan. Dessutom har Norbert Elias och John L. Scotsons tes ur Etablerade och Outsiders om grupperingar använts i analysen samt tidigare forskning. Undersökningen har gett varierande resultat kring individernas identitet och självbild, som i vissa fall stärkts, i andra fall lett till osäkerhet och frustration vilka i sin tur givit upphov till olika strategier. Dessutom korreleras deras identitet och känsla av tillhörighet till Husby respektive övriga samhället, som relateras till Goffmans slutgiltiga mognadsfas där organisationer inom den stigmatiserade platsen haft en positiv påverkan på individens identitet, självbild och känsla av tillhörighet.