Dans la seconde moitié des années 1980, le champ littéraire allemand est marqué par l’apparition d’une nouvelle génération d’écrivains qui se définissent comme juifs et sont perçus comme tels par le public. Il n’est toutefois pas certain que cette appartenance religieuse justifie de les appréhender de manière conjointe. On se souvient en effet des classifications de sinistre mémoire effectuées par les études littéraires allemandes avant 1945. Dès lors, il ne s’agit nullement de rattacher l’ensemble des écrivains juifs de langue allemande contemporains à la catégorie difficilement définissable et parfois dangereuse de la « littérature judéo-allemande ». De façon plus modeste, nous vérifions l’hypothèse que trois écrivains emblématiques de cette génération – Barbara Honigmann, Rafael Seligmann et Maxim Biller – élaborent une « littérature du stigmate » dont le point d’ancrage est l’expérience de la judéité dans le « pays des meurtriers ». Fondée sur une méthodologie croisant la sociologie d’Erving Goffman (1922-1982) et d’autres approches, la réflexion s’organise en trois étapes. Tout d’abord, nous montrons que par le biais de la fiction et, d’une autre manière, l’essai, les trois écrivains identifient des moments-clés où l'individu réalise le déficit identitaire lié à la condition stigmatisée des Juifs allemands après 1945. Dans un deuxième temps, nous analysons les réponses (politiques, religieuses, etc.) que leurs œuvres proposent à la question de savoir s’il est possible d’échapper au stigmate. Enfin, nous examinons la réflexion de Honigmann, Seligmann et Biller sur les possibilités qu’offrent leurs stratégies d’écriture, leur positionnement au sein du champ littéraire et leur rapport à la langue en vue de conquérir une identité non stigmatique. Ce faisant, nous espérons montrer que loin d’enfermer les œuvres dans des classifications trop sommaires, la sociologie goffmanienne constitue une voie d’accès privilégiée à ce qui constitue leur singularité. / In the second half of the 1980s, a new generation appeared in German literature; these writers have defined themselves and been perceived by readers as Jews. However, this common religious background may not in itself justify apprehending them together – as some infamous classifications made by German literary studies before 1945 should remind us.The idea, therefore, is not to put all contemporary Jewish German-writing authors in the ill-defined and sometimes dangerous category of “Judeo-German literature”, but rather, more modestly, to verify this hypothesis: three emblematic writers of this generation – Barbara Honigmann, Rafael Seligmann and Maxim Biller – have created a “literature of stigmas” anchored in the experience of being Jewish in the “country of the murderers.” Based on Erving Goffman’s (1922-1982) sociology, among other sources, the reasoning is organized in three steps. It first shows that, through fiction as well as non-fiction, all three writers have identified key moments when an individual becomes aware of the identity deficit that goes along with the stigma borne by post-1944 Jewish Germans. Then, it analyses the various answers – political, religious, etc. – found in their works to the question of knowing whether this stigma can be escaped. It eventually examines Honigmann’s, Seligmann’s and Biller’s reflections on the possibilities offered by writing strategies, their positioning in the literary field and their relationship to language so as to conquer a stigma-free identity. We thus hope to show that Goffmanian sociology, far from confining these works to simplistic classifications, offers privileged access to what makes them unique.

Den svenska Försvarsmakten är en myndighet med en annorlunda vardag för de anställda. Att arbeta som soldat inom försvaret är ett yrke som bidrar till stora kontraster hos de anställda, genom att växla mellan rollerna som yrkesverksam soldat till att vara civil. Vardagen är även annorlunda utifrån de arbetskläder som används, uniformer. Denna studie är gjord med utgångspunkt i vad uniformen har för del i det skifte som sker när en soldat växlar mellan yrkesroll och civil roll. Kvalitativa intervjuer har gjorts om sex informanter, på soldat- och gruppchefsnivå. Frågeställningarna till intervjupersonerna har varit; hur ser du på skiftet som sker när du går till/hem från jobbet, hur upplever du detta skifte samt uppstår det en konflikt vid detta skifte? De teorier som har använts är från Erving Goffmans dramaturgiska teori om teaterscenen. Resultatet visar på ett rollskifte och att reflektionen över skiftet är varierat. / ”I AM a Soldier” is an analytical examination of the shifting roles enacted by soldiers in the Swedish Armed Forces as a direct result of specific changes caused by the uniform itself. The Swedish Armed Forces is an organization providing a unique workday for its employees, displaying a strong contrast to those employed in civilian professions. Everyday life in the working environment is also markedly different due to the particular dress code: military uniforms.    This study is conducted on the basis that the uniform is a part of the shift that happens between different roles. Qualitative interviews were conducted on six subjects, from the lowest-ranking soldiers to squadron leaders. The central questions were; How do you observe the shift that happens when you go to/leave work? How do you experience this shift, and is there a conflict when it happens? The ideas employed come from Erving Goffman’s dramaturgical theory of the theatre. The results demonstrate that the reflection of the shift in roles is varied, and that there is an interesting change when the shift in roles takes place.

The purpose of this study has been to examine what it is in the situation that affects which leadership that is applied on the members of the organization. Our questions that we have explored were; What is it in the situation that influences the leadership applied on an individual or staff group? What similarities and differences have emerged by Hersey and Blanchards situational leadership model? Further, we used qualitative semi-structured interviews at the interview procedures with three managers and three employees. Hersey and Blanchards situational leadership model and Goffmans theory in the book "The presentation of self in everyday life" have been used as a foundation and inspiration in this study. We have found that circumstances like the size of the staff group along with the organizations financials and the resources affect the leadership behavior and how well it is matched with the employees. The function of the leaders position in the context, and the purpose of the situation influences how the leadership is formed. The organizations interests and goals are also affecting what leadership that is applied, which we found that Hersey and Blanchard do not express in the situational leadership model. Another difference that we found in relation to the model is that the employees overall experienced the leadership as well adapted, even thought that they have not been designed according to what Hersey and Blanchard advocates. / Syftet med denna studie har varit att undersöka vad det är i situationen som påverkar vilket ledarskap som tillämpas på en organisations medlemmar. De frågeställningar vi sökt finna svar på genom vår undersökning är; Vad är det i situationen som påverkar vilket ledarskap som tillämpas på en individ/personalgrupp? Vilka likheter och olikheter har framkommit utifrån Hersey och Blanchards situationsanpassade ledarskapsmodell? Vidare har vi använt oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer vid intervjuförfarandena med tre chefer respektive tre anställda. Hersey och Blanchards situationsanpassade ledarskapsmodell samt Goffmans teori i boken "Jaget och maskerna" har vi använt som grund och inspiration i denna studie. Vi har funnit att omständigheter såsom en personalgrupps storlek samt organisationens budget och resurser inverkar på hur väl ledarskapet kan anpassas till de anställda. Även syftet med ledarens roll i sammanhanget och syftet med situationen påverkar hur ledarskapet utformas. Organisationens intressen och målbild påverkar också vilket ledarskap som tillämpas, något vi funnit att Hersey och Blanchard inte behandlar i sin situationsanpassade ledarskapsmodell. Ytterligare en olikhet vi funnit i förhållande till modellen är att de anställda i stort sätt upplevt ledarskapet som välanpassat, trots att ledarskapet inte utformats enligt vad Hersey och Blanchard förespråkar.

In today’s society, people do not solely purchase a product for its promised use. Instead, a brand is purchased and along with that brand comes a variety of associations. The associations of a product’s brand are what contributes to the added value that, according to this study, is what distinguishes a brand’s power. In order to create a powerful brand and such positive associations amongst its consumers, this study demonstrates the importance of understanding how a brand’s interest group behaves in their choice of brand. The study investigates the significance of interaction between a brand and its consumers, as well as how such a connection can be utilized in the development of creative advertisement as part of a brand’s construction. Through an instrumental case study, aiming to analyze a specific case in order to discern more general questions within an area of study, Head and Shoulders was selected as a relevant brand to analyze on account of its creative promo using brand-ambassadors in order to change and strengthen its brand. The results of the study can be summarized in three parts. The first part concerns how respondents describe the brand Head and Shoulders and the conclusions of what specifics draw the consumer’s attention making the brand powerful or not. The second part covers how creative advertisement is a suitable manner for a brand to create a dialogue with its consumers and how the use of brand-ambassadors can broaden a brand’s target audience. The third and final part discerns the overall theme throughout all parts of the conducted interviews. This would be how a brand’s consumers are highly focused on their own behavior believing they are being judged by others. In other words, the important point of interest is the theory of impression management. / I dagens samhälle köper en människa inte enbart en produkt med dess utlovade funktion. Det är ett varumärke som köps och med det varumärket kommer en rad olika associationer. Dessa associationer som en produkt får i och med att det bär ett visst varumärke är det som bidrar till det mervärde som enligt denna studie är det som utmärker vad ett starkt varumärke är. För att skapa ett starkt varumärke och dessa posititva associationer hos sina konsumenter har denna studie visat på hur viktigt det är för företaget bakom varumärket att förstå hur deras konsumenter agerar kring val av varumärken. Studien utreder betydelsen av interaktionen mellan varumärken och dess konsumenter och vidare hur denna förståelse kan användas i utformning av kreativ reklam som en del av varumärkesbyggandet. Genom en instrumentell fallstudie, som syftar till att undersöka ett specifikt fall för att genom det kunna få insikt i mer generella frågor inom ett område, valdes Head and Shoulders som varumärke att studera då deras kreativa reklamfilm med användningen av varumärkesambassadörer togs fram för att förändra och stärka varumärket. Studiens resultat kan sammanfattas genom tre delar. Den första delen handlar om hur respondenterna beskriver varumärket Head and Shoulders och hur slutsatser om vad det är konsumenter lägger märke till hos ett varumärke därefter utmärker det som starkt eller ej kan göras. Den andra delen handlar om hur kreativ reklam är ett bra sätt för ett varumärke att skapa dialog med sina konsumenter och hur användningen av varumärkesambassadörer kan bredda ett varumärkes målgrupp. Den tredje och sista delen handlar om vad studien funnit som övergripande tema genom alla delar av intervjuerna som gjorts. Detta är hur människor, ett varumärkes konsumenter, är väldigt fokuserad på sitt eget beteende utifrån tron om att de blir bedömda av andra. Det handlar alltså om teorin impression management.

Den stora tillgängligheten till Internet har inneburit att allt fler människor börjat kommunicera och interagera online, både via sociala medier och onlinespel. Antalet nya plattformar där människor med samma intresse kan mötas och interagera ökar hela tiden. En av alla dessa plattformar är Twitch där individer kan välja att sända live när de spelar dator- och tv-spel medan andra kan välja att agera publik. Utifrån grundad teori undersöker vi hur personer upplever att streama via Twitch och vilka de mest centrala aspekterna av detta är i syfte att öka förståelsen kring detta relativt nya fenomen. Genom intervjuer, frågeformulär och observationer lyfter studien fram hur dessa personer upplever bland annat gemenskap, krav, frustration och näthat genom streamingen. Resultatet visar bland annat på att det är upplevelsen av gemenskap som är det mest centrala inom fenomenet och i de flesta fall det som gör att personerna väljer att ägna sig åt streaming. Utifrån Giddens teori om det senmoderna samhället kopplas fenomenet till ett nutida sammanhang och med Goffmans teorier om roller belyses samspelet mellan streamarna och deras tittare.

In his Essay "On Face-Work" Erving Goffman identifies the rules for a number of face-to-face interaction rituals. Among these rituals are two ways of correcting participants within an interaction. The first correction ritual, the interchange, allows offending interactants a chance to save face. The second ritual, the points making game, is a way for interactants to cause other participants to lose face. This thesis analyzes the content of a random sample of blogs to see if the rituals described above are employed in online interaction, specifically looking at blogs and how the context of the rituals is modified, including whether and how they are modified. It was found that the ritual of the interchange was modified. The ritual of the points making game though left unmodified occurred with greater frequency.

Syftet med denna uppsats var att se hur influencers gör sin roll på instagram genom intrycksstyrning. Detta gjordes genom en netnografisk metod. Där observationer av 12 olika influencers har gjorts. Sex influencers studerades vardera inom genren mode respektive fitness. Dessa observationer utfördes som en passiv observation med en checklista till hands. Ingen kontakt har gjorts med de som observerats. De teorier som använts är Goffmans (2009) dramaturgiska perspektiv, med en särskild inriktning på delarna inramning, personlig fasad och intrycksstyrning. För att kombinera intrycksstyrning med rådande normer för att öka förutsägbarheten hos aktören för publiken så kombinerades även Goffmans (1976) studier om kön och reklam med Hirdmans (2006, 2010) studier om hur kön, främst unga män och kvinnor, porträtteras och porträtterar sig själva i bild. Arbetets huvudresultat är att influencers ofta följer de rådande normer kring hur unga män och kvinnor normativt porträtteras i bild i den västerländska kulturen. Undantag förekommer under genren fitness hos kvinnorna, där det inte är ovanligt att kombination av rådande normer för hur män porträtteras och hur unga kvinnor porträtteras. Detta innebär att männen ofta har en mer distanserad bild till den som observerar genom deras bilder, vilket ofta gör att de porträtteras som om man får se deras liv genom ett fönster. Medan de observerade kvinnorna tenderar att ha en mer inbjudande porträttering för de som ser deras bilder, där kvinnan i bild och text är mer inbjudande till den publik den har. Så influencerns användning av intrycksstyrning går i linje med de normer och förväntningar som finns hos influencern i enlighet med Goffmans (1976) och Hirdmans (2006:2010) fynd i hur kön porträtteras och porträtterar sig självt i olika medier.

Syftet med denna uppsats var att skildra hur barn i skolålder med ADHD/ADD upplever sin skolgång. De frågeställningar som använts är: Hur påverkar en ADHD/ADD-diagnos barns förutsättningar i skolan? Hur upplever barn med en ADHD/ADD-diagnos att de erbjuds hjälp och stöd inom skolan?  Hur upplever barn med en ADHD/ADD-diagnos att de bemöts i skolan? Studien genomfördes med hjälp av åtta respondenter som alla var i skolålder samt diagnostiserade med antingen ADHD eller ADD. Insamlingen av material gjordes genom semistrukturerade intervjuer och bearbetades efteråt med hjälp av fyra sociologiska teorier: stigma, interaktionsordning samt identitetsvärden och uppföranderegler. Resultatet visade att barn med ADHD/ADD till viss del försummas i sin skolgång då resurser och kunskap kring diagnoser är otillräcklig. Resultatet visar även att en skola för alla går att uppnå men det krävs mer engagemang och resurser för att kunna bemöta elevers individuella behov.

Tidigare forskning visar att det finns återkommande oklarheter kring vilken roll fritidslärarna har inom skolan. I vår undersökning har vi utifrån bakgrunden om fritidshemmets historia och uppdrag fokuserat den förändrade roll som fritidslärare får i och med kravet på legitimation. Från juli 2019 krävs legitimation för att få undervisa och ansvara för fritidsverksamhet. Enligt läroplanen ska skolans lärare samverka med fritidslärare och utbyta kunskaper och information. Deras samverkan i detta arbete uttrycks som en parallell företeelse till hur fritidslärare uppfattar sin roll i interaktion med lärare. Vår teoretiska ansats kopplas därför till Erving Goffmans dramaturgiska teori och begrepp när vi sökt svar på frågan hur fritidslärare uppfattar sin roll i samverkan med lärare. Vi har avgränsat vår undersökning till att beskriva samverkan i form av uppfattningar. Vi har valt bort att observera interaktion mellan fritidslärare och lärare. Datainsamlingen genomfördes därav i form av en webbaserad enkät ställd till fritidslärare på en enskild skola och till en Facebook-grupp. Resultatet av vår undersökning indikerar att fritidslärare anser att det råder en otydlighet i deras roll och uppdrag. De fritidslärare som har arbetat länge framträder i sin roll och har en trygghet i sin identitet, där deras trovärdighet skapar en övertygande äkthet som leder till förståelse vid samplanering av verksamhet. Fritidslärare antar en viss roll för att teamet ska fungera och vill framträda som trovärdiga. Svaren i vår studie visar på att det råder en oklarhet kring om lärarlegitimation gör någon skillnad för fritidslärarens roll. Vår egen slutsats är att fritidslärarens roll behöver tydliggöras för att samverkan mellan skola och fritidshemmet ska kunna fungera sett utifrån styrdokumenten.

The aim writing this essay is to understand and to explain difficulties with communications during sign language interpreting at the Video Relay Service (VRS). Another aim is also to identify the necessery conditions for communications at the VRS and to investigate why difficulties may arise in lack of these necessary conditions. The questions of this essay are: Which are the vital important difficulties in communication at the VRS and why do these difficulties arise? To answer these questions, four sign language interpreters working with the VRS, have been interviewed. These interviews constitute the empirical data of the essay. The interviews has been analysed from an interpreting perspective as seen from Wadensjö, Chernov and Atwood & Gray. The teoretical base of the essay is also seen from Goffman’s dramaturgical perspective and his model of production formats and also from Habermas’ theory about action types. The conclusions of this essay is that agreement of the service and of the conversations cast assignment, is very important for the conversation to be continued at the VRS, in lack of these difficulties will appear for the interpreters. The interpreters’ possibilities to anticipate are related to the context of the situation. For the conversation to continue the interpreter do have to take an active responsibility and arrange the conditions for the communication, otherwise difficulties will appear.