No description available.

Spinoza hat durch die mathematische Form, in der er sein Hauptwerk, die 'Ethica', abfaßte, der in seiner Zeit viel bedachten, aber kaum diskutierten Frage der philosophischen Methode einen Angriffspunkt gegeben. Sehr zum Nachteil für seine Lehre, denn schon in der zeitgenössischen Rezeption bildete sich das später (bei Christian Wolff beispielsweise) herrschende Urteil, in der 'Ethica' würden atheistische Thesen unter dem Schutz einer exakten Methode für wahr ausgegeben. Die Widerlegungen des Spinozismus bemühten sich demzufolge entweder auf dem Feld der Beweise und Voraussetzungen um den Nachweis der Fehlerhaftigkeit oder sie hielten die Argumentation für unangreifbar und schten den atheistischen Charakter einzelner Lehrsätze aufzuzeigen. Beide Verfahren der Zurückweisung des Spinozismus basierten auf der Unanfechtbarkeit des methodischen Ideals (das man in einem Fall für falsch angewendet, im anderen für unwiderleglich durchgeführt sah). Spinozas Philosophie ist in der Tat (nicht nur der äußeren Form der Ethica nach) mit dem Problem der philosophischen Methode beschäftigt, wie es die Schrift aus den frühen sechziger Jahren, der 'Tractatus de intellectus emendatione', beweist. Dort findet sich eine allgemeine Theorie der Methode als Philosophie. Spinoza thematisiert die Idee der Methode und deren Form also von Beginn an auf einer anderen Ebene als zu seiner Zeit etwa Descartes, Pascal, Hobbes oder die Autoren der 'Logique de Port-Royal', Arnauld und Nicole. Jene haben die philosophische Methode mit den Verfahren der Analyse und Synthese (Descartes), oder unter logischen und rhetorischen Gesichtspunkten (Pascal) diskutiert, beziehungsweise beide Standpunkte beisammen abgehandelt (Arnauld und Nicole). Einzig Hobbes kommt mit seinem Entwurf eines Wissenschaftssystems mit mathematischer Ordnung dem Ideal Spinozas nahe. Den historischen Kontext, wie er hier kurz skizziert ist, nimmt die folgende Unternsuchung zum Anlaß, sich eingehend mit dem Problem der Methode in der Philosophie Spinozas zu beschäftigen. Sie berücksichtigt dazu vor allem den unvollendeten 'Tractatus'. Von dessen Definitionslehre nimmt sie ihren Ausgang, weil diese als Kernstück der Methodologie eine Frage aufwirft, deren Lösung Spinoza in der 'Ethica' versucht. Zudem ist Spinozas Theorie der Definition noch nicht zusammenhängend erläutert worden. Die 'Überständigkeit' der im 'Tractatus' formulierten Frage (einer philosophischen Methode), der auch die Erkenntnistheorie der 'Ethica' keine endgültige Antwort gibt, lenkt die Untersuchung zum Abschluß auf eine Erklärung des mos geometricus, dessen philosophische Relevanz erst vor dem Hintergrund des ursprünglich methodologischen Problems erkennbar werden kann.

Zugl.: Zürich, Univ., Diss., 2005

Vollst. zugl.: Paris, Universit́e de Paris-Sorbonne (Paris IV), Habil.-Schr., 2005.

Diss.--Literaturwissenschaft--Bonn, 1978. / Contient des textes de B.H. Brockes. Bibliogr. des oeuvres de B.H. Brockes p. 357-363. Bibliogr. p. 363-383. Index.

Thesis (doctoral)--Uppsala University, 1991. / Includes bibliographical references (p. 151-156) and index.

Habilitationsschrift--Ruhr-Universität Bochum. / Includes indexes. Includes bibliographical references (p. [163]-173).

Habilitationsschrift--Ruhr-Universität Bochum. / Includes indexes. Includes bibliographical references (p. [163]-173).

Zugl.: Pretoria, Univ., Diss., 1990

<p>SAMMANFATTNING Titel: Psykopatiska egenskapers inverkan på de anställdas syn på ledarskap Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Lina Hjelm och Melina Nilsson Nikopoulos Handledare: Kristina Mickelsson och Pär Vilhelmson Datum: 2017 – September Syfte: Studiens syfte är att få fördjupad förståelse för hur psykopatiska egenskaper hos chefer inverkar på de anställdas syn på ledarskap. Metod: Detta är en kvantitativ studie som bygger på en deduktiv ansats. Primärdata har samlats in med hjälp av enkätstudie. Insamlad data har sedan ställts mot tidigare teorier och forskning. Vi har med stöd av en förenklad psykopatisk checklista utfört en förstudie för att sedan kunna undersöka hur anställda med chef som uppvisar psykopatiska egenskaper påverkas av dennes ledarskap. Genom att jämföra en grupp anställda som har haft chef med psykopatiska egenskaper, mot en grupp som inte har haft det, kan skillnader i tio goda ledaregenskaper analyseras. Resultat och slutsats: Resultatet från studien visar att de anställdas syn på ledarskap kan påverkas av att de tidigare arbetat för en psykopatisk chef. Dessa anställda anser att en psykopatisk chef uppfattas som mer engagerad än en icke psykopatisk chef. De uppskattar även egenskapen empati mer än de som inte har arbetat för en sådan chef. De tio ledaregenskaper som studien undersöker anses även som mer viktiga jämfört med vad de övriga anställda anser. Vi kan även se att de har en mer positiv syn på nuvarande chef i jämförelse med de övriga anställdas syn på den nuvarande chefen. Förslag till fortsatt forskning: Denna studie fokuserar på en organisation vilken genom en förstudie visat sig ha en chef med psykopatiska egenskaper. Då vi fokuserat på en organisation inom offentlig sektor ser vi gärna att fortsatt forskning sker kring hur denna påverkan kan skilja sig inom andra typer av organisationer. Synen på ledarskap kan ha stor 4 variation beroende på den specifika organisationen och miljön som de anställda verkar i. Vi ser även fortsatt forskning som rör chefers påverkan på de anställdas syn på ledaregenskaper som påverkas av kritiska händelser såsom en naturkatastrof eller en omorganisering. Uppsatsens bidrag: Studiens teoretiska bidrag är att ge en förståelse för anställdas syn på ett psykopatiskt ledarskap, och hur de anställdas syn på ledarskap kan förändras efter att de jobbat under en chef med psykopatiska drag. Detta är även ett praktiskt bidrag, då resultatet kan användas av befintliga chefer genom att visa på att anställda värdesätter ett ledarskap som inte är psykopatiskt. Detta kan även vara ett verktyg för individer i liknande organisationer som önskar att nå en ledande position och önskar bli uppskattad av de anställda. Nyckelord: Corporate psychopaths, psykopati, gott ledarskap, ledaregenskaper, PCL-R.</p>