No description available.

Preaching is a daring undertaking. Whether through music, sermons, reading scripture, or personal conversation, speaking of God is an interpretive act. One never quite knows how what one plays, says, writes, or depicts is received. The distance between minds is vast. And given that every set of eyes may read the same words differently and each set of ears hear each interpretive utterance differently, hoping to communicate meaningfully with those watching and listening is nothing short of audacious. Among these challenges, one of the most delicate is preaching on Judaism and Jews. Yet Christians cannot avoid it. Judaism and Christianity are one another’s nemeses. Some biblical texts lend themselves to anti-Jewish attitudes and stereotypes that may be unrecognized so deep is Christian contempt for Jews and Judaism. This paper offers suggestions for avoiding anti-Jewish preaching. To do that effectively it will be necessary to awaken a sensibility to the concern that pervades and penetrates Christian thought. That requires slogging through some “unprettiness.” The paper first illustrates anti-Jewish preaching by interrogating a popular text, Luke’s story of the Pharisee and the tax collector. It then briefly considers Christian hymns and sacred choral music and then focuses on four sermons: The Letter to the Hebrews, Melito of Sardis’s On Passover, Augustine’s sermon 122 on John 1:48-51, and a recent sermon on Galatians 3:23-29. It concludes with suggestions for preachers, musicians and congregations and includes guidelines for preaching on Jews and Judaism and a bibliography for further study.

Syftet är att undersöka lärares och rektorers inställning till ledarskap i relation till den såkallade Monroe-metoden.

Berättelsen i Genesis 3 har fascinerat människor genom tiderna. Hur Adam och Evalockas av ormen att äta av den förbjudna frukten är något som de flesta känner till utanatt för den skull vara bekännande troende. Den är helt enkelt en av våra mest kändamyter som påstås säga något viktigt om människans villkor i den här världen. Men vadhandlar den om, vad är det den vill säga och är det relevant för oss som lever idag? Vadär det för fel med att vilja ha kunskap, det vill säga varför hade Gud förbjuditmänniskan att äta av frukten från kunskapens träd? Är inte det något bra? Eller handlardet om, som författaren Karen Armstrong hävdar, en annan typ av kunskap än den vivanligtvis tänker på idag när vi associerar till begreppet? Armstrong menar att kunskap iBibelns mening inte är detsamma som en hellenistiskt inspirerad, vetenskapligdefinition där man söker finna fakta om världen vi lever i. Snarare handlar det om enpraktisk kunskap om hur man kan få leva ett gott liv. Det är något som kräver insikt ochvisdom eftersom vi måste leva med våra tillkortakommanden, i en brusten värld(Armstrong, 1996:16-17, 25-26).Är Edennarrativet i Genesis 3 främst en berättelse om hur synden kom in imänniskors liv eller handlar den om något annat? Dessa frågor vill jag försöka besvara idenna uppsats genom att söka mig tillbaka till några tidiga uttolkare. För migpersonligen har det känts viktigt att informera mig om tidiga tolkningar av berättelsenför att få en grund att stå på innan jag ger mig i kast med nutida. Detta för att kunnahandskas respektfullt med berättelsen i en samtida läsning.

No description available.

No description available.

<p>The aim of the study was to investigate how a small group of elderly people in the third age might experience their own aging from three investigation questions: how they experienced their individual aging, what a good life means and how they considered growing old in today’s society. One underlying cause of the research was to see if these people saw themselves affected by attitudes in today’s society in relation to their age. For this study were selected active retirees, who were members of a pensioner’s organization. To get the questions answered we applied a qualitative method with a phenomenological attempt. Four separated interviews were used with two male and two female retirees in the ages from 70 to 79 years old. The interviews were partly centered on the three investigation questions and the interviews were constructed in the form of a conversation. The result showed us that especially the people that we investigated led a very mentally and physical active life, were healthy, had a rich social network, were engaged in societies and were well being. The way the retirees experienced their own age varied depending on their individual contexts and state of health. A good life for them consisted in maintaining healthy, having good friends and staying busy. To grow older in today’s society was experienced by them by time passing very quick, safety in the society and a decent living, but there occurred signs on phenomenon that could indicate discrimination due to age, which is ageism.</p> / <p>Syftet med studien var att undersöka hur en liten grupp äldre människor i tredje åldern kunde uppleva att åldras utifrån tre frågeställningar: hur de upplevde sitt individuella åldrande, vad ett gott liv innebar för dem och hur de upplevde att åldras i dagens samhälle. En bakomliggande orsak med studien var att undersöka om intervjupersonerna ansåg sig påverkade av rådande attityder i samhället i relation till deras ålder. Urvalet i undersökningen var pensionärer som var medlemmar i en pensionärsförening. För att få svar på frågeställningarna användes en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats. Totalt fyra enskilda intervjuer gjordes med två manliga och två kvinnliga pensionärer i åldrarna från 70 till 79 år. Intervjuerna var delvis strukturerade i form av de tre forskningsfrågorna och intervjuerna hade formen av samtal. Resultatet som kom fram visade på att just de äldre människor i tredje åldern som undersöktes levde ett mycket psykiskt och fysiskt aktivt liv, var friska, hade ett rikt socialt nätverk, var engagerade i föreningar och var välmående. Upplevelse av ålder varierade beroende på sammanhang och hälsotillstånd. Ett gott liv innebar att förbli frisk, ha vänner och att ha något att göra. Att åldras i dagens samhälle upplevdes av att tiden hade gått fort, trygghet i samhället och ett bra boende, men att det förekom företeelser som kunde tyda på diskriminering på grund av ålder, det vill säga ålderism.</p>

No description available.

The aim of the study was to investigate how a small group of elderly people in the third age might experience their own aging from three investigation questions: how they experienced their individual aging, what a good life means and how they considered growing old in today’s society. One underlying cause of the research was to see if these people saw themselves affected by attitudes in today’s society in relation to their age. For this study were selected active retirees, who were members of a pensioner’s organization. To get the questions answered we applied a qualitative method with a phenomenological attempt. Four separated interviews were used with two male and two female retirees in the ages from 70 to 79 years old. The interviews were partly centered on the three investigation questions and the interviews were constructed in the form of a conversation. The result showed us that especially the people that we investigated led a very mentally and physical active life, were healthy, had a rich social network, were engaged in societies and were well being. The way the retirees experienced their own age varied depending on their individual contexts and state of health. A good life for them consisted in maintaining healthy, having good friends and staying busy. To grow older in today’s society was experienced by them by time passing very quick, safety in the society and a decent living, but there occurred signs on phenomenon that could indicate discrimination due to age, which is ageism. / Syftet med studien var att undersöka hur en liten grupp äldre människor i tredje åldern kunde uppleva att åldras utifrån tre frågeställningar: hur de upplevde sitt individuella åldrande, vad ett gott liv innebar för dem och hur de upplevde att åldras i dagens samhälle. En bakomliggande orsak med studien var att undersöka om intervjupersonerna ansåg sig påverkade av rådande attityder i samhället i relation till deras ålder. Urvalet i undersökningen var pensionärer som var medlemmar i en pensionärsförening. För att få svar på frågeställningarna användes en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats. Totalt fyra enskilda intervjuer gjordes med två manliga och två kvinnliga pensionärer i åldrarna från 70 till 79 år. Intervjuerna var delvis strukturerade i form av de tre forskningsfrågorna och intervjuerna hade formen av samtal. Resultatet som kom fram visade på att just de äldre människor i tredje åldern som undersöktes levde ett mycket psykiskt och fysiskt aktivt liv, var friska, hade ett rikt socialt nätverk, var engagerade i föreningar och var välmående. Upplevelse av ålder varierade beroende på sammanhang och hälsotillstånd. Ett gott liv innebar att förbli frisk, ha vänner och att ha något att göra. Att åldras i dagens samhälle upplevdes av att tiden hade gått fort, trygghet i samhället och ett bra boende, men att det förekom företeelser som kunde tyda på diskriminering på grund av ålder, det vill säga ålderism.

No description available.